Överrapportering av patientens vård, gäller även för överrapportering postoperativt, är förenat med stora säkerhetsrisker när det gäller kommunikationen En överrapportering Bedside på en postoperativ avdelning, i den speciella miljön som råder där, innebär en utmaning för sjuksköterskorna kommunikationsmässigt bland annat genom att de har att inkludera patienten på ett sådant sätt att denne blir delaktig i sin egen vård. Av den anledningen väcktes ett intresse för att undersöka hur en överrapportering Bedside på den postoperativa avdelningen kan inkludera patienten. Syftet var att beskriva kommunikation och omgivande miljö vid överrapportering Bedside på postoperativ avdelning som ett led i att öka patientsäkerheten. Med detta som grund genomfördes en mikroetnografisk studie i form av 28 semistrukturerade, deltagande observationer vid överrapportering Bedside på postoperativ avdelning. Data från observationsprotokoll och fältanteckningar transkriberades och analyserades därefter med innehållsanalys inspirerad av Burnard (1996).

Överrapportering av patientens vård, gäller även för överrapportering postoperativt, är förenat med stora säkerhetsrisker när det gäller kommunikationen En överrapportering Bedside på en postoperativ avdelning, i den speciella miljön som råder där, innebär en utmaning för sjuksköterskorna kommunikationsmässigt bland annat genom att de har att inkludera patienten på ett sådant sätt att denne blir delaktig i sin egen vård. Av den anledningen väcktes ett intresse för att undersöka hur en överrapportering Bedside på den postoperativa avdelningen kan inkludera patienten. Syftet var att beskriva kommunikation och omgivande miljö vid överrapportering Bedside på postoperativ avdelning som ett led i att öka patientsäkerheten. Med detta som grund genomfördes en mikroetnografisk studie i form av 28 semistrukturerade, deltagande observationer vid överrapportering Bedside på postoperativ avdelning. Data från observationsprotokoll och fältanteckningar transkriberades och analyserades därefter med innehållsanalys inspirerad av Burnard (1996).

Med dagens krav i lagar, författningar, föreskrifter och med patienters samt anhörigas tydliga förväntningar på sjukvården kan informationen och delaktigheten gällande vård, behandling klart förbättras inklusive säkerställas med nya rapporteringssystem. Syftet med denna studie var att undersöka föräldrar och barns uppfattning angående information och delaktighet gällande barnets omvårdnad och behandling under vårdtiden på  barnonkologen på ett universitetssjukhus i centrala Sverige. För att ta reda på detta utfördes en för? och eftermätning med frågeformulär till barn och föräldrar i samband med att ett nytt skiftrapporteringssystem- Bedside Handover implementerades. Inne på patientsalen tillsammans med barn och föräldrar rapporterade avgående sjuksköterska till nästkommande skifts personal enligt en rapporteringsmall.

Bakgrunden till litteraturöversikten är att bristande kommunikation mellan vårdpersonal är den vanligasteorsaken till att drygt etthundratusen personer i Sverige årligen drabbas av en vårdskada. Kommunikation ärett centralt moment i vården och innebär överförandet och delandet av information. Verbalkommunikation är mångfasetterad och är en färdighet som sjuksköterskan skall besitta. Fokus förlitteraturöversikten är verbal kommunikation mellan sjuksköterskor i överrapportering av patienter mellanskift. Syftet med litteraturöversikten var att jämföra omvårdnadskonsekvenser av verbal kommunikationmellan sjuksköterskor.

Bakgrund: Patienter inom intensivvården sviktar oftast i flera organsystem. Miljön inom intensivvården är stressfull, högteknologisk och intensivvårdssjuksköterskan måste alltid finnas tillgänglig. Inom intensivvårdssjuksköterskans ansvarsområde ligger läkemedelshantering. Tidigare forskning har visat att frekvensen av feladministrerade läkemedel är högre inom intensivvården än övrig sjukvård, dock saknas det tidigare forskning om läkemedelshantering på vårdsal inom intensivvården.Syfte: Syftet med denna studie är att belysa intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av fördelar och risker med läkemedelshantering på vårdsal.Metod: En fokusgruppsintervju genomfördes på en intensivvårdsavdelning i Mellansverige och en kvalitativ innehållsanalys, inspirerad av Graneheim och Lundman, användes för att analysera materialet.Resultat: Distraktion, trängsel, bristande hygien och ett behov av att visa hänsyn till patienten gjorde att arbetsmiljön inte var optimal. Trots detta var intensivvårdssjuksköterskorna positiva till läkemedelshantering på vårdsal.

Projektet har haft som syfte att i samarbete med Örsjö Belysning AB ta fram en vägghängd armatur för hotell som ska ha funktion som ljus till att läsa vid sängen. Lampan har haft krav på hållbar utveckling. Lampan har en energieffektiv ljuskälla, vald med hänsyn till sitt syfte, och ingående material har valts med stark miljöhänsyn. Form och funktion har varit viktiga begrepp och har parallellt följts åt i projektet. Produkten har konstruerats för en okomplicerad isärtagning så att delarna enkelt kan sorteras och återvinnas vid armaturens avslutade användning..

Överrapportering vid skiftbyte är en komplex men mycket viktig del av en sjuksköterskas arbete och det finns ett antal olika modeller att följa. Med denna litteraturstudie är syftet att undersöka forskningen om patienters och sjuksköterskors uppfattning om överrapporteringsmetoden Bedside. Metoden utgår från Goodmans sju steg vid en systematisk litteraturöversikt. Fyra teman framkom ur de valda artiklarnas resultat: tidsåtgång under Bedsiderapportering, Bedsiderapportering som informationskälla och grund till säker omvårdnad, Patientdelaktighet och interaktion mellan patienter och sjuksköterskor under Bedsiderapportering, sekretess. Det tydligaste i resultat är att Bedsiderapportering tillgodoser både patienters och sjuksköterskors informationsbehov och gör patienten delaktig i omvårdnaden. Med hjälp av Imogene Kings teori om interpersonella system diskuteras resultatet..

Safety, its a word not commonly associated with elderly people living alone. There is however a device that is supposed to bring safety, and enable elderly people to continue living in their present household - an emergency dialer. However these devices does not serve their own purpose in terms of design. Thepurpose of this study is to create an emergency dailer that everybody would want to put on their wrist or Bedside table. The market for these devices have looked the same for the last twentyfive years, despite of society´s advancements in both design and technology.

Ett av målen med Mobil Intensivvårdsgrupp (MIG) på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna är att erbjuda intensivvårdskunnande och expertis för att höja kunskapsnivån på respektive vårdavdelning. Syftet med denna undersökning var att utvärdera om sjuksköterskorna på vårdavdelningarna upplevde att MIG fungerade som ett tillfälle till Bedsideundervisning. En strukturerad intervju genomfördes med ett eget utformat frågeformulär, 47 sjuksköterskor deltog i undersökningen. Det framkom i resultatet att MIG förmedlade kunskap till vårdavdelningarna. Resultatet visade även att sjuksköterskor som arbetat i mindre än fem år upplevde att MIG var ett tillfälle till Bedsideundervisning, i högre utsträckning än sjuksköterskor som arbetat i fem år eller mer.

Context: Lip-to-Lift (L-t-L) is a Bedside-method for measuring oral transit time at swallow. It was designed for a swallowing examination of persons on nursing homes where weight loss was noted in people with average L-t-L-time >5 seconds (Sandin, 2005). The measurement was validated and evaluated by Eriksson, Bremer Zerpe (2008).Objectives: The study objective was to examine L-t-L on a group of young adults without swallowing disorders and as to examine the inter- and intra-judgereliability of the measure.Questions:What is the L-t-L-time for young adults without swallowing disorders?Are there any gender differences regarding L-t-L-time?How high is the inter/intra-judge reliability of L-t-L?Method: Examination of L-t-L-time was carried out on 20 young adults, aged 19-27 years, without swallowing disorders after Sandin?s (2005) instructions. Measurements of 20 swallows per person were made.Results: The average L-t-L-time of young adults without deglutition-difficulties was 1.13 seconds (sd =.14).

Varje dag vårdas ett antal intoxikerade patienter på landets akutmottagningar. Av antalet akutbesök var 2-45% alkohol- och drogrelaterade. Intoxikerade patienter kan utgöra ett stort hot mot vårdpersonal på grund av intag av droger som leder till aggressivitet. Patienter med misstanke om intoxikation löper risk att felbedömas då de inte vill medverka till vård samt förmedlar inte hela bilden av sin sjukdom/symtom. Återkommande intoxikerade patienter kan leda till försämrad attityd hos vårdpersonal gentemot denna patientgrupp.

Bakgrund: Sederande l?kemedel anv?nds vanligtvis f?r att ?ka patientkomfort och tolerans av respiratorbehandlingen samt f?r att minska patientens oro och agitation. Sederingsstrategier inom intensivv?rd f?r respiratorbehandlade patienter, s?som analgosedering och dagliga avbrott i sederingen, har visat sig minska tiden i respirator och p? intensivv?rdsavdelningen samt minska risken f?r ventilatorassocierad pneumoni och andra komplikationer. Intensivv?rdssjuksk?terskans roll i bed?mningen och hanteringen av sedering hos respiratorbehandlade patienter ?r central.

Bakgrund. Miljön på intensivvårdsavdelningen är fylld av olika stimuli i form av ljud och ljus. Sjuksköterskorna arbetar Bedside och täta omvårdnadsåtgärder är nödvändiga för dessa kritiskt sjuka patienter. Denna miljö lämnar en liten möjlighet för sömn och vila. För att patienterna ska få möjlighet till vila under dagtid har vissa intensivvårdsavdelningar lagt in en period med mindre aktivitet, tysta timmen, också kallat patientvila.