The objective of this Bachelor?s thesis is to investigate how the public library in Luleå has set about implementing an alternative classification system for its children's books section and to explore why this was done. We wanted to investigate both how they have adapted the new system to the children's own way of seeking information and the library personnel's experience of using the new shelving system. We have done seven interviews to answer these questions and our choice of literature is intended to put the process of change into a wider context. The answers show that the library was dissatisfied with the former system and have instead expressed a desire to shift the focus of their classification system to their users.

The aim of this study was to examine how children in ages 3 to 4 use the public library with the research questions: What does children?s, in ages between 3 and 4, information behavior look like when they visit a public library in leisure time with a parent? What is the nature of interaction between child and parent, child and the staff of the library, and between child and other visitors? What is the function of the cultural tools in relation to the children?s information behavior? The theoretical frame of reference consisted of Lev Vygotsky?s ?the zone of proximal development? and Roger Säljö?s theory about using cultural tools. To answer the questions I have observed 4 children together with their mothers and siblings at a public library. From the result of the observations I found that every child had their own information behavior. Two of the children only used one kind of cultural tool ? books.

The City Library has a problem getting children interested in reading. Futhermore, there are no clear signs to aid children to navigate themselves to books targeted to their age group. To solve this problem, this thesis aims to design signs that is both illustrative and informative.Of the images that were tested during the research, I would assume that children in such a wide age range requires the simplest level of abstraction from testing the three testing icons, since the second level of abstraction was not interesting enough for the kids. The third, nearphotorealistic level was most liked by the children who were in the city library more often and looked for books themselves..

The aim of this study is to examine how important a factor the environment and the interior is to the creation of a user-friendly children?s library. In this study, environment is taken to mean the furnishing and the equipment in the children?s area at the library. The environment plays an important role in society today and because of that this is a current topic.

The aim of this bachelor thesis is to find out how young adults experience the library and the space that they have access to. I used semi-structured interviews to find out about this and interviewed eight youths between the ages of 15 and 18 in a medium sized city in the province of Västra Götaland in Sweden. I then analyzed the material with the help of Goffman?s theory about front stage and back stage. I also did a small comparison with results from previous studies.The result showed that the youths generally liked the library and the staff but they had opinions on some issues.

Den information som idag finns tillgänglig om pälsdjursallergi hos Astma och Allergiförbundet samt Mälarsjukhusets Barnavdelning, riktar sig inte till barn som fått diagnosen. Informationen som förekommer är textbaserad och är avsiktligt menad för vårdnadshavaren. Därför undersöktes vad barn vill veta om pälsdjursallergi samt vilket slags material och visuellt stöd barn i åldrarna sju till nio år behöver för att förstå sitt tillstånd. Den slutgiltiga produkten är en interaktiv trycksak som barnen kan lära sig av tillsammans med vårdnadshavaren, då god inlärning hos barn innebär aktivt deltagande. Trycksaken består i högsta grad av visuell information för att barnen ska kunna se sin sjukdom, trots att det är något abstrakt.Genom litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer med sjukhuspersonal och lärare inom socialpedagogisk inriktning samlades kunskaper om målgruppen för att kunna åstadkomma ett lämpligt material. Efter att ha gestaltat ett förslag utfördes två olika typer av användartester på individer inom målgruppen, vilket är barn med allergi i den ålder som informationsmaterialet riktar sig till. Användartest ett indikerade hur barnen uppfattade de bilder som gestaltats.

När barn vistas på sjukhus är det oftast förenat med otrygghet hos såväl barnen som föräldrarna. Barnsjuksköterskan är ålagd att arbeta utifrån kompetensbeskrivningen för barnsjuksköterskor samt NOBAB standards för att sjukhusvistelsen för hela familjen blir så bra som möjligt. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor som arbetar på Barnavdelning uppfattar att NOBAB standards följs när barn är inlagda på sjukhus. Studien har en deskriptiv kvantitativ design. Resultatet visade att NOBAB standards följs delvis på den aktuella avdelningen.

Arbetet som ambulanssjuksköterska är ett komplext arbete som ställer krav på både en bred kunskapsbas inom flera olika områden och en förmåga att kunna agera i akuta och påfrestande situationer. Det finns idag forskning över hur specialistsjuksköterskor inom andra specialiteter upplever att arbeta som nyutbildad men det saknas forskning om hur nyutbildade ambulanssjuksköterskor upplever sitt arbete. Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att arbeta som nyutexaminerad specialistutbildad sjuksköterska. I studien deltog åtta specialistutbildade ambulanssjuksköterskor som valdes ut genom ett ändamålsenligt urval. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

BakgrundDelaktighet betyder aktiv medverkan, vilket innebär att ha ett medansvar samt att ha ett medinflytande. Delaktighet i ett omvårdnadssammanhang har betydelsen att patienten tar del i beslut i sin vård och behandling. Föräldrar till sjuka barn har behov som bör tillgodoses, dessa är bland annat att känna trygghet och kunna förmedla det till sitt barn. Information och kommunikation mellan vårdpersonalen och föräldrar är andra behov som måste tillgodoses. Detta bidrar till att föräldrarna känner kontroll över situationen och kan vara delaktiga gällande beslut.