Syftet med denna studie var att beskriva amningstidens längd (enbart och totalt) samt undersöka om det fanns ett samband mellan amningstidens längd och olika Bakgrundsvariabler såsom ålder, civilstånd, utbildning, paritet och stöd. Ur ett redan insamlat material från 2000-2001 valdes frågor som berörde ovan nämnda Bakgrundsvariabler ut. Antalet kvinnor som ingick i studien var 250. Studien gjordes som en retrospektiv, korrelationsstudie med kvantitativ ansats. Vid sammanräkning av resultatet av tiden för enbart amning, fann vi att barnen ammats i medeltal 16 veckor.

I dagens samhälle riktas fokus på individens välbefinnande och olika metoder för att uppnå detta såväl privat som inom yrkeslivet. Emotionell intelligens (EI) har genom tidigare forskningsresultat visat sig ha ett positivt samband med livstillfredställelse, vilket är en komponent i individens subjektiva välbefinnande (SWB). Denna studie syftade till att utforska relationen mellan EI och livstillfredställelse med hänsyn till demografiska Bakgrundsvariabler som ålder, kön, etnicitet, studietid och civilstånd. Deltagare var 101 högskolestudenter inom vårdande, pedagogiska, sociologiska och psykologiska studieinriktningar. Deltagarna besvarade självskattningsskalor utifrån instrument om EI (TMMS) och livstillfredställelse (SWLS).

Depression och psykisk ohälsa är ett av världens mest vanliga sjukdomstillstånd. Behandling för depression sker vanligast i form av antidepressiva läkemedel och eller samtalsterapi. Personer drabbade av psykisk ohälsa kan drabbas av stigmatiserande behandling av andra och av sig själva. Stigma grundar sig i okunskap och missuppfattningar kring vad psykisk ohälsa är och vilka som drabbas.  Människors attityder inför psykisk ohälsa har visat sig avgöra viljan till att söka hjälp och ta emot behandling.

SammanfattningTidigare studier visar att familjetyp påverkar utbildning på olika sätt. Elever som bor med ensamstående föräldrar tenderar generellt att ha lägre betyg och testresultat, samt uppnår och förväntas uppnå lägre utbildningsnivå än elever som bor med två föräldrar. Studier visar även att uppnådd utbildningsnivå påverkas av diverse andra variabler, så som demografiska Bakgrundsvariabler, socioekonomisk status samt testresultat och attityd till skola. Tidigare studier visar även att den effekt som socioekonomisk status påverkar skolval och uppnådd utbildningsnivå till stor del är primära. Det innebär att anledningen till att elever med låg socioekonomisk status uppnår lägre utbildningsnivå är för att de generellt presterar sämre i skolan.

Vårt syfte med den här uppsatsen har varit att lyfta och problematisera bilden av prostitution och dess aktörer bland socialarbetare. Våra forskningsfrågor har rört hur socialarbetare beskriver prostitutionen och dess aktörer utifrån orsaker, motiv och konsekvenser samt utifrån kön, sexualitet, klass och kultur. Dessutom har vi undersökt vilka föreställningar de utgår från i sina beskrivningar. Vi har intervjuat sju stycken socialarbetare som arbetar eller har arbetat med prostitutionens aktörer, inom socialtjänsten i Göteborg och Malmö. Vi har gjort en diskursivt inspirerad analys, och vår teoretiska tolkningsram har utgått ifrån queerteori och socialkonstruktivism för att svara på våra forskningsfrågor.

Detta är en studie som behandlar arbetsmotivation och arbetsmotivationens förutsättningar bland olika kategorier av telefonförsäljare utifrån Herzbergs tvåfaktorsteori gällande hygien- och motivationsfaktorer. Studien belyser två övergripande frågeställningar. Den första frågan är om prioriteringen och den tillskrivna betydelsen av arbetsrelaterade faktorer för arbetstillfredsställelse och arbetsprestation i arbetet bland telefonförsäljare skiljer sig beroende på kön, socio-ekonomisk status, arbetstider, utbildningsnivå, ålder och lön. Den andra frågan är om tillfredsställelsen i arbetet skiljer sig bland telefonförsäljare beroende på kön, socio-ekonomisk status, arbetstider, utbildningsnivå, ålder och lön. Materialet som ligger till grund för studien är en enkätundersökning i form av en totalundersökning på ett callcenter, totalt omfattar studien 104 respondenter.

Denna uppsats behandlar etniska relationer i Norra Irak eller irakiska Kurdistan. Syftet är att studera invånarnas syn på etniska relationer i Erbil och Kirkuk. Tidigare forskningar, som gjorts i västvärlden, har visat att interetniska relationer påverkar attityder och beteenden. Tidigare forskningar har även visat att det finns skillnad i attityd till interetniska relationer beroende på individers etniska tillhörighet, kön, ålder, utbildning, etcetera. Uppsatsens huvudfråga är hur är de etniska relationerna i Norra Irak/Kurdistan, vilka attityd har respondenterna till varandra och vad påverkar attityder till interetniska relationerna?  Den teoretiska bakgrunden för undersökningen är nätverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, relationer och dess effekt på etniska relationer.

Dialektisk Beteendeterapi (DBT) är en beforskad behandling avsedd för personer med borderline personlighetsstörning. Medveten närvaro (mindfulness) ingår som en del i DBT. Det är oklart hur de olika delarna i behandlingen påverkar helhetseffekten av DBT. Syftet med denna studie var att se i vilken utsträckning patienter som avslutat DBT-behandling för minst 6 månader sedan använder sig av medveten närvaro och om detta användande har samband med ökat välbefinnande och minskade borderlinesymtom. Korrelationer och multipel regressionsanalys användes för att undersöka dessa samband.

Vilken betydelse lönen har för arbetsmotivationen råder det delade meningar om. Nyare forskning tycks dock vara ense om att lön och motivation har ett starkt samband. Denna studie har som främsta syfte att studera vilken relativ betydelse bakgrundsfaktorer, som t ex ålder och kön har för yttre motivationsfaktorer och lönetillfredsställelse. Ett annat syfte är att undersöka lönens betydelse i jämförelse med andra motivationsfaktorer, som exempelvis arbetskamrater och karriärmöjligheter. Data består av enkätmaterial ifrån ett bekvämlighetsurval, som bestod av 75 deltagare.

Vilken betydelse lönen har för arbetsmotivationen råder det delade meningar om. Nyare forskning tycks dock vara ense om att lön och motivation har ett starkt samband. Denna studie har som främsta syfte att studera vilken relativ betydelse bakgrundsfaktorer, som t ex ålder och kön har för yttre motivationsfaktorer och lönetillfredsställelse. Ett annat syfte är att undersöka lönens betydelse i jämförelse med andra motivationsfaktorer, som exempelvis arbetskamrater och karriärmöjligheter. Data består av enkätmaterial ifrån ett bekvämlighetsurval, som bestod av 75 deltagare.

Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i upplevelse av självkänsla, ångest och depression samt att koppla det till prestation hos gymnasieelever. Studien granskar även genusskillnader. Datainsamlingen sker med ett eget instrument för Bakgrundsvariabler samt med beprövade instrument för självkänsla, ångest och depression. För att mäta elevernas prestation används elevers enskilda provresultat. Resultaten visar att det inte finns något samband mellan elevers grad av självkänsla, ångest och deras prestation.

Detta är en kvantitativ uppsats, baserad på en surveyundersökning där vi på ett explorativt sätt försöker ta reda på eventuella skillnader utifrån olika sociala faktorer som tradition, målmedvetenhet och ekonomi. Gruppen vi undersöker är studenter som läser antingen fristående kurs eller program på Kristianstad Högskola. I denna enkät använde vi oss av fyra bakomliggande variabler som bestod av kön, ålder, vilken studieform respondenten för tillfället läste och huruvida respondenterna hade föräldrar med högskola eller universitetsbakgrund. För att utföra en bivariat analys användes Chi två test för att hitta eventuella statistiska skillnader mellan grupperna. Vi testar våra hypoteser genom att selektivt använda oss av frågorna och påståendena från enkäten tillsammans med resultaten från de bivariata analyserna.

Organizational Citizenship Behavior (OCB) kännetecknas av individuella beteenden som inte finns med i de formella arbetsuppgifterna men som främjar arbetsplatsen. Syftet med uppsatsen var att undersöka om graden av OCB påverkas av personlighet och ett antal Bakgrundsvariabler i en förändringskontext. I studien, som i huvudsak baserades på forskning av Organ med kollegor, undersöktes tre olika verksamhetsområden: Försäkringskassan, tandvården och detaljhandeln. Studien utformades med en kvantitativ forskningsstrategi med tvärsnittsdesign, där insamlingen av data skedde m.h.a. en enkät.

Tid är ett abstrakt begrepp som dagligen påverkar människors liv, men vi påverkas även av ur vilket perspektiv vi ser tiden. Vilket tidsperspektiv vi har hänger samman med bland annat våra riskbeteenden och beteenden som är relaterade till vår hälsa. Syftet med denna explorativa pilotstudie var att fylla en kunskapslucka gällande en rättspsykiatrisk population angående tidsperspektiv och om Bakgrundsvariabler som missbruk, kriminalitet, psykisk ohälsa och tidiga trauman har någon påverkan på vilket tidsperspektiv individen har. Det dominerande tidsperspektivet utifrån Zimbardo Time Perspective Inventory, var i denna population ett framtidsperspektiv definierat som att ha en strävan efter framtida mål och belöningar. Bakgrundsvariabeln missbruk hade ett signifikant negativt samband med tidsperspektivet Present-Fatalistic, dvs.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan ledarstilar, den psykosociala arbetsmiljön och self-efficacy. Detta för skapa större förståelse för hur olika ledarstilar kan påverka medarbetarnas välbefinnande och prestation. Deltagarna (N = 81, mellan 19-64 år) svarade på en enkät med Bakgrundsvariabler, den generella self-efficacy skalan (GSE), psykosocialarbetsmiljökart-läggning (PAK, egenkontroll, arbetsledningklimat, arbetsstimulans, arbetsgemenskap och arbetsbelastning) och ledarskapsstilar (CPE, förändring-oriented-, strukturella och produktionsinriktad och relationsorienterade). Positiva associationer om ledarstilar och den psykosociala arbetsmiljön demonstrerades, särskilt för relationsorienterade ledarstil, vilket korrelerade med alla fem huvudfaktorer i PAK. Däremot korrelerade strukturella- och produktionorienterad och förändringsorienterad inte signifikant.