Denna uppsats behandlar politisk förändring i svenska kommuner. Fokus är New Public Management-reformer och specifikt har andelen kommunal Barnomsorg på entreprenad studerats. Studien är kvantitativ och består av datamaterial över Sveriges 290 kommuner som samlats av Statistiska Centralbyrån (SCB) under perioden 1998-2005. Teoretiskt utgår uppsatsen från en nyinstitutionell teori. Fyra hypoteser om politisk förändring i svenska kommuner har konstruerats och sedan operationaliserats genom sex variabler; politisk majoritet (blå/röd), kommunstorlek, skatteunderlag och andel barn- och äldreomsorg på entreprenad.

Studien syftar till att pröva teorin om närvarons politik utifrån en svensk, kommunal, kontext. Uppsatsen kommer därför att undersöka huruvida en ökad andel kvinnor i politiken ger effekt på det politiska utfallet. Teorin om närvarons politik menar att kvinnliga politiker är mer lämpade att representera kvinnor då de delar liknande erfarenheter med dem och på så sätt antas dela samma politiska intressen.Ett av de politiska områden, som lyfts fram av teorin, som ett särskilt politiskt område där kvinnor antas ha gemensamma intressen är Barnomsorg. Uppsatsen kommer därför att studera sambandet mellan andel kvinnor i kommunfullmäktige och kvalitén i Barnomsorgen. Detta görs genom en kvantitativ, statistisk, jämförelse av Sveriges 290 kommuner där korrelationen mellan variablerna undersöks.Resultatet av studien visar att det inte finns något kausalt samband mellan andel kvinnor i kommunfullmäktige och kvalitén i Barnomsorgen.

Denna studie tar upp olika faktorer som spelar in i familjedaghem och dess verksamhet och hur/om familjedaghem kan vara ett alternativ till förskolan utifrån föräldrars och dagbarnvårdares erfarenhet. Studien tar upp skillnader i de pedagogiska verksamheterna och skildrar dessa i texten. De frågeställningar som studien baseras på är: Hur kommer det sig att föräldrarna har valt att ha sina barn på familjedaghem istället för förskola och Finns det några tydliga skillnader i den pedagogiska verksamheten på familjedaghem och förskola utifrån dagbarnvårdarens och föräldrars erfarenheter? Tidigare forskning inom detta område har bland annat tagit upp dagbarnvårdares yrkesstatus, olika typer av Barnomsorg samt föräldrarnas syn på verksamheten i familjedaghem. Studien är utförd utifrån kvalitativa metoder med intervjuer och enkätundersökning.

Under 1994 fanns i Sverige ett vårdnadsbidrag för föräldrar till små barn, som alternativ till kommunal Barnomsorg. Uppsatsen är en kvantitativ studie av uttaget av vårdnadsbidraget 1994. En linjär sannolikhetsmodell används för att utröna hur olika faktorer som påverkade uttaget. De huvudsakliga resultaten är att vårdnadsbidragstagarna i regel var gifta eller samboende kvinnor som tjänade mindre än sina män och arbetade inom kommunal sektor.Sannolikheten för uttag minskade med ökande inkomst och om föräldrarna hade högskoleutbildning, medan utbildning inom vård eller pedagogik ledde till en ökad sannolikhet för uttag. Sveriges nya borgerliga regering vill återinföra vårdnadsbidraget varför ett möjligt scenario vid ett sådant återinförande diskuteras..

Undersökningens syfte är att undersöka huruvida det finns ett samband mellan traditionella könsnormer samt inställningen till det egna landets familjepolitik, och landets totala fertilitetsnivå. Uppsatsen har en kvantitativ ansats med analyser baserade på data från European Social Survey samt Eurostat och undersöker 26 europeiska länder. Den teoretiska bakgrunden belyser hur mönstret i de totala fertilitetsnivåerna har förändrats till de nivåer som uppvisas i Europa idag. Vidare beskrivs hur könsrollsattityder och familjepolicys kan kopplas till födelsetal. Av den teoretiska bakgrunden framkommer vikten av att kunna kombinera barn med förvärvsarbete som en nyckelaspekt.

Syftet med denna studie har varit att studera vilka faktorer som styr efterfrågan på förskoleplatser, samt analysera vilka faktorer som påverkar valet av den tid som barnen spenderar i förskoleverksamheten. Ett speciellt syfte har varit att analysera effekten av maxtaxereformen. Det är att studera om föräldrarna har sina barn längre tid på förskolan efter införandet av maxtaxan eller om tiden för barnen är oförändrad. Riksförsäkringsverkets material ?Tid är pengar? har använts för att se om tiden på förskolan förändrats.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och bedöma om TBA var en bra metod för att arbeta med beteendeproblem hos barn inom Barnomsorg och skola. Studien gav kunskap om beteendeterapi och behavioristerna genom historik, fakta om tillämpad beteendeanalys samt TBA, som var den metod jag använde mig av. Studien byggde på deltagande observationer. Tre utvalda elever med olika beteendeproblem observerades och analyserades enligt TBA. Sammanfattningsvis pekade resultatet av studien på att TBA var en väl fungerande analysmetod för fastställande av beteendeproblemets typ och art. Som arbetsmetod för beteendeproblem var TBA väl fungerande vid enklare beteendeproblem, men behövde komplitteras vid svårare beteendeproblem med flera bakomliggande faktorer..

Vår uppsats handlar om huruvida empati är medfödd eller ej? Hur kan man som pedagog påverka utvecklingen av barns empati? Syftet med vårt arbete var att undersöka i vilken utsträckning dagens professionella pedagoger använder sig av olika metoder för att påverka barns empatiska utveckling. Vi ville även väcka pedagogers medvetenhet angående barns empatiska utveckling. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer som kompletterades med litterarturstudier. Vi intervjuade pedagoger inom skola och Barnomsorg.

Mitt syfte med detta examensarbete var att ta reda på vilka pedagogiska krav som ställs i och med den under året 2010 reviderade läroplanen för förskolan. Jag ville också ge en historisk tillbakablick på förskolans föregående styrdokument. Min huvudsakliga metod för att genomföra detta arbete har varit att genom textanalys jämföra den gällande läroplanen för förskolan, Lpfö 98, med den reviderade upplagan av Lpfö 98 (Lpfö 98 reviderad 2010). Jag har fokuserat på de förändringar i den reviderade läroplanen som förväntas ge pedagogiska konsekvenser, samt berör förskollärares uttryckliga ansvar. Min undersökning visade att de pedagogiska målen i förskolan var mer detaljerade och delvis omformulerade i den reviderade läroplanen.

Detta projekt innefattar en förskola med en tvist. Tanken är att byggnaden ska ge mervärde till staden & dess invånare, inte bara som en privat verksamhet som står för sig. Genom att korsa en privat med en offentlig användning d.v.s. en förskola med + aktiviteter, så som café, ateljé & bibliotek, har denna byggnad tagit form. Till & börja med tar en förskola plats utanför hemmet & innefattar både Barnomsorg & utbildning. En sådan verksamhet ska hushållas i en trygg & kreativ miljö där lek & behov får ta sin plats; många dagis är som öar, avskurna från allmänheten av en grind & gård, med en tegel- eller träkåk i mitten: i & med de stora barnkullarna på senare tid hushålls verksamheten i temporära baracker eller bottenvåningar i innerstan. Intentionen i detta projekt har varit att undersöka vad en trygg & spännande miljö kan vara för barn att vistas i.

Syftet med undersökningen var att beskriva omständigheter som uppstår vid tolkning och verkställighet av skolans uppdrag mellan stat (regering och riksdag), huvudman (kommunen), skolledare (rektor) och personal (pedagoger). I undersökningen har vi huvudsakligen använt oss av arbetsrelevanta frågeställningar hämtade från BRUK, ett nationellt kvalitetsindikatorsystem för Barnomsorg och skola utvecklat av Skolverket. I undersökningen har vi även hos respondenterna sökt förslag på förändringar i syfte att förbättra arbetsförutsättningar och resultat. Vi granskade också respondenternas inställning i frågor som berör förändringar i resurstilldelning, lagar och styrdokument, arbetsuppgifter och arbetssätt samt i elevernas förhållande till informationsteknologi och media. Undersökningen visar att respondenterna överlag är tillfreds med hur verksamheten fungerar men att det finns områden som kan utvecklas och förbättras.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur tiden organiseras kring perioden runt frukost inom Barnomsorgen. Utifrån detta ställdes fråga om vad som styr tiderna för frukost till personalen samt en fråga till vårdnadshavare hur deras barn tas emot under frukosttiden. Ämnet undersöktes i en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie vilken genomfördes med hjälp av sociala media. Webbenkäter delades ut till en grupp pedagoger, till en grupp föräldrar samt i en vanlig statusuppdatering på Facebook. Empirin samlades in genom Google Drive och bearbetades i kalkylprogrammen Excel 2013 och SPSS version 20.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om omfattningen av uttaget av föräldraledigheten samvarierar med graden av jämställdhet föräldrar emellan. En enkätstudie mätte föräldraledighetens omfattning, uppdelningen av Barnomsorg och hushållsarbete, attityder till föräldraarbete samt äktenskapstillfredställelse. Studien genomfördes på en förskola samt över Internet, med totalt 139 deltagare. Kön och inkomst påverkade hur mycket föräldraledighet som togs ut genom att en hög inkomst korrelerade med färre uttagna föräldraledighetsdagar samt att kvinnor tar ut ett större antal dagar jämfört med männen. Resultatet visade att det inte fanns något signifikant samband mellan omfattningen av föräldraledigheten och attityd till en jämställd fördelning av föräldraarbete eller den faktiska fördelningen av föräldraarbete och hushållssysslor.

I denna studie har vi ur ett intressentperspektiv undersökt vem som tjänar på offentliga e-tjänster. Syftet med studien var att tydliggöra olika intressenters nytta av offentliga e-tjänster och visa på den påverkan som dessa har för olika intressenter. Detta gjordes med hjälp av en kvalitativ studie, som främst bestod av intervjuer med intressenter för Barnomsorgse-tjänster i Simrishamns kommun. Nyttan för dessa intressentgrupper undersöktes utifrån de fyra perspektiven; mänskliga resurser, informationsutbyte, arbetsflöde för informationshantering och produktivitet, grundade i vårt ramverk för effektivitetsmätning. Resultatet från studien visade att nyttan av offentliga e-tjänster, som kan bestå av dels medborgarnytta och dels verksamhetsnytta, skapas av de tre faktorerna hög användningsgrad, bra samarbete och tillförlitlighet.

Uteförskolorna har ökat och därmed föräldrars och förskollärares möjligheter att välja Barnomsorg/arbetsplats. Syftet är att undersöka vilka faktorer som är avgörande vid detta val, samt vilka uppfattningar föräldrar och förskollärare har kring för- och nackdelar med uteförskolan. Resultatet i vår undersökning har vi fått fram via enkäter till berörda föräldrar och förskollärare på de aktuella uteförskolorna. Den litteratur vi har utgått ifrån är dels knuten till föräldrars och pedagogers relation till förskolan, dels om vikten av utevistelse och dess pedagogik. Resultaten visar hur positiva både föräldrar och förskollärare är till uteförskolan.