Jakten på ripa är mycket populär bland svenska jägare och även bland jägare från andra länder. På grund av denna popularitet är rippopulationen på statens mark ovan odlingsgränsen och renbetesfjällen i Jämtlands län utsatta för ett högt jakttryck. Detta har lett till att jakten behöver regleras. Länsstyrelsen, som har uppdraget att upplåta småviltsjakten på statens mark, har i vissa samebyar infört kvotering genom lottning. Det innebär att max fem jägare per område och dag tillåts, vilka dessa jägare är avgörs genom lottning.

Målet med bildandet av älgskötselområde (ett område som har sådan storlek och arrondering att det medger vård av en i huvudsak egen älgstam) var att jakträttsinnehavarna skulle ta över ansvaret för de praktiska älgfrågorna, samtidigt som länsstyrelsens detaljreglering av älgjakten skulle minska. Syftet med studien var att studera implementeringen av regler och föreskrifter i älgkötselområden. Detta genom att ställa följande frågor. Hur regleras avskjutningen av älg i älgskötselområdena? Hur väl stämmer målen i planen överens med den faktiska avskjutningen? Vad händer när ett älgskötselområde bryter mot uppställda mål i älgskötselplanen? Hur fungerar det lokala samrådet som enligt jakt och vilt (1991/92:9) ska finnas? Samt vad fördelarna och nackdelarna är med bildandet av älgskötselområde.

Tjäderpopulationen Tetrao urogallus L. har under det senaste årtiondet minskat i täthet i stora delar av sitt utbredningsområde. Det är därför viktigt att undersöka faktorerna som kan påverka tjäderns fortplantning och överlevnad. Det råder delade meningar kring den främsta orsaken till nedgången. De flesta är eniga om att klimatet har en påverkan, men samspel mellan olika faktorer och lokala förhållanden är oftast avgörande för hur stor denna påverkan blir.

Under början av 1900-talet började forskning om hybridisering av olika poppelarter. Forskning har skett i flera länder som Sverige, Danmark, Tyskland, Belgien och USA. En av de mest framstående korsningarna är klonen OP 42 (P. maximowiczii x P. trichocarpa), vilket också är den mest använda i Sverige. Det finns ungefär 78 miljoner hektar med poppel på i världen, Sverige står för en liten del med drygt 2000 hektar.

In fisheries, there is a long tradition to use catch data when evaluating changes in the stock and effects from harvesting. It is a common practice to use Catch Per Unit Effort (CPUE) as an index of population size, and several studies have investigated the properties of CPUE in relation to population abundance, spatial distribution and efficiency of gear. In research, catch rate on trap-transects is used as an index of abundance for wildlife species but CPUE is rarely applied as a tool in harvest management.In 1993, more than 60 000 km2 of the state managed mountain range in Sweden was opened to the public for small game hunting, under the responsibility of the county administrative boards in Jämtland, Västerbotten and Norrbotten. The total area is now divided into 332 hunting units (median=73 km2) and an internet based system is used to administer licences and reporting bag statistic. Each hunter has to register the results within two weeks after the hunt.