Sjuksköterskor möter ofta personer i livets slutskede, detta kan leda till att sjuk-sköterskan får konfronteras med många olika känslor och lämnar aldrig sjukskö-terskan oberörd. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upple-velse av palliativ omvårdnad på en allmän vårdavdelning. Åtta vetenskapliga ar-tiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys, som resulterade i sex kategorier: vårdmiljön är inte utformad för vård vid livets slutskede, vilja ge en värdig död, möta omöjliga krav ger skuldkänslor, olika grundvärderingar kollide-rar i teamarbetet, stöd från kollegor är betydelsefullt och erfarenhet och mer kun-skap krävs. Kategorierna visade att sjuksköterskor upplevde svårigheter när de skulle växla mellan palliativ omvårdnad och botande vård på en allmän vårdav-delning som inte var utformad för detta. De hade en vilja att ge en god omvårdnad men upplevde dilemman vilka var en källa till konflikter mellan dem och läkarna.

Att leva med kronisk sjukdom påverkar människans dagliga liv både fysiskt och psykiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med amyotrofisk lateralskleros. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera de internationellt publicerade vetenskapliga artiklarna. Resultatet visade att människor inte orkade eller kunde fortsätta arbeta eller ha fritidsintressen de haft tidigare. De blev oroliga när de fick för lite information om sina symtom.

För många kvinnor kan det vara en förlust att förlora det ena eller båda brösten. Detta kan leda till att kvinnornas upple-velse av den kvinnliga identitet förändras vilket även påver-kar kvinnornas psykiska välbefinnande. Kvinnors psykiska behov blir inte alltid tillgodosedda i hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att belysa vad som påverkar kvinnor att uppnå ökat psykiskt välbefinnande efter mastektomi. En litteraturstudie genomfördes där 14 vetenskapliga artiklar bearbetades utifrån studiens syfte.

Att ge bort en del av sig själv för att förbättra livet för en annan människa, är att ge gåvan till liv. Levande njurdonatorers upplevelser kommer ofta i skymundan eftersom studier ofta fokuserat på mottagarens upple-velse av njurtransplantationen. Donationen beskrivs med både positiva och negativa upplevelser. De negati-va upplevelserna förknippas med fysiska och psykiska komplikationer efter donationen. De positiva upplevel-serna beskrivs som ökad livskvalitet och glädje inför att hjälpa en människa till ett bättre liv.

I denna uppsats görs främst en kvantitativ analys av utländska testtagares prosodiska kompetens vid det test som ger utländska studerande behörighet till studier vid svenskt universitet eller högskola, det s.k. Tisus-testet. Studien har också ett mindre kvalitativt inslag i form av en näranalys. Syftet har varit att analysera hur godkända testtagare skiljer sig från underkända beträffande den prosodiska förmågan. Jämförelser har gjorts dels mellan dem som godkänts/underkänts på Tisus muntliga del i dess helhet, dels mellan dem som godkänts/underkänts på själva uttalsdelen.

Underjordens landskap är något som intresserar och fascinerar många människor. Grottor lockar till sig turister och utforskare över hela världen. Den har en förmåga att generera flera olika associationer till oss just för sitt starka symbolvärde. Grottan är intressant att dokumentera i flera olika vetenskapsgrenar och kan därför ses som en tvärvetenskaplig företeelse. Upplevelsen av grottan påverkas av vad den symboliserar och vilket vetenskap-ligt intresse vi har med vårt besök.

Att föda barn är en unik händelse i kvinnors liv från vilken de kan bära med sig min-nen under resten av sina liv. Upplevelser av förlossning påverkar deras framtida välbefinnande samt relationerna till deras barn och partner. Därför är ett viktigt mål att varje kvinna ska uppleva förlossningen som en positiv händelse. Svenska studier visar att 3-10 % av födande kvinnor har en negativ förlossningsupplevelse. Förloss-ning med medicinska interventioner, och huvudsakligen akuta kejsarsnitt, är risk-faktorer.