Sök:

Sökresultat:

6 Uppsatser om Avhorning - Sida 1 av 1

Smärtlindring med NSAID efter avhorning

Avhorning är ett ingrepp som utförs rutinmässigt på kalvar och i mindre omfattning på killingar. Den vanligaste Avhorningsmetoden i Sverige är brännjärnsAvhorning. Ingreppet är smärtsamt för djuren, något som visats genom ökade smärtbeteenden samt förhöjda plasmakoncentrationer av kortisol. En metod för att minska smärtan är att ge lokalbedövning i samband med ingreppet. När lokalanestesin slutar verka ökar plasmakoncentrationen av kortisol och det har även påvisats att mängden smärtrelaterade beteenden ökar.

Smärtlindring hos kalv efter avhorning. En beteendestudie där effekten av meloxikam som postoperativ analgesi utvärderas :

In this study, 29 calves were dehorned by heat cauterisation at the age of 1 to 8 weeks. Before the procedure, the calves were given local anaesthetic but were not sedated. In connection with the dehorning, 14 calves were given the non-steroidal anti-inflammatory drug (NSAID) meloxicam and 15 calves were given placebo. During the following three days behavioural studies were performed to investigate if the different treatments had any effect on the calves´ postoperative behaviour. Head shakes, head rubs, kicks and ear flicks were studied, as earlier studies have shown that an increase in these behavioural patterns suggests postoperative pain.

Smärtlindring hos killingar efter avhorning :

The main purpose of this study was to investigate the effects of the non steroidal anti-inflammatory drug (NSAID) meloxicam in connection with dehorning of goat kids. Six 2-3,5 weeks old dehorned kids were given daily intramuscular injections of meloxicam (0,5 mg/kg; MG) and five age-matched dehorned kids were given isotonic NaCl (NG) for 3 days. The study was randomized and double blinded. The behavior of the kids was studied one day before dehorning, on the dehorning day and three days after. Blood samples were collected each day before the treatment and analyzed for plasma concentrations of meloxicam, hematocrit, cortisol, progesterone and glucose.

Alternativa metoder för avhorning av kalv : teknik och behandlingseffekt, samt utvärdering av postoperativ smärta med användning av NSAID

In this study, cortisol in saliva and pain related behaviours in calves were used as markers of distress when comparing two different dehorning methods; scoop or cautery. We also investigated the effect of a non steroidal anti-inflammatory drug (NSAID), meloxikam, on postoperative distress after dehorning with either dehorning scoop or cautery iron. Twenty calves were dehorned on one randomly chosen side by scoop method and on the other side by cautery. Five months later, the effect on horn growth was investigated. Horn production was observed in seven of the calves.

Fysiologiska förändringar vid administration av butorfanol till friska getter : Physiological changes in healthy goats when administered butorphanol

Sammanfattning Idag genomförs många smärtsamma ingrepp på getter, så som kastrering och Avhorning. Trots att det i svensk lagstiftning står att djur inte får utsättas för onödigt lidande finns det idag få smärtlindrande läkemedel som är godkända till get. Tidigare studier har visat att opioiden buprenorfin är olämpligt till getter. Syftet med den här studien var att genom att mäta olika fysiologiska parametrar undersöka om opioiden butorfanol kan vara eller inte vara ett lämpligt medel för getter. Läkemedlet är idag godkänt som smärtlindring till häst, hund och katt.

Beteendeförändringar vid användning av opioiden butorfanol till friska getter

Idag finns i Sverige inget läkemedel som är godkänt för smärtlindring av små idisslare. Smärtlindring är viktigt ur djurskyddssynpunkt vid skador, sjukdomar eller operativa ingrepp som kastrering och Avhorning. Syftet med den här studien var att titta på om friska getter som injicerades subkutant med det smärtstillande medlet butorfanol (0,2 mg/kg) uppvisade några stressrelaterade beteendeförändringar som kunde tyda på att djuren upplevde obehag av läkemedlet. Studien gjordes i en crossover-design på åtta unggetter där alla getter var sina egna kontroller. Getternas beteende observerades med etogram där bland annat beteenden som kunde tyda på stress eller obehag observerades.