Denna uppsats behandlar varför det är färre kvinnor än män som auktoriserar sig. Syftet med uppsatsen är att se vad som kan ligga bakom detta fenomen och om byråerna gör något för att motverka detta. Förslag till åtgärder kommer även att bearbetas. För att kunna lösa denna fråga intervjuade vi kvinnor med olika befattningar på idag två ledande revisionsbyråer. Utifrån dessa samt utifrån vår analys har vi kunnat dra en övervägande slutsats.

Konstnären sitter vid sitt stafli, noggrant, tålmodigt, granskar han Motivet. Ett ägg. På den uppspända duken målar han i klarsyn en ryttlande fågel..

Värdet av det svenska fastighetsbeståndet utgör två tredjedelar av den svenska nationalförmögenheten och det kommersiella fastighetsbeståndet kan värderas till cirka 3 200 miljarder kronor. En av de viktigaste yrkesrollerna för en fungerande kommersiell fastighetsmarknad är i sin tur fastighetsförvaltaren. Detta medförde att Aff ? Forum för förvaltning och service under slutet av 2010 införde en Auktorisation för fastighetsförvaltare. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att undersöka var Auktorisationen befinner sig i dagsläget samt hur framtiden för Auktorisationen ser ut och vilka åtgärder som Aff behöver göra. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka efterfrågan och behovet av Auktorisationen hos olika aktörer.

I Sverige idag byggs alltfler gröna bostadsrättshus. Detta ökar kravet på tekniskt kunnandehos bostadsrättsföreningen för att kunna underhålla och förvalta de tekniska komponenterna ifastigheten. För att möta det ökade kravet krävs det en förändring av fastighetsförvaltningensom den ser ut idag. Uppsatsen undersöker två metoder för detta; ett utökat förvaltningsansvarhos byggherren samt en Auktorisation av förvaltare av gröna hus.För byggherrar vilka vill bibehålla en seriös profil finns klara fördelar med att ha ett utökatförvaltningsansvar, detta ger dem incitament att bygga huset mer långsiktigt samt att det geren lägre risk för deras köpare i och med att det ger en bättre relation medbostadsrättsföreningen.Bostadsrättsföreningar styrs av en styrelse med boenden i föreningen. Dessa personer agerarinte alltid efter vad som är bäst för bostadsrättsföreningen utan styrs ibland utavegenintressen.

???Information Technology is an essential part of the society today, not least in large ???organisations dealing with sensitive information. An example of such an organisation is the Swedish Armed Forces which indeed is in the need of ways to ensure information security in their Information Technology systems. The means which is used is an authorisation and accreditation process.All Information Technology systems go through a life cycle which includes realisation, usage, development and liquidation. In the Swedish Armed Forces the lifecycle is an authorisation process.

Revisorsyrket har traditionellt sett varit ett manligt yrke. På senare år har andelen kvinnor i branschen ökat markant, men fortfarande är det flest män som blir auktoriserade. Bland nyanställda assistenter utgör kvinnor cirka 50 procent men andelen kvinnor minskar ju högre upp i hierarkin man kommer. Andelen godkända kvinnliga revisorer utgör år 2005 32% medan andelen auktoriserade kvinnor är cirka 27%.Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka vilka faktorer som är orsaken till att en del av de kvinnliga godkända revisorerna fortsätter att arbeta som godkända revisorer alternativt lämnar yrket innan de blivit auktoriserade.Med hjälp av befintliga teorier, framförallt genus- och karriärteorier har vi valt ut faktorer som vi tror kan påverka kvinnors karriärutveckling. Den empiriska undersökningen har genomförts med hjälp av webbenkät och telefonsurvey.

Revisorsyrket har traditionellt sett varit ett manligt yrke. På senare år har andelen kvinnor i branschen ökat markant, men fortfarande är det flest män som blir auktoriserade. Bland nyanställda assistenter utgör kvinnor cirka 50 procent men andelen kvinnor minskar ju högre upp i hierarkin man kommer. Andelen godkända kvinnliga revisorer utgör år 2005 32% medan andelen auktoriserade kvinnor är cirka 27%. Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka vilka faktorer som är orsaken till att en del av de kvinnliga godkända revisorerna fortsätter att arbeta som godkända revisorer alternativt lämnar yrket innan de blivit auktoriserade. Med hjälp av befintliga teorier, framförallt genus- och karriärteorier har vi valt ut faktorer som vi tror kan påverka kvinnors karriärutveckling. Den empiriska undersökningen har genomförts med hjälp av webbenkät och telefonsurvey.

Denna uppsats är en fallstudie som går ut på att beskriva företaget Icehotel AB och hur de gått tillväga för att bli ett attraktivt turistmål och framgångsrikt företag.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi intervjuat företagets VD Yngve Bergqvist samt kunder som besökt Icehotel. I resultatet redovisas svaret från dessa intervjuer.Vi har valt att lägga tyngdpunkten på marknadsföringen av Icehotel och hur de lyckats nå ut till människor från hela världen. I teoridelen tar vi upp Turistmarknadsföringens 8 P och Attraktionsutveckling. I analysen tillämpar vi sedan dessa på företaget.I slutsatsen diskuterar vi kring hur Icehotel gått tillväga för att bli ett framgångsrikt företag. Vi tar upp promotion av företaget, samarbetspartners samt den professionella marknadssegmenteringen..

I Sverige har vi en Revisorsnämnd som sköter tillsynen av Sveriges revisorer. Det är också denna nämnd som delar ut påföljder då revisorer handlat i strid mot yrkesmässiga och lagstadgade regler. Thomas Carrington kom i en studie från 2010 fram till att det är professionalismen som är viktigast i Revisorsnämndens bedömning av en revisors felaktiga handlande. Efter 2000-talets företagsskandaler har tillsynen skärpts genom nya lagar och krav på revisorerna. Dessa nya lagar och krav gör det intressant att studera Revisorsnämndens disciplinärenden idag för att se om något har förändrats.

Revision uppstod för att öka tillförlitligheten mellan aktiebolag och sina intressenter, syftet var att en oberoende revisor skulle kvalitetsäkra årsredovisningen. För att revisorn skall kunna ge aktiebolagets intressenter en revision av god kvalitet, bör revisorn besitta hög kompetens.  Revisorsexamen (godkännande) grundades 1998 och syftar till att säkerställa att revisorn har de kunskaper som krävs för att genomföra en revision av hög kvalitet. För avancemang inom yrket kan revisorn välja att avlägga högre revisorsexamen (Auktorisation), vilket är en påbyggnad av revisorsexamen. Syftet med Auktorisation är att bevisa att revisorn kan upprätta mer komplicerade revisioner.

Redovisningskonsulter har tidigare inte haft en tydlig yrkesroll men den senaste tiden har förändringar skett i branschen och fler är att vänta inom en snar framtid. Studien syftar till att undersöka vad redovisningskonsulter anser om förändringarna och hur det kommer att påverka deras yrkesroll. Förändringarna studien behandlar är Auktorisationen av redovisningskonsulter, slopandet av revisionsplikten och förändrade redovisningsregler. Den teoretiska referensramen ger läsaren en inblick i förändringarna och för att ta del av redovisningskonsulters åsikter har fyra personliga intervjuer genomförts.Slutsatser som kan dras är att det i nuläget är upp till redovisningskonsulten hur stor förändring den gör i sitt arbete då de har valmöjligheter inom samtliga områden som studien tagit upp. Auktorisationen är ett välkomnat initiativ som ger redovisningskonsulterna en tydligare yrkesroll medan de förändrade redovisningsreglerna inte kommer tillämpas i stor utsträckning av respondenterna i studien.

Syftet med kandidatuppsatsen är att undersöka varför inte fler godkända revisorer väljer att bli auktoriserade. Av de nästan tvåtusen registrerade godkända revisorerna, är det endast cirka trettio procent som är godkända med revisorsexamen. Uppsatsens metoden är vald efter en abduktiv ansats med en kvalitativ inriktning där insamlingen av data till det empiriska materialet har skett genom personliga intervjuer med åtta revisorer som varit godkända och yrkesverksamma under minst tio år. Intervjuerna har skett på revisorerna kontor på totalt fem olika orter i Blekinge, Kalmar och i Kronoberg län. Undersökningens slutsats visar att de intervjuade revisorerna är nöjda och tillfredställda med arbetsuppgifterna de har idag.

I Sverige finns det idag ett stort antal yrken och en del av dessa är i en professionaliseringsprocess. Studie- och yrkesvägledaryrket är ett exempel på ett yrke i denna process. Syftet är att beskriva utvalda aktörers syn på studie- och yrkesvägledaryrkets avgränsningar, kompetens samt eventuella Auktorisation i ett professionaliseringsperspektiv. En kvalitativ metod har använts och fem elitintervjuer har genomförts med representanter från Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges vägledarförening, Högskoleverket samt Skolverket. Samtliga respondenter ansåg att det finns specifika kompetenser som endast studie- och yrkesvägledare besitter men åsikten om vilka kompetenser detta är, gick isär.

I samband med skolans decentralisering på 1980-talet uppstod det krav på att lärare skulle bli mer professionella i sin yrkesutövning. Då regeringen ställer högre krav på lärarna är det därför nu naturligt att de går lärarna till mötes då det gäller en utredning om lärarAuktorisation.Vi valde att ställa oss frågan hur lärarfacklig press argumenterar för eller emot en lärarAuktorisation för att uppnå det specifika syftet som är: att belysa vad en lärarAuktorisation kan betyda för lärarkårens professionaliseringssträvanden.I vår empiriska undersökning valde vi att förhålla oss till metoden argumentationsanalys då metoden lämpar sig bra när argument skall lyftas ut och förstås ur tidsskrifter. Mer specifikt valde vi att förhålla oss till modellen orsak-problem-lösning för att få en överblick av och en insikt i argumentationen för eller emot en auktorisering.Med hjälp av metoden kom vi fram till att argumenten i hög grad kunde härledas till lärares professionaliseringssträvan mot "social stängning". Detta innebär att en eventuell lärarAuktorisation skulle betyda en hel del för lärarkåren, exempelvis att lärarkåren lyckas avgränsa sig gentemot andra yrken och därmed kanske på sikt uppnå högre status..

Uppsatsens syfte är att skapa en bättre förståelse kring samarbetet och rörligheten mellan var och en av de fyra stora revisionsfirmorna över sundet. Detta med ett huvudsakligt fokus på revision. Uppsatsens studie är kvalitativ och utförd med hjälp av intervjuer för att svara på forskningsfrågan; Hur samarbetar The Big Four över Öresund och upplever de någon rörlighet? Teorin om strategiska allianser, GATS modes och institutionell kontext utgör den teoretiska referensramen.Sammanlagt har åtta intervjuer utförts med respondenter på var och en av de fyra stora revisionsfirmorna på båda sidorna av sundet. Slutsatsen kan dras att där är ett tydligt samarbete inom var och en av de fyra stora revisionsfirmorna och den största fördelen av samarbetet är kunskapsöverföringen mellan kontoren i var och en av firmorna.