I denna uppsats undersöker och analyserar jag gränsvärdesbegreppets framställning i svenskaläroböcker för gymnasieskolan. Utifrån Tall och Vinners (1991) termer Begreppsbild och begreppsdefinition samt Lakoff och Núñez (2000) kognitiva idéutvecklingsteori studerar jag vilkaförutsättningar för förståelse som ges utifrån läroboksinnehållet. I uppsatsen studeras även de styrdokument som legat till grund för dagens läroböcker och i dessa noteras hur gränsvärdesbegreppet har fått allt mindre utrymme i undervisningen sedan 1970-talet men att begreppet åter nämns i den nyagymnasiereformen Gy11. I min undersökning av läroböcker konstateras att skillnaden visserligen ärstor på hur mycket plats gränsvärdesbegreppet får i litteraturen men det kan konstateras att flera avdagens läroböcker har en otillräcklig framställning för att elever skall ges en ordentlig möjlighet att utifrån dessa skaffa sig förståelse för begreppet..

Tidigare studier indikerar att elever uppvisar bristande kunskaper inom matematik och att många elever har problem med platsvärde. Forskning belyser vikten av att elever får kunskaper om att talsorterna har olika värde beroende på dess position. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad elever baserar sina resonemang på när de löser matematiska problem inom positionssystemet. Vilka resonemang för eleverna och vilka Begreppsbilder uppvisar de? Genom en kvalitativ metod där sex elever enskilt har observerats med hjälp av videokamera har vi gjort två delstudier.

I takt med att kvaliteten på EMV stiger, samt att allt fler lågprisaktörer etablerar sig på den svenska livsmedelsmarknaden, hårdnar konkurrensen. För att stå sig i denna hårdnande konkurrens krävs det att man skapar ett starkt varumärkeskapital. Någon modell för hur man skapar varumärkeskapital inom livsmedelsbranschen finns dock inte idag och framför allt inte relaterat till den svenska marknaden. Uppsatsens syfte har därför varit att genom en kombinerat explorativ och beskrivande undersökning utveckla befintliga modeller med en mer detaljerad Begreppsbild över hur svenska företag inom livsmedelsbranschen skapar varumärkeskapital. Det har visat sig att man framför allt satsar på att förmedla produkternas funktionella egenskaper snarare än att skapa en image.

The purpose of this paper is to create increased understanding of how pupils learn statistics. This includes gaining insight into pupils' use of their own experience and group experience to help to get a better understanding of statistical problem solving. The study's research questions are about how pupils learn to work with data in tables and diagram and how pupils learn to work with measures.The theoretical framework consists of two approaches to studying learning. One approach is based on pupils? cognitive conditions, called set-befores, and the pupils' previous experiences, called met-befores.