SAMMANFATTNING Syfte: Att studera föräldrars upplevelse av att kunna tolka sitt barns behov och mående samt upplevda kompetens i föräldrarollen efter att barnet har vårdats på neonatalavdelning. Metod: En jämförande kvantitativ studie med deskriptiv explorativ design som är en del av ett större projekt som genomförts vid två neonatalavdelningar i Sverige. En vecka efter barnets utskrivning från neonatalavdelningen samt vid två månaders korrigerad ålder fick barnets mamma och pappa varsin enkät, innehållande bland annat en föräldra-Attitydskala, hemskickad. Insamlade data matades in i Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och redovisades med deskriptiv (md; median och range; minimum och maximum) och jämförande statistik (Chi-2-test och Mann-Whitney U-test). Resultat: En enda signifikant skillnad kunde ses mellan de två neonatalavdelningarna och det gällde föräldrarnas upplevelse att barnet tyckte om kontakt från dem i form av deras doft.

Antonovsky introducerade 1979 det numera vedertagna begreppet salutogena sättet för att se på hälsa. Det innebär att man fokuserar på varför en person håller sig frisk istället för varför personen blir sjuk. Känslan av sammanhang, KASAM, är ett begrepp på hur individen upplever sin värld i aspekterna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Antonovsky utvecklade ett sätt att mäta hälsotillståndet genom ett livsfrågeformulär i en Attitydskala och resultatet av frågorna utgör KASAMvärdet för frågebesvararen. I denna undersökning (N=150, 30 kristna, 30 judar, 30 muslimer, 60 ickereligiösa) har Antonovskys livsfrågeformulär använts för att testa sambandet mellan religiöst utövande och KASAMvärde, samt sambandet mellan kön och KASAMvärde.

Efter avregleringen av den svenska kreditmarknaden och bankkrisen ökade antalet banker i Sverige avsevärt med en ökad konkurrens som följd. Den hårdare konkurrensen resulterade i minskade marginaler på traditionella bankprodukter som lönekonto och lån. Flertalet banker har som ett resultat av de minskade marginalerna flyttat fokus från de traditionella produkterna till försäljning av nya och mer lönsamma produkter samt tjänster. Detta nya försäljningsfokus har mött stort motstånd i facktidningen Finansvärlden på grund av den stressfaktor som det medfört. Syftet med denna uppsats är att fastställa banktjänstemäns attityder till personlig försäljning, samt se samband mellan attityderna och bakgrundsfaktorerna kön, ålder, antal studieår utöver gymnasial utbildning, antal år i nuvarande bank och antal år i bankbranschen.

Problembakgrund och diskussion: Skatteverket befarade att skattefelen skulle öka när revisionsplikten avskaffandes för små privata aktiebolag november 2010, vilket i media framstått som den ensam påverkande faktorn på skattefelet. Problematiken är huruvida Skatteverket beaktar flera faktorer som kan påverka beteendet, inte bara revisionspliktens avskaffande, för att kunna utveckla anpassade och effektiva strategier. En modell som angriper båda dessa problem är The ATO Compliance model. Modellen ser dels till flera faktorer som påverkar skattebetalares beslut och beteende och dels kategoriserar detta beteendet i en Attitydskala visualiserad som en pyramid, utifrån vilken Skatteverket kan forma sin strategi.Syfte och frågeställning: Huvudsyftet är att studera beskattningssystemet utifrån The ATO Compliance model. Studiens syfte är att få ökad förståelse för faktorer som kan påverkar skatte-beteendet hos små privata aktiebolag samt att analysera hur väl skattebeteendet stämmer med Skatteverkets beteendepåverkans strategi utifrån delarna i The ATO Compliance model.? Vilka faktorer upplever Skatteverket respektive små privata aktiebolag har haft en inverkan på småföretagens skattebeteende efter revisionspliktens avskaffande?? Har Skatteverkets strategi ändrats efter revisionspliktens avskaffande och är den förenligt med faktorerna i BISEP model och attityderna i Compliance Pyramid?Metod: I metodens utgångspunkt valdes ett förhållningssätt utifrån respondenternas synvinkel där deras erfarenheter och upplevelser belyses, samt ett angreppssätt där författarna utgick från teori för att utforma en grund för intervjumall till kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter.