Sökresultat:
5 Uppsatser om Avverkningskostnader - Sida 1 av 1
En studie av utvecklingen av drivningsnettot i skogsbruket :
This master thesis consists of an investigation of the profitability per hectare in privatly owned forest land. The investigation is based on data collected from Skogsstyrelesen, Riksskogstaxeringen and Skogsforsk. During the last twenty years the prices on pulp wood and saw log have substantial decreased, but during the same time the the volumes from final felling have increased and the cost for felling has decreased, this investigation shows how the netprofit per hectARE after final felling has changed between year 1980-2005 This investigation shows that that the netprofit has stayed on a stable level during the years 1985-2005 even though prices pulp wood and saw log decreased. Much indicates that the demand of swedish pulp wood and saw log will continue to be strong or even stronger wich will give increased prices and an higher netprofit after final felling in the future.
Effekten av aggregattyp och skördad medelstamvolym på skördarens produktivitet och ekonomi i slutavverkning
Produktiviteten i slutavverkning har sedan 1960-talet fram till 2009 ökat konstant. Denna trend har dock avstannat på en produktivitetsnivå på 25 m3sk/timme. Det finns aggregat som är framtagna för skörd i antingen klen eller grov gallring eller för slutavverkning, det vill säga för olika stor medelstamsvolym. Att tillverka ett aggregat som uppnår högsta möjliga effektivitet i alla beståndsförhållanden vore önskvärt, men är inte realistiskt.
Huvudsyftet med studien var att mäta effekten av att använda två olika skördaraggregat, ett litet respektive ett större aggregat, och skördad medelstamsvolym på skördarens produktivitet i slutavverkning. Produktiviteten har sedan använts för att beräkna det ekonomiska resultatet på årsbasis för en entreprenör som investerar i två aggregat och jämföra detta med en entreprenör som använder ett aggregat vid olika sammansättning av avverkningstyper (slutavverkning och gallring) över året.
Skördaren som användes i studien var en Komatsu 911.5, årsmodell 2013.
Flerträdshantering i slutavverkning
Flerträdshantering har sedan länge främst förekommit i gallringar och vid skörd av biobränslesortiment. På senare år har svenska och kanadensiska forskare även gjort tidsstudier på tekniken i slutavverkningar där resultaten visar på en ökning av produktiviteten. Inom Holmen Skog har tekniken använts i slutavverkningar under ett par års tid men kunskap om vilken typ av skog den bör användas i och potentialen är okänd. Syftet med denna studie var att kvantifiera potentialen för flerträdshantering i slutavverkning inom Holmen Skog och beskriva de skogliga förutsättningarna. Det gjordes även en skattning av produktivitetsökningen och en maskinkostnadskalkyl för flerträdshanteringens effekter på skördarens drivningskostnad.
Studien utfördes enligt följande: Stamnotor extraherades från slutavverkade trakter där flerträdshantering användes.
Likviditetsanalys av belånade skogsfastigheter
Priset på skogsmark har under det senaste decenniet ökat kraftigt. Samtidigt har andra priser, som ligger till grund för kassaflöden på skogsfastigheter inte ökat i samma takt. Virkespriserna har varierat under de senaste tio åren med en pristopp under 2010-2011, priserna har sedan dess fallit tillbaka närmare 20 %. Bankernas femåriga låneränta har under samma period också varierat, från ca 7 % till dagens historiskt låga nivå runt 3,5 %. Förändringar i låneränta och virkespriser kan påverka likviditeten för skogsägare och därmed orsaka finansiella störningar för deras långivare.
Ett kalkylstöd för ekonomiska analyser av avverkningsåtgärder på beståndsnivå
Det finns ett behov av hjälpmedel i skogsbranschen som underlättar det dagliga
beslutstagandet som personalen ställs inför. Detta kan vara datamodeller som simulerar och
optimerar olika beslutstaganden på beståndsnivå eller på skogsinnehavsnivå. Inom ramen för
detta arbete programmerades ett kalkylstöd i Microsoft Excel med verktyget Visual Basic ©.
Kalkylstödet kopplades samman med den av Skogforsk publicerade produktionsmodellen
ProdMod (Ekö 1985) via makron. Med dessa två program kan beståndsutveckling och
åtgärder simuleras på beståndsnivå med tillväxt, avverkningsuttag samt avverkningskostnad
och intäkter som utdata.