Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare gör för att erövra och förtjäna Auktoritet i klassrummet, sett ur ett fostransperspektiv. Arbetet belyser även vad begreppet Auktoritet betyder för lärare samt om deras Auktoritet har förändrats genom åren.Auktoritetsbegreppet kopplas i teoridelen till olika ledarskapsteorier samt begreppen relation och makt. Den empiriska studien har genomförts med hjälp av sex stycken kvalitativa intervjuer med lärare från årskurserna 1-5, vilka på förhand ansågs ha Auktoritet och ett bra ledarskap i klassrummet.Resultatet visar att lärare erövrar och förtjänar sin Auktoritet i klassrummet genom att skapa en trygghet med ett klassrumsklimat som präglas av en positiv stämning samt ömsesidig respekt, genom att få elevernas tillit och samtidigt ha tilltro till dem, genom att vara tydliga och sätta gränser samt genom att använda sig av en passande taktik, vilket bland annat innebär att anpassa sitt ledarskap efter situationen som råder i klassrummet..

Denna uppsats är en undersökning av hur litteraturkritiker i modern svensk dagspress söker legitimera sig för att sedermera uppnå Auktoritet. Genom fyra kriterier upprättade med utgångspunkt i litteraturvetaren Tomas Forsers bok Kritik av kritiken analyseras totalt 28 texter ur Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Samtliga texter publicerades under vecka 14 2009. Uppsatsen kommer fram till kriterierna är användbara och argumenterar för att de visar hur de enskilda kultursidorna söker profilera sig i och fortsatt eftersöka metoder för att legitimera sig och på så sätt vinna Auktoritet..

Den här studien tar upp fem lärares syn på Auktoritet, disciplin och fostran i relation till samhället vi lever i. Detta är en studie om läraren som en Auktoritet i klassrummet och deras förhållningssätt till begreppen Auktoritet, fostran och disciplin i skolverksamheten. För att få djupare förståelse om lärarnas syn på dessa begrepp har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och litteratur som ett komplement för att förstå och relatera i ett historiskt perspektiv på synen av en lärare. I studien kom vi fram till att lärarens roll som Auktoritet hör i väldigt stor grad ihop med lärarens lärarstil och hur den är som person. Vidare spelar omgivningen och samhället vi lever i in väldigt mycket i normer angående vilka beteende som lärare uppmuntrar och inte uppmuntrar. Detta har betydelse då lärarens Auktoritet svarar på de responser runt omkring en. Samhället och olika generationer har stor inverkan på vilka beteenden som uppmuntras och inte uppmuntras då vår känslighet, vårt seende och tänkande har förändrats betydligt under sista halvan av 1900- talet..

Syfte: Att undersöka hur första linjens chefer tillskrivs Auktoritet från sina medarbetare.Metod: Kvalitativ intervjustudie med primärdata från två chefer och totalt 7 medarbetare till dessa chefer.Teori: Denna studie utgår från teorier kring ledarskap, ledarstil och Auktoritet.Slutsats: Chefer tillskrivs inte Auktoritet utifrån om denne är internt eller externt rekryterad utan personliga egenskaper och ledarstil verkar i vårt fall spela större roll..

En studie i föreställningen om läraren som ledare och Auktoritet ur ett historiskt perspektiv. Analyser av lärarrollen i historiska nedslag från 1860-talets folkskola via den svenska skolan mot bakgrund av andra världskriget till dagens skoldebatt relateras till teorier om modernitet och postmodernitet. Syftet är att belysa hur talet om Auktoritet och ledarskap har förändrats och hur denna debatt passar in i samtidens diskussion om ett postmodernt lärande. Har lärarrollen förändrats tillräckligt för att passa in i dessa teorier? En hermeneutisk tolkning av olika texter i respektive tidsperiod som kan sägas representera röster från verksam skolpersonal samt vetenskapliga idéer om lärarrollen leder fram till en diskussion kring lärarrollens behov av en förändring om en postmodern skola ska kunna bli en realitet..

Ikoniska Auktoriteter är personer som tillskrivs sådan betydelse att de kommit att symbolisera delar eller aspekter av samhällslivet eller epoker i historien och som kan sägas ha haft ett betydande inflytande på samhället och kulturen. I studien undersöktesom ikoniska auktoriter påverkar oss mer eller annorlunda än andra källor. I ett experiment fick högskolestudenter uppdelade i fyra grupper läsa en text under hög elaboration om en psykologisk teori där variablerna ikonisk Auktoritet och personligrelevans manipulerades. Deltagarna ombads sedan skatta vilken trovärdighet de ansåg att teorin hade. Studien ställde upp två hypoteser: att hög ikonisk aukto-ritet skulle öka den skattade trovärdigheten och personlig relevans minska den.

My essay explores the public view on smoking in Sweden over the last few decades. I've studied how changes in social structures through media, laws, studies and education has brought about a change in the opinions about smoking. I found that even though there have always been different opinions on smoking it seems to have become less accepted in the Swedish society, particularly in the past twenty years. I discuss the different reason as to why (and how) the view on smoking might have changed the last decades amongst the Swedish people. To be able to do this I have done interviews on which I have applied narrative analysis..

Syftet med undersökningen är studera vad som präglar Auktoriteten i den svenska skolan, undersöka värdet av goda relationer i klassrummet samt studera hur konflikthantering påverkas av gruppsituationen som råder i klassrummet. Mina frågeställningar handlar om vilken betydelse ledarskap, respekt och Auktoritet får i relationen mellan lärare och elever, vad som avgör om en lärare respekteras av elever och vad det beror på att en lärare får eller inte får Auktoritet i en grupp. I studien undersöks också hur det är möjligt att på olika sätt hantera konfliktsituationer.    För att undersöka detta har jag gjort strukturerade intervjuer med sex olika lärare inom gymnasiet och högstadiet, med olika bakgrund, erfarenhet och ämnesområden. Resultatet har jag sedan jämfört med olika teorier om ledarskap, grupprocesser och konflikthantering.   Min undersökning visar att Auktoritet måste förtjänas genom bland annat social kompetens och goda relationer.

Syftet med vår uppsats är att jämföra lärares syn på Auktoritet i förhållande till genus mellan en mångkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lärarna på förhållandet mellan Auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jämförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende på kultur och etnicitet i den mångkulturella skolan än den svenska homogena skolan, där kulturen främst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, därav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, där individer tillskrivs olika normer och sätts i olika fack beroende på sitt biologiska kön. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lärare från vardera skola.

Abstract Malin Holst och Anja Olsson (2011) ?Lugn, sansad och inget skrik?- En studie om lärares ledarskap i klassrummet. Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Denna studie bygger på en mindre empirisk studie kring lärarens ledarskap i klassrummet. Syftet är att hitta och försöka förstå likheter och skillnader mellan lärares och elevers olika perspektiv och uppfattningar på lärarens ledaregenskaper och Auktoritet. Genom att jämföra lärares och elevers syn på ledarskap i skolan, strävar uppsatsen efter att finna svar på hur ledarskapsdiskursen upprätthålls och verkar i en svensk grundskola idag.

Syftet med vår uppsats är att jämföra lärares syn på Auktoritet i förhållande till genus mellan en mångkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lärarna på förhållandet mellan Auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jämförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende på kultur och etnicitet i den mångkulturella skolan än den svenska homogena skolan, där kulturen främst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, därav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, där individer tillskrivs olika normer och sätts i olika fack beroende på sitt biologiska kön. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lärare från vardera skola.

I denna uppsats undersöks EU-kommissionens kommunikation med allmänheten i två översatta informationsbroschyrer. Med avstamp i diskursanalytisk teori analyseras såväl texterna som deras kontext. Syftet med undersökningen är att beskriva vilken bild broschyrerna förmedlar av EU och EU- invånarna samt relationen dem emellan. En utgångpunkt är att texterna bär uttryck för Auktoritet, som beror av de text-externa relationerna och som synliggörs genom olika språkliga strategier.Analysen visar att EU konstrueras på två olika sätt i texterna: dels som en stark och pålitlig aktör, dels som ett naturligt existerande geografiskt område. EU-invånaren i sin tur upptecknas som en del av en gemenskap, och som någon med skyldigheter men framförallt med rättigheter.

Denna studie ämnar undersöka vilka egenskaper chefer besitter som bäst kommer motiverar nästagenerations anställda att följa chefers order och beslut och hur detta påverkas av kulturellafaktorer. För att uppnå detta syfte har en enkätundersökning utförts bland studenter på ettuniversitet i Sverige och ett i Spanien, mer specifikt Karlstads och Alicantes universitet.Enkätundersökningen visar hur studenter rangordnar fem faktorer som enligt French och Raven(1959) definierar makt. Respondenterna till enkätundersökningen ombads rangordna dessa PowerBases (PB:s) efter hur mycket Auktoritet varje PB ansågs ge upphov till i en anställds synvinkel.Stickprovsresultatet från Karlstads universitet anses vara representativt för helastudentpopulationen vid Karlstads universitet. Detta antagande grundas på att stickprovet varslumpvist utvalt, samt att stickprovet är tillräckligt stort med tanke på populationensstandardavvikelse och storlek. Stickprovet från Alicantes universitet uppfyller inte ovanståendekriterier och kan ej användas i generaliserade syfte.

Studiens syfte är att beskriva och analysera lärarstudenters uppfattningar om ledarskapet under utbildningstiden, samt att undersöka om det för dessa studenter finns några särskilda förutsättningar, som underlättar för utvecklandet av ett väl fungerande ledarskap, och vilka i så fall dessa är. Den metod som används i studien är dokumentanalys av lärarstudenters texter i form av reflektionsblad över sin praktik under fyra praktikperioder, dvs alla praktikperioderna studenterna har i det allmänna utbildningsområdet i sin lärarutbildning.Resultatet visar att nästan alla studenterna uppfattar ledarskapet som oerhört komplext i lärarrollen. I huvudsak beskriver lärarstudenter ledarskapet ur ett relationellt perspektiv och som  komplext. Detta kan upplevas komplicerat, när man skall hantera sitt ledarskap, eftersom detta också uppfattas situationsbundet.Två särskilda förutsättningar, har kunnat identifieras för ett väl fungerande ledarskap. Det handlar om förutsättningarna makt, i termer av legitimitet och Auktoritet, och identitet, i termer av självkänsla och självförtroende.Sökord: Pedagogiskt ledarskap, classroom management, makt, legitimitet, Auktoritet, identitet, självkänsla, självförtroende, auktoritärt ledarskap, demokratiskt ledarskap.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att lyfta fram hur säljare aktivt arbetar med påverkansfaktorerna Auktoritet och skrämsel vid försäljning av kreditkort och på vilket sätt faktorerna skapar intresse hos kunder att skaffa ett kreditkort. Vi vill även undersöka ifall vi kan se vilken av de två påverkansfaktorerna som är mest effektiv vid kreditkortsförsäljning. Metod: Undersökningen är baserad på en kvalitativ studie och vi har genomfört intervjuer med fem duktiga säljare från de största bankerna. Slutsats: Slutsatsen som studien har påvisat är att det finns tydliga kopplingar mellan utvalda faktorer och kreditkortsförsäljning. Vår undersökning visar även att det finns likheter i säljargumenten som skickliga säljare inom kreditkortsbranschen använder och dessa argument har betydelse när kunder påverkas..