Varje år ökar avfallsmängden och användningen av naturens resurser vilket gör att återvinning blir en viktig del för ett hållbart samhälle. Årligen dumpas mer än 6,4 miljoner ton plast i haven från fartyg. Den 1 januari 2013 skärptes regelverket MARPOL för att minska mängden avfall som slängs i havet. Mot denna bakgrund har syftet med studien varit att undersöka hur motivationen att sortera kan påverkas av antalet Avfallsfraktioner i hamnarna. En kvalitativ metod med sju intervjuer har använts.

Construction waste from the housing industry includes all unnecessary consumption of building materials. The definition of construction waste is construction materials that has not been built in and becomes waste. Constructions waste can be divided into two types of contributions: operational and work site contribution. Some of the common construction materials in housing industry have such low usage level as 75 % and the rest becomes construction waste. Low usage of construction materials creates unnecessary costs and has a major environmental impact.

Vid en nyproduktion på en byggarbetsplats uppgår avfallet till 5-15 % av byggnadsmaterialet. Det finns system att minska byggavfall men ett stort problem är bristen på motivation att införa dem eftersom byggföretagen inte kan se någon kortsiktig förtjänst. Ett steg för att öka motivationen är då att ge personalen utbildning i avfallsminskningsåtgärder och de förtjänster det kan leda till. Syftet är att kortfattat beskriva hur miljöutbildningar kan se ut. Även hur arbetsledning och hantverkare anser att utbildning påverkar deras motivation till källsortering och minsking av avfall under byggprocessen och vad de kan se för hinder till detta. Studien genomfördes som en enkätundersökning och delades ut till ca 60 personer fördelat över fem arbetsplatser. Både ledning och hantverkare har ingått.

Elektriskt och elektroniskt avfall (WEEE) är den snabbast växande avfallskategorin inom EU, samtidigt som det är en av de mest skadliga formerna av avfall för människors hälsa och miljön om det inte samlas in och tas om hand på rätt sätt. Sverige påbörjade insamlingen av el-avfall 2001 och samlar idag in 16,27 kg el-avfall perperson vilket är av de högsta insamlingsnivåerna inom EU, men trots det slängs fortfarande smått el-avfall så som hushållsprodukter, mobiltelefoner och lågenergilampor i andra Avfallsfraktioner. För att lösa detta problem talar man om behovet av ökad tillgänglighet på insamlingsplatser och information, men undersökningar av hushållsavfallets sammansättning visar att innehållet av el-avfall i stort sett är oförändrat, trots ökad tillgänglighet och information. De studier som ligger till grund för dagens förbättringsåtgärder har antingen tittat på insamlingssystemets brister utifrån ett nationellt perspektiv eller på effektiviteten av alternativa lokala insamlingssystem. Utifrån dessa har slutsatser dragits om allmänna brister och potentiella förbättringsåtgärder.