Resande har blivit en stor del av vårt samhälle och livsstilen för många unga människor idag. Min studie är ett försök att belysa vad som får oss att söka vår identitet i kulturer långt från våra egna, och hur dessa kulturer uttrycker sig själva. Hösten 2001 gick Sverige med i ett arrangemang som runt tio länder har med Australien, nämligen working/holiday-visumet. Detta och en rad andra aspekter har ökat resandet till denna del av världen. Den antropologiska metoden av fältobservationer och intervjuer med resenärer inbjuder till kunskap om hur denna arena av backpckers ser sig själva och vad som skapar denna kultur från ett inifrån-perspektiv..

Söder om Goas partystränder ligger den ganska fridfulla staden Gokarna. Gokarna har sedan början på 1980-talet varit en träffpunkt för både religiöst sökande västerlänningar och indier som insett att de kan tjäna pengar på de nyfikna turisterna. Turister som söker sig utanför sina trygga hem för att fylla andliga hål som den västerländska kulturen lämnat öppna. Jag fascinerades av den andlighet som uppstår bland turister som lever lata dagar på stränder där allt är serverat för en billig penning. Den andlighet som kommer av introspektion i en religiös omgivning.Jag har själv sedan början av 2000-talet då jag genomförde min första resa till Indien varit en del av den växande ungdomskultur som kan kallas Backpacker.

Det har vuxit fram en ny identitet inom resekulturen, flashpackern, som har sitt ursprung i Backpackerkulturen. Denna identitet skiljer sig dock från den traditionella Backpackern på olika plan. Jag antog mig att följa flashpackern jorden runt vilket resulterade i en fältstudie.Syftet med denna undersökning är att diskutera identitetsförändringar inom resekultur, som sker när samhällets struktur förändras och en ny kontext uppstår.Uppsatsen inleds med en bakgrundsdel vars syfte är att ge en förståelse till terminologin. Här förklaras hur termen Backpacker samt flashpacker och även eurocentrism och en nationell aspekt på backpacking. Den andra delen syftar till att ge en teoretisk förklaring till den förändrade samhällsstrukturen och en förändring i kontext som sker i Europa och Nordamerika.

Det är en betydande andel svenska resenärer som idag reser till och runt i Thailand som ?Backpackers?. Mitt syfte är att ta reda på om den svenska Backpackerdominansen i Thailand skulle kunna betecknas som en kolonisering. Material och metod består av intervjuer och deltagande observation med sju informanter, samt fältundersökningar som bedrivits i Thailand. Slutresultatet tolkas med hjälp av den postkoloniala teoribildningen.

Studien ämnar undersöka huruvida Backpackers på Khao San Raod i Bangkok, Thailand, etablerar nya kontakter med andra medresenärer. Syftet är att utifrån begreppet socialt kapital undersöka varför relationer initieras samt varför vissa relationer bibehålls men inte andra efter avslutad resa. Då samhället består av kluster som bildar nätverk utgör varje kontakt en resurs. Hypotesen är således att kontakter etableras eftersom de kan ge tillgång till resurser individen annars inte kommer åt.Uppsatsen har huvudsakligen en kvalitativ, teoriprövande design även om inslag från andra ansatser förekommer. Semi-strukturerade intervjuer har ansetts fördelaktiga som datainsamlingsmetod då deltagarnas egna tillskrivna mening ligger i fokus enligt kvalitativ tradition.