Detta examensarbete är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur ett antal klienter och Behandlare beskriver sina upplevelser och känslor kring hög respektive låg tillit mellan Behandlare och klient. Vi har gjort tre enskilda intervjuer varav två är med klienter och en är med Behandlare, samtliga kommer från samma HVB-hem. Vi fann att de klienter som vi intervjuade hade en del gemensamma nämnare i sina berättelser. Exempelvis hade de båda brister i anknytningen i sin barndom och orsaken till deras missbruk handlade om att döva sin ångest. Båda hade tidigare upplevelser av ett svagt samarbete med Behandlare och det kunde försvåra behandlingen.

Studiens syfte var att belysa hur Behandlare bemöter och arbetar med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp. Vår metod var kvalitativ och forskningsmaterialet inhämtades genom halvstrukturerade intervjuer. Våra frågeställningar var: Vad anser Behandlare vara ett gott bemötande i arbetet med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp? Hur förhåller sig Behandlare i mötet med dessa barn? Hur ser arbetsättet ut kring dessa barn? De teoretiska utgångspunkterna, KASAM och Anknytningsteorin, har använts vid tolkning och analys av forskningsmaterialet. Studiens resultat visade: Ett professionellt förhållningssätt utgör ett gott bemötande.

Behandlare av barn som bevittnat våld i familjen ombads i en explorativ studie beskriva hur de skapar mening till arbetet de utför och till barnens situation och behov. Semistrukturerade intervjuer utfördes på fem Behandlare. Frågorna berörde deras arbetsmetod och vad de uppfattar att barnen behöver för hjälp. Resultatet visar att behandlarnas främsta syfte är att avlasta barnen från skuld, bekräfta deras verklighetsbild och förmedla till barnen att de inte är ensamma om sina upplevelser. För att avdramatisera samtalssituationen använder flertalet Behandlare lek och teckning i olika form.

Behandlare av barn som bevittnat våld i familjen ombads i en explorativ studie beskriva hur de skapar mening till arbetet de utför och till barnens situation och behov. Semistrukturerade intervjuer utfördes på fem Behandlare. Frågorna berörde deras arbetsmetod och vad de uppfattar att barnen behöver för hjälp. Resultatet visar att behandlarnas främsta syfte är att avlasta barnen från skuld, bekräfta deras verklighetsbild och förmedla till barnen att de inte är ensamma om sina upplevelser. För att avdramatisera samtalssituationen använder flertalet Behandlare lek och teckning i olika form.

Smärt och rehabiliteringenheten på Universitetsjukhuset i Linköping har efterfrågat en webbapplikation som ska fungera som ett supplement till den traditionella rehabiliteringsplanen som finns för att hjälpa patienter. Webbapplikationens huvudsakliga mål är att förbereda patienter för kommande rehabilitering och även vara ett verktyg för kommunikation och hjälpmedel både under och efter rehabiliteringen. Vårt examensarbete har gått ut på att utveckla plattformen MERIT, "Min egen rehabilitering på Internet". Plattformen är webbaserad och uppbyggd efter MVC mönstret med hjälp av PHP-ramverket CodeIgniter. Behandlare har själva möjligheten och ansvaret att skapa det material som ska delgivas patienterna på både individuell och gruppnivå.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur patienter och Behandlare ser på vad som leder till ett bruk alternativt missbruk av anabola androgena steroider, AAS. Uppsatsen har en kvalitativ, fenomenografisk ansats. Ostrukturerade intervjuer genomfördes med fem patienter och tre Behandlare vid Beroendecentrum i Örebro. Materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Sju teman utkristalliserade sig som resultat; Samhälle, Uppväxt, Socialt umgänge, Psykologiska sårbarheter, Attityder, Kroppsbild och Övrigt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur klienter med en tidigare missbruksproblematik och Behandlare inom missbruksvård upplevde behandlingsrelationen, motivationen och förändringsprocessen hos klienten. Studien baserades på en kvalitativ metod där sju respondenter deltagit i semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av fyra klienter och tre Behandlare. Respondenternas utsagor har analyserats utifrån begreppen behandlingsrelation, motivation och livssituation. De teorier som använts är empowerment, motivationsrelation, demotivationsrelation och Stages of change-modellen.

Arbetet som Behandlare kan vara påfrestande då Behandlaren ständigt möter klienter. Således kan en Behandlare utsättas för både psykiska och fysiska risker som eventuellt kan påverka Behandlarens arbetsmotivation.Syftet med detta examensarbete är att utifrån Behandlarens egna upplevelser få en djupare kunskap om Behandlarens arbetsmotivation och om faktorer som påverkar motivationen i arbetet. Studier har visat att faktorer som högt engagemang och en känsla av att de, som Behandlare, har möjligheten att göra en avgörande insats i klienters liv är viktiga i relation till arbetsmotivation. Faktorer som utmaningar, varierande arbetsuppgifter, relation till arbetsgruppen och klienter samt vikten av ledningens styrning framhävs i uppsatsen som andra viktiga motivationsfaktorer.Uppsatsen bygger på tre teorier; Herzbergs two-factor theory, social kognitiv teori och Self determinationsteorin. Intervjuerna genomfördes genom en semistrukturerad kvalitativ intervju.Resultatet visade att behandlarna har en hög inre motivation till sitt arbete.

Denna kvalitativa studie undersöker hur Behandlare inom socialtjänsten och barnpsykiatrin möter och skapar förtroende tillbarnsom har bevittnat våld i nära relationeroch vilka metoder som sätts in. Studien baseras på intervjuer med fyra yrkesverksamma personer medstor erfarenhetavatt möta barn som bevittnat våld. Metodentolkas i en form från Antonovskys salutogena modell, känslan av sammanhang, KASAM.Resultatet visaratt som Behandlare så måste mötet med barnet sker i sittsammanhang och att det är deras sanning somska vara vägledande. Vidare är det av stor vikt att skapa goda relationer till barnets omsorgsgivare..

Ätstörningar är komplexa sjukdomar som kräver att behandlarna sätter sig in i individerna och vårdar dem individuellt utifrån varje patients egna förutsättningar. Då ätstörningspatienter ofta kännetecknas av att vara ambivalenta till behandling, behövs en god relation mellan Behandlare och patienter. Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur Behandlare inom ätstörningsvården för barn och ungdomar bemöter och tolkar sina patienter. Fokus har hela tiden legat på Behandlarens åsikt om behandling och hur Behandlaren själv upplever att denne behandlar patienterna. En kvalitativ enkätstudie har använts för att samla in information och svaren har analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv.

Syftet med denna studie var att undersöker hur Behandlare reflekterar över sitt bemötande av individer som missbrukar cannabis som primär drog. Vidare undersöks hur Behandlaren individanpassar behandlingen för ungdomarna samt vilka egenskaper som är bra för en Behandlare att besitta. Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats. Undersökningen gjordes av semistrukturerade intervjuer med hjälp av fyra Behandlare inom missbruksvården som arbetar medungdomar som främst brukar cannabis. Studien utgickifrån Moira von Wrights relationella teori om det relationella perspektivet som är ihop vävt med Donald Schöns teori om den reflekterande praktikern.

Denna studie utgår från en kvalitativ metod och belyser Behandlares syn på svårigheter och möjligheter i bemötandet av flickor som har ett självskadebeteende. Vidare undersöks hur Behandlaren uppfattar sin betydelse och sitt ansvar för att förändring ska ske genom behandlingsinterventionen samt vilken form av erfarenhet och kunskap som är av vikt för att förändring ska ske. Hermenautisk forskningstradition genomsyrar arbetet och undersökningen utgår från semistrukturerade intervjuer. Fyra respondenter har intervjuats som alla har erfarenhet av att arbeta med flickor som har ett själskadebeteende. Resultatet förklaras utifrån von Wrights punktuella och relationella perspektiv.

Syftet med studien var att undersöka hur Behandlare, som har i uppdrag att arbeta med barn med olika svårigheter och med samspelsproblem, reflekterar kring och förhåller sig till föräldrarnas parrelation i det psykoterapeutiska arbetet.En kvalitativ ansats har använts och sex Behandlare har intervjuats. Behandlarna är verksamma både på familjemottagningar i landstingets och i kommunens regi.Studien åskådliggör att behandlarna uppvisar en spridning i åsikter om vilken plats parrelationen ska ha i samtalen. I behandlarnas berättelse framkommer att flertalet brottas med frågor om hur viktig parrelationen är i förhållande till barnets symtom samt om det är gångbart att arbeta med parrelationen utifrån föräldrarnas behandlingsuppdrag och verksamhetens riktlinjer. Behandlarna funderar även kring den egna verksamhetens uppdrag kontra familjerådgivningens.Flera Behandlare berättar att parrelationen inte inledningsvis är i fokus, men att parrelationen många gånger senare i behandlingen lyfts upp, för att Behandlaren inte kan undgå att se hur den påverkar barnet.Samtliga Behandlare berättar om positiva erfarenheter av att ha arbetat med parrelationen. De positiva erfarenheterna handlar både om att barnets symtom har upphört och om att föräldrarnas relation har förbättrats.Studien har gjort det tydligt att det inte är enkelt att avgöra vad som ska fokuseras på och vad som ska uteslutas i ett behandlingsarbete på en familjemottagning, när föräldrar söker för symtom hos.

Uppsatsen syftar till att kartlägga attityder till alkoholism bland Behandlare samt klienter som har behandlats eller är i behandling för sitt missbruk. Fokus för denna kartläggning står i respondenternas benägenhet att betrakta alkoholism som sjukdom, vidare syftar uppsatsen även till att studera eventuella för- och nackdelar med detta. Empirin består av sex intervjuer, fyra med klienter och två med Behandlare på två olika behandlingshem. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna ansåg att alkoholism var en sjukdom, de andra var ambivalenta kring begreppet men trodde ändå att det är ärftligt.

Ätstörningar är komplexa sjukdomar som kräver att behandlarna sätter sig in i individerna och vårdar dem individuellt utifrån varje patients egna förutsättningar. Då ätstörningspatienter ofta kännetecknas av att vara ambivalenta till behandling, behövs en god relation mellan Behandlare och patienter. Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur Behandlare inom ätstörningsvården för barn och ungdomar bemöter och tolkar sina patienter. Fokus har hela tiden legat på Behandlarens åsikt om behandling och hur Behandlaren själv upplever att denne behandlar patienterna. En kvalitativ enkätstudie har använts för att samla in information och svaren har analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv.