Ridterapi har varit känd som Behandlingsform för sjukgymnaster sedan länge, men vad är det arbetsterapeuterna anser att ridterapi kan ge vid rehabilitering? Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeutens erfarenheter av att använda sig av ridterapi som Behandlingsform till personer med funktionella begränsningar. Insamlingen av data skedde med hjälp av en egen konstruerad enkät med såväl slutna som öppna frågor. Det framgick att arbetsterapeuterna ansåg att ridterapi är en Behandlingsform, med många positiva behandlingseffekter och att ridterapi är ett bra komplement till övrig behandling. Slutsatsen är att det inom ridterapi saknas validerade mätinstrument, vilka skulle göra det lättare att sammanställa en utvärdera, ridterapi som behandlingsmetod..

Denna explorativa studie utgår från ett intresse för samspelet mellan den kliniska vardagen och det omgivande samhället. Sju mellanchefer på vårdcentraler och vuxenpsykiatriska öppenvårds-mottagningar har intervjuats i syfte att undersöka deras föreställningar och attityder runt psykoterapi som Behandlingsform, exempelvis deras tankar om psykoterapins verkan och tillgänglighet liksom deras medvetenhet om och attityder till en ökande betoningen på evidensbaserad vård. Frågeställningar: 1. Hur beskriver cheferna psykoterapi som Behandlingsform och vilka attityder har de till psykoterapi.2. Hur upplever cheferna psykoterapins villkor, exempelvis beträffande gränsdragningar och evidensbaserad vård, och vilka attityder har man.

Hippoterapi är en Behandlingsform där man som fysioterapeut använder hästen som verktyg för att träna och/eller lära in funktioner som en individ saknar. Balans, perception, kroppskännedom, koordination, sittfunktion och styrka är funktioner som hippoterapi kan främja. Cerebral pares är ett motoriskt funktionshinder till följd av en hjärnskada, där man ofta har en problematik med just dessa funktioner. Behandlingen av cerebral pares inriktar sig på de funktionsnedsättningar som skadan orsakar, varför hippoterapi kan vara en del i behandlingen. Syftet med denna studie var att göra en litteraturöversikt över användandet av hippoterapi som fysioterapeutisk Behandlingsform för barn och ungdomar med cerebral pares.

Studiens syfte var att beskriva hur socialsekreterare resonerar i valet av behandlingsmetod för heroinmissbrukare. För att skapa förståelse för detta belystes socialsekreterarnas antaganden om heroinmissbrukaren, socialsekreterarnas föreställningar om den vård de erbjuder samt vad de anser om substitutionsbehandling respektive drogfri behandling. Undersökningen utfördes som en kvalitativ intervjuundersökning med sex socialsekreterare i en av Stockholms Stads stadsdelar. Följande teman identifierades och analyserades närmare (1) Vem är heroinmissbrukaren? (2) Hur resonerar socialsekreterarna kring olika Behandlingsformer för heroinmissbrukare? (3) Hur resonerar socialsekreterarna kring valet av Behandlingsform för heroinmissbrukare? Vetenskapsfilosofiskt positionerar sig uppsatsen inom hermeneutiken samt postmodernismen och resultatet har analyserats ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Bakgrund: När patienter med lungcancer befinner sig i den sena fasen med palliativ vård i livets slutskede är det inte ovanligt att de på grund av outhärdlig smärta och/eller ångest och oro har ett behov av att få sedering som Behandlingsform. Det kan dock finnas en risk att patienterna inte alltid får tillräcklig lindring i samband med detta lidande. För att lindra lidandet hos dessa patienter är det viktigt att sjuksköterskan är väl förtrogen med denna Behandlingsform. Därtill krävs en uppmärksamhet gällande patientens behov av Behandlingsformen.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser kring sedering som Behandlingsform vid vård i livets slutskede hos patienter med lungcancer.Metod: Studien utgick från en hermeneutisk vetenskapsteoretisk grund och utgjordes av åtta intervjuer. Analysen genomfördes med hjälp av en kvalitativ manifest och latent innehållsanalys.Resultat: Temat "Att få känna tillit och stöd i situationen" baseras på följande kategorier: lidandets betydelse, jobbiga situationers betydelse, arbetsklimatets betydelse, vårdplaneringens betydelse och den upplevda erfarenhetens betydelse.Slutsats: Det måste finnas ett kollegialt stöd och möjlighet till reflektionsstunder för att sjuksköterskor ska orka arbeta med palliativ sedering för patienter med lungcancer i livets slutskede.

Hippoterapi är en sjukgymnastisk Behandlingsform där man använder hästen som ett hjälpmedel i behandlingen. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka upplevelserna av hippoterapi som behandling för funktionshindrade barn i Indien. Studien grundas på intervjuer av fyra barn och tre lärare. Intervjuerna genomfördes med tolk på tamil och engelska. Barnen intervjuades med fokus på deras egna upplevelser av hippoterapin och lärarintervjuerna fokuserade på huruvida de upplevt några förändringar hos barnen sedan de började med hippoterapi.

Oberoende av yrkesområde kan sjuksköterskor möta patienter i livets slutskede. Huvudmålet med den palliativa vården är att symtomlindra. I de fall då konventionell symtomlindring inte uppnår önskad effekt för patienten kan palliativ sedering bli en möjlig Behandlingsform. Som teoretisk referensram används Patricia Benners teori ?från novis till expert? samt begreppet attityd.

Bakgrund:Patienter med kronisk njursvikt i slutstadiet behöver dialysbehandling för att överleva. De behöver välja en behandling som passar deras livssituation. Hemhemodialys har ökat som Behandlingsform. Sjuksköterskan som arbetar på en dialysavdelning, möter patienter som är i behov av stöd och information. Det är viktigt att sjuksköterskan kan ge en trovärdig information om de olika dialysformerna.

American Collage of Rheumatology definierade 1990 fibromyalgi som en långvarig multifokal muskuloskeletal smärta. Smärtan ska vara kombinerad med en generell allodyni eller hyperalgesi och patienten ska uppvisa smärta vid minst 11 av 18 triggerpunkter. Fysisk träning i form av styrketräning och aerob träning har visat positiva effekter för patienter med fibromyalgi. Syftet med denna studie var att granska effekterna av fysisk träning som sjukgymnastisk behandling vid fibromyalgi. Studien är en litteraturöversikt med granskning och bedömning av RCT studier som avhandlar fysisk träning som sjukgymnastisk Behandlingsform för patienter med fibromyalgi.

Handen har en central roll i människans sociala liv. Förlust av en hand eller delar av en hand kan medföra en helt ny livssituation, inte minst i arbetslivet. Personer som drabbas av större handskador beräknas till cirka 50 personer per år. Det är dessa stora handskador som orsakar mest bekymmer för individen som kan omöjliggöra en återgång till ett tidigare arbete. Patientens upplevelse av denna nya livssituation blir i allmänhet minskad tillfredställelse, sorg och besvikelse vilket ger dålig självkänsla.

Bakgrund: Rådgivning om fysisk aktivitet som egenvård är en rekommenderad Behandlingsform vid depressiva symtom. Positiv effekt av fysisk aktivitet mot depressiva symtom är bevisad, samtidigt visar forskning att personer med depressiva symtom har låg motivation till fysisk aktivitet. För effektiv tillämpning av denna Behandlingsform är kunskap om vad som uppfattas vara av betydelse för motivationen till fysisk aktivitet hos personer med depressiva symtom viktig. Tidigare forskning visar dessa personers syn på och åsikter om fysisk aktivitet, men studier som specifikt fokuserar på att belysa just vad som uppfattas vara av betydelse för motivationen till den fysiska aktiviteten saknas.Syfte: Syftet med studien var att belysa vad som uppfattas vara av betydelse för motivation till fysisk aktivitet hos personer med depressiva symtom.Metod: Metoden var en litteraturstudie av sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysmetoden som användes var inspirerad av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: känsla av meningsfullhet, tillfälliga omständigheter som hindrar eller underlättar, upplevd självförmåga, andra människors beteende samt psykologiska strategier.Slutsats: Motivation är något komplext, personer med depressiva symtom uppfattar att flera skilda faktorer och omständigheter är av betydelse för motivationen till fysisk aktivitet.

Den vanligaste cancerformen hos män är prostatacancer. Behandlingsmetoderna för sjukdomen är strålning, operation, hormonbehandling eller cytostatika. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mäns upplevelse av prostatacancer. Denna studie har utgått från 16 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2000-2010. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes för att analysera artiklarna.

Syftet med studien är att undersöka vad några intagna med ett kortare straff har för uppfattning om sin fängelsevistelse och den Behandlingsform som en svensk öppen anstalt erbjuder dem inför deras frigivning, samt belysa deras uppfattning med styrdokumenten för svensk kriminalvård. De intagnas uppfattning kommer också att jämföras med en ansvarig chef inom kriminalvården och dennes syn på fängelsevistelse och Behandlingsform. Utifrån syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod som baserades på fyra intervjuer, vilka kompletterades med den ansvarige chefens intervju, vilket kan ses som en förstärkning till undersökningen. Denna gjordes för att stärka validiteten av de fyra första intervjuerna.Studien visade att det verkar vara så att vården inom svensk kriminalvård inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. De som är tillfrågade upplever att deras personliga livssituation inte beaktas, utan behandling sker mer i form av något som kan liknas vid massproduktion.

Bakgrund: Det är viktigt att stöd för dementa finns nära eftersom de riskerar att lida av fysisk eller psykisk ohälsa. Ohälsa i detta avseende innebär bland annat oro som rastlöshet eller agitation i form av irritation och frustration. Tidigare studier visar resultat på att djur kan ha lugnande effekter på demenssjuka. Studier har visat att djur kan locka fram minnen hos individerna och att det har en positiv effekt på terapi mot agitation.Syfte: Beskriva hur djurrelaterade stimuli påverkar symtombilden hos dementa.Metod: Systematisk litteraturstudie, 11 artiklar inkluderades från databaserna Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och relevanta delar ur artiklarnas resultat kodades för att sedan kategorisera till fyra kategorier.Resultat: Tydliga förbättringar sågs gällande demenssjukas motoriska, sociala och psykiska hälsa utifrån kategorierna ? emotionell påverkan, förmåga till interaktion, intresse för omgivningen och agerande.

Introduktion: Långvariga smärt- och spänningsproblem är idag ett utbrett samhällsproblem och tillståndet kan ha flera orsaker. Det finns tydliga samband mellan kroppsuppfattning, medvetenhet och hur smärta kan befästas i kropp och identitet. En långvarig smärtproblematik kan leda till fysisk och mental ohälsa vilket kan resultera i ett individuellt lidande samt på sikt även medföra ökade sjukvårdskostnader i samhället. Personer med långvarig smärta kan idag bland annat erbjudas basal kroppskännedom, BK, som behandling för sitt smärttillstånd. BK har i studier visat potential både på individ- och samhällelignivå.