Detta är en kvalitativ studie om över- och underordning i heterosexuella pars vardag. Carin Holmbergs (1993) Avhandling "Det kallas kärlek" är min största hjälp och det är från den jag hämtat större delen av de teorier jag använt. Holmbergs (1993) teorier om könsmakt är min utgångspunkt. Det var hennes Avhandling som lade grunden och väckte mitt intresse för att göra en liknande studie. Jag gjorde fyra gruppintervjuer med en mindre observation.

Göran Hultgren är författaren till eTjänster som social interaktion via användning av IT-system (2007), vilken är en praktisk teori som syftar till att vara till hjälp vid analyser av eTjänster. Eftersom Hultgrens Avhandling går ut på att analysera befintliga eTjänster saknas det riktlinjer för hur teorin kan tillämpas praktiskt under utvecklingen av nya eTjänster. Syftet med dennauppsats är att ta fram en systemutvecklingsmetod utifrån den praktiska eTjänsteteorin.eTjänstemetoden som vi tagit fram är baserad på en litteraturstudie av Hultgrens Avhandling.Metoden består av ett antal steg som man kan följa vid utvecklingen av en eTjänsten. Den skall inte ses som en fullständig systemutvecklingsmetod utan skall fungera snarare som enkompletteringsmetod som syftar till att ett eTjänsteperspektiv behålls under hela utvecklingen.Vi hade som uppdrag av SkiBar System AB att utveckla ett community där vi kunde testa våreTjänstemetod under utvecklingen. Metoden visade sig vara ett bra sätt att behålla ett eTjänsteperspektiv,det vill säga att alla communitys tjänster syftade till att höja värdet för kunden..

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt förskollärare förmedlar normer och regler till barngruppen vid den planerade samlingen i förskolan. Studien har tagit utgångspunkt ifrån Lena Rubinstein Reichs (1993) Avhandling om samlingen i förskolan. Utifrån videoobservationer av samlingssituationer och intervjuer i form av stimulated recall visar det sig att samlingen har förändrats i jämförelse med Rubinstein Reichs Avhandling. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av olika tillvägagångssätt när det kommer till struktur och innehåll. En av förskolorna har samlingar där barnen själva väljer om de vill delta eller ej.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det går att se förändringar i gymnasieskolans skrivundervisning över en tidsperiod på tretton år. Den teoretiska utgångspunkten är ett sociokulturellt synsätt där dialogismens tankar är dominerande. Materialet består av enkätsvar från gymnasieelever, fokusgruppsamtal med gymnasieelever och intervjuer med gymnasielärare. Det samlades in under 2013 och har analyserats med hjälp av innehållsanalys och tematisering för att se mönster i hur eleverna uttalar sig om responsen. Elevernas perspektiv är i fokus och deras tankar och känslor gällande lärarnas respons jämförs med andra elevers upplevelser från tidigt 2000-tal.

Studiens centrala syftet är att undersöka elevers upplevelse av inkludering. I intervjuer har fyra elever fått berätta om sina upplevelser av ämnet svenska som andraspråk och hur ämnet och mötet med den svenska skolan har fått dem att uppleva sig inkluderade eller exkluderade. Viktigast för studien är frågeställningen: ?Vad får eleverna att uppleva sig inkluderade?. Svaret på denna fråga sammanfattas av studiens titel: Att förstå, göra sig förstådd och bli lyssnad på.

Med avstamp i en rad, såväl juridiskt som politiskt, kontroversiella domslut från EU-domstolen publicerade Hjalte Rasmussen 1986 sin Avhandling On Law and Policy in the European Court of Justice. Rasmussens Avhandling representerade ett nytt, mer kritiskt förhållningssätt till studiet av EU-domstolen och beskrev domstolens dömande verksamhet i termer av rättslig aktivism. Under de kommande åren skall också J.H.H Weiler, T.C. Hartley och Ola Wiklund komma att publicera sina bidrag till diskussionen om avgränsningen av EU-domstolens juridiska sfär från lagstiftarens politiska. Weiler underkänner Rasmussens normativa kriterier för att styrka EU-domstolens aktivistiska verksamhet och efterfrågar en rättslig måttstock för utvärdering av domstolens rättspraxis.

Studiens centrala syftet är att undersöka elevers upplevelse av inkludering. I intervjuer har fyra elever fått berätta om sina upplevelser av ämnet svenska som andraspråk och hur ämnet och mötet med den svenska skolan har fått dem att uppleva sig inkluderade eller exkluderade. Viktigast för studien är frågeställningen: ?Vad får eleverna att uppleva sig inkluderade?. Svaret på denna fråga sammanfattas av studiens titel: Att förstå, göra sig förstådd och bli lyssnad på.

Syftet med föreliggande uppsats är att studera hur skolelever i Nässjö stad uppfattar innebörden av våldtäkt samt hur detta förhåller sig till tidigare forskning.Undersökningen som genomfördes bland niondeklassarna på två högstadieskolor i Nässjö stad 2007 var både kvantitativ i form av en enkätundersökning och kvalitativ i form av kompletterande intervjuer. Den tidigare forskning som användes under huvuddelen av studien var Stina Jeffners Avhandling Liksom våldtäkt, typ ? om ungdomars förståelse av våldtäkt som publicerades 1998. Jeffner hade i sin Avhandling kommit fram till en rad olika förhandlingsutrymmen som var förmildrande omständigheter kring ungdomarnas syn på vad som är en våldtäkt.Huvudresultatet visade att i förhållande till tidigare forskning finns det delar av denna studie som stämmer överens med tidigare forskning gällande ungdomarnas attityder till ämnet våldtäkt. de som deltog i denna studie stödde vissa av dessa förhandlingsutrymmen.Det fanns även delar av denna studie som inte stämde överens med tidigare forskning.

Detta examensarbete bygger till stor del på Arja Paulins Avhandling från 2007 där hon i sinstudie visar vissa av de svårigheter nyutbildade lärare möter under sin första tid i yrket.Utifrån de svårigheter som Paulin redogör för är vårt syfte med examensarbetet att skapaförståelse kring om och i så fall hur den psykiska hälsan påverkas hos nyexaminerade lärare.Vi har även valt detta ämne på grund av den avsaknad som vi anser finns inom forskningkring denna företeelse. I studien har fyra nyexaminerade lärare, två kvinnliga och två manliga,intervjuats. Arbetets studie bygger på en kvalitativ metod med utgångspunkt från dethermeneutiska synsättet.Resultatet i vår studie påvisar att alla intervjuade lärare har upplevt stress i olika situationerunder sin första tid i yrket. Angående studiens slutsatser kan tydliga paralleller också dras tillPaulins (2007) Avhandling angående de svårigheter hon menar nyutbildade lärare möter undersin första tid i yrket. En annan slutsats i studien är de brister som de intervjuade lärarnaupplevt i sin utbildning, där ibland avsaknad av de yrkesetiska kompetenserna..

Syftet med vår Avhandling är att klargöra vilka rekvisit som skall vara uppfyllda för att passivitet skall tillerkännas rättsverkningar. När vi sedermera har utrönt vilka rekvisit som krävs skall vi försöka uppställa en modell. Målet är att den skall fungera som ett hjälpmedel vid bedömning för om passivitet de facto föreligger eller ej..

Denna uppsats syftar till att undersöka hur fysisk aktivitet i urbana rum förhåller sig till könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsen ämnar även diskutera om det föreligger risk för att planering av fysisk aktivitet i urbana rum reproducerar könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsens problemformulering lyder: ?Hur förhåller sig föreställningar om genus till fysisk aktivitet i det urbana rummet??. För att besvara denna utformas uppsatsen som en litteraturstudie där två Avhandlingar om fysisk aktivitet i urbana rum studeras genom en innehållsanalys.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur fysisk aktivitet i urbana rum förhåller sig till könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsen ämnar även diskutera om det föreligger risk för att planering av fysisk aktivitet i urbana rum reproducerar könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsens problemformulering lyder: ?Hur förhåller sig föreställningar om genus till fysisk aktivitet i det urbana rummet??. För att besvara denna utformas uppsatsen som en litteraturstudie där två Avhandlingar om fysisk aktivitet i urbana rum studeras genom en innehållsanalys. De Avhandlingar som studeras är Bäckströms Avhandling Spår.

Arbetet grundar sig på Riddersporres (2003) Avhandling, Att möta det oväntade. Tre grund- mönster i föräldrarnas sätt att förhålla sig presenteras. Vårt resultat visar bland annat att förhållningssätten känns igen oavsett barnets funktionshinder och ålder..

Bakgrund och problem: Ett entreprenadavtal kan redovisas på olika sätt. Det framgår olikaargument varför olika metoder ska tillämpas i verkligheten för redovisning av intäkter. Då detfinns olika metoder att tillgå skapas det problem för både företag om omvärlden då olikametoder återspeglar företagets ställning på olika sätt.Syfte: Tanken med denna Avhandling är att undersöka vad som är rätt redovisning av intäkterför noterade byggföretag. Vi vill få reda på om det förekommer likheter samt skillnadermellan de diskussioner som förekommer.Avgränsning: I denna Avhandling väljer vi att begränsa oss till de fall som berörintäktsredovisning utifrån entreprenad och där redovisningen baserar sig på IFRS. Vi harfokuserat vårt arbete på metoderna som används vid intäktsredovisning utifrån företagsperspektiv och vi har lagt en mindre fokus på intäktsredovisning utifrån kapitalmarknadsperspektiv.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie för att få svar på uppsatsens forskningsfråga.

SammanfattningDet finns olika forskning om lek ur barn och pedagogers perspektiv. Vi har uppmärksammat att det är brist på forskning om föräldrars syn på den fria leken. Och vi kunde inte hitta någon Avhandling om barns fria lek ur föräldraperspektiv. Därför valde vi att läsa olika Avhandlingar som handlar om lek ur olika perspektiv. Hiorth (1996) har i sin AvhandlingBarns tankar om lek kommit fram att barn själva skapar lekens innehåll.