Banks are an important institution for the economy of a society. During the later years the world of banking has changed. Several new actors have entered the market and taken over traditional bankservices as well as new ones. The way of conducting banking has changed with the event of new technology. One of the banks customer segments, the students have also been under a change.

Banks are an important institution for the economy of a society. During the later years the world of banking has changed. Several new actors have entered the market and taken over traditional bankservices as well as new ones. The way of conducting banking has changed with the event of new technology. One of the banks customer segments, the students have also been under a change. With a changed market companies have to adapt to the new rules of the game.

I denna uppsats behandlar vi anledningar till varför Swedbank omstrukturerar till ?starka kontor?, en omstrukturering som innebär en decentralisering av organisationen till mer självständiga kontor. Vi diskuterar i denna uppsats Swedbanks omstrukturering utifrån legitimitets- och effektivitetsperspektiv med hjälp av institutionell teori och situationsteori. Swedbank är en rikstäckande och internationellt etablerad organisation som agerar på en Bankmarknad, märkbart påverkad av den globala finanskrisen. Omstruktureringen som sker under hösten 2009 är till viss del inspirerad av andra banker såsom Handelsbankerna och sparbankerna.

Uppsatsen behandlar den svenska Bankmarknaden och hur den har utvecklats under de senaste åren. Den tar bland annat upp finanskrisen 2008 och vilken effekt den hade på den svenska Bankmarknaden. Syftet är att analysera konkurrensen (och vinsterna) på den svenska Bankmarknaden. Vi har använt oss av en litteraturstudie och kvantitativ data för att beräkna olika konkurrensmått, samt analysera bankernas vinster. Marknadsstrukturen är en tydlig oligopolmarknad, med ett Cournot- samt Stackelbergbeteende.

SYFTE: Syftet med uppsatsen är tvåfaldigt: Dels att undersökaoch beskriva rådande förutsättningar på den ÖsterrikiskaBankmarknaden och att utifrån dessa insikter peka utplatser för en eventuell expansion och öppnande av nyakontor för SHB Österrike.TILLVÄGAGÅNGSSÄTT: I denna uppsats har en metodtriangulering använts föratt täcka och motverka de svagheter med att baraanvända sig av en metod. Vårt förhållningssätt har varitabduktivt, vilket betyder att vi till viss grad varit öppnaför ny information under processens gång och stundtalsgått tillbaka till teoriavsnittet för att förfina.SLUTSATSER: Sammantaget har vi sett en sund och stabil utvecklingbåde på den österrikiska Bankmarknaden och förlandsspecifika makrovariabler de senaste åren, vilkettillsammans ger positiva utsikter för framtiden. Islutsatserna av undersökningen pekar vi ut städerna Linzi regionen Oberösterreich och Graz i regionenSteiermark som potentiella platser för eventuellexpandering och utplacering av SHB:s nästkommandekontor i landet..

Syftet är att få fram ett resultat av vilka möjliga grenar/faktorer som kan komma att påverka bankbranschens framtid inom de närmaste fem åren. Forskningsfrågan vi ställt oss är: Vilka faktorer kommer att påverka förändringen inom bankbranschen de närmaste fem åren?Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med induktiv ansats, vilket menas att empirin har styrt vårt resonemang genom arbetets gång. Vi har för att samla ihop all nödvändig empiri valt att göra ett antal intervjuer med både, personal från de olika bankerna, från bankföreningen, privatkunder samt företagskunder.Under arbetets gång har vi med hjälp av våra intressenter tagit fram ett antal möjliga grenar/faktorer som kan komma att påverka bankernas framtida arbetssätt, grenarna vi tagit fram är bland annat relationer, Internet samt servicelandskap..

Då stora förändringar skett på den svenska Bankmarknaden de senaste 30 åren, dels på grund av den finansiella avregleringen men även som följd av den tekniska utveckligen, har konkurrenssituationen stärkts. Antalet banker som konkurrerar om kunderna har ökat och bankerna måste därför arbeta hårt för att både behålla befintliga samt få nya kunder.Kunderna utsätts regelbundet för marknadsföringskampanjer där de lockas med diverse erbjudanden samt av nya eller utvecklade tjänster. Bankerna försöker finna sätt att tillhandhålla något som kan höja värdet av tjänsten/produkten för kunden.Samtidigt är kunderna på Bankmarknaden lojala mot sina banker och förhållandevis få kunder byter bank, oavsett huruvida de är nöjda med den bank de har eller inte. Konkurrensverket gör bedömningen att trots de goda valmöjligheterna för konsumenterna och den starka konkurrensen bland bankerna är konsumentrörligheten väldigt trög i Sverige.Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka preferenser konsumenter värdesätter i valet av sin bank, samt ur ett kundperspektiv beskriva de viktigaste delarna i ett erbjudande. Detta har undersökts genom att kvalitativt datamaterial har samlats in samt analyserats.I undersökningen har vi arbetat utifrån två problemformuleringar som rör vilka betydelsefulla delar som bör ingå i ett bankerbjudande samt vilka kvalitetsfaktorer som är mest betydelsefulla för den enskilda konsumenten.

Bakgrund: På senare år har det blivit allt vanligare att bankföretag utannonserar sina intentioner att slå sig samman eller köpa upp andra banker. Ett antal empiriska undersökningar, som även får stöd ifrån vissa ämnesforskare, visar dock att bankfusioner ofta inte leder till de positiva effekter som man hoppats på. Trots dessa motargument verkar fusionstrenden inom bankbranschen inte mattas av, tvärtom tenderar antalet bankfusioner på många håll att öka. Syfte: Syftet med denna rapport är att utröna vilka andra motiv till bankfusioner som eventuellt kan finnas då de traditionella motiven, vilka ofta fortfarande anges vid officiella sammanhang, i hög grad redan har motbevisats. Vidare förs ett resonemang om vilka följder en sådan strategi kan få, både för bankerna själva och för samhället i stort.

Denna uppsats är baserad på en problemformulering som lyder: Vilka faktorer har betydelse i ledarskapet för att öka kundlojaliteten inom banksektorn?Den svenska Bankmarknaden förändras ständigt. Nya banker etableras och andra avvecklas.Ett problem för dagens storbanker är den snabb utvecklade teknologin som har lett till Internet explosionen. I början av 1990-talet etablerades nischbanker på den svenska marknaden med syfte att vara konkurrenskraftiga gentemot storbankerna Det största problemet som storbankerna har med dessa nischbanker är att de viktigaste kunderna försvinner från storbankerna, dvs. de kunderna med störst kapital.Konkurrensen mellan bankerna är så hård, att under de senaste två och ett halvt åren har en halv miljon svenskar bytt bank.Ledarskapet har under en lång tid varit viktigt men har idag ändrade förutsättningar.

Banker utgör en väsentlig del av samhällsekonomin och står därför under hård reglering med en omfattande lagstiftning och övervakning från myndigheterna. Hur banker hanterar sina verksamheter är av stort intresse då de risker som är förknippade med denna typ av verksamhet kan påverka samhällsekonomin negativt.Ökat risktagande och ersättningssystem i banksektorn ses av många som en bidragande faktor till den finansiella kris som uppstått då dessa kan påverka ekonomin negativt. Detta har lett till att Finansinspektionen skapat nya regler för ersättningssystem i finansiella institut. Ersättningssystem är styrmedel som används för att belöna medarbetares beteende och prestationer. I nästan alla banker finns någon form av ersättningssystem då dessa kan motivera anställda till att prestera bättre.

I takt med ökad globalisering och ökat ekonomiskt utbyte mellan länder världen över blir det allt viktigare att kunna jämföra information i företagens finansiella rapporter. I Europa har ett led mot ökad jämförbarhet varit krav på börsnoterade företag att följa IFRS, vars målsättning är att skapa en redovisning som är jämförbar och harmoniserad på global nivå. 2007 infördes IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, som utvecklades då krav på riskupplysningar inte var tillräckliga i tidigare regelverk. Vid införandet fick regelverket större effekt på banksektorn än andra branscher, då bankernas totala tillgångar och skulder i genomsnitt 90 % utgörs av finansiella instrument. Banker har en central roll i samhället och en koppling till alla individer på ett eller annat sätt.Vår studie syftar till att undersöka hur banker på den svenska Bankmarknaden lämnar riskupplysningar enligt kraven från IFRS 7, samt hur svenska banker riskupplyser i jämförelse med de utländska bankerna.

The main purpose of this study was to investigate which enter- and exit barriers that exist on the banking market for small enterprises located within the region of Gotland. The reason was to examine and identify which barriers that could affect the mobility among small enterprise bank customers on the bank market. To identify the barriers, the study was carried out partly by a quantitative survey with 33 small business owners respondents located at three different concentrated small enterprise areas within the region of Gotland. And partly by qualitative interviews that were conducted with two employees at Länsförsäkringar Gotland Bank.The result indicated that the enter barrier mostly depended on the aspect that business owners of small enterprises believed that bank switching were complicated. The business owners did also consider bank switching as time demanding.

Bakgrund och problem: Bankvärlden och de finansiella marknaderna har genomgått en kraftig förändring efter den svenska bankkrisen i början av 1990-talet. De viktiga drivkrafterna bakom branschens omstrukturering under 1990-talet har bland annat varit avregleringar, Internets genomslag och den ökade globaliseringen. Svensk Bankmarknad har förvandlats från en skyddad, reglerad och föga konkurrensutsatt affärsmiljö till en marknad öppen för konkurrens. De förändrade förutsättningarna har bland annat inneburit att ett antal fusioner inom bankbranschen ägt rum vilket troligtvis påverkat aktieägarvärdet. Om denna påverkan har varit fördelaktig för aktieägarna beror delvis på om de fusioner som genomförts uppnått de effekter som företagen räknat med eller ej.