Sök:

Sökresultat:

15 Uppsatser om Arvbarhet - Sida 1 av 1

Arvbarhet av dilaterad kardiomyopati hos Newfoundlandhundar

Dilaterad kardiomyopati (DCM) är en relativt vanlig och mycket allvarlig sjukdom hos hundrasen Newfoundland. Sjudomen kännetecknas av att hjärtats kontraktionsförmåga minskar vilket leder till symtom på hjärtsvikt. Syftet med studien är att undersöka om sjukdomen är ärftlig och, i så fall, sjukdomens arvsgång. Etthundrafemtio Newfoundlandhundar användes i studien vilka insamlats som en del av en molekylärgenetisk studie av DCM. Hundarna har genom olika metoder diagnostiserats med DCM (t ex ekokardiografi, histopatologi och kliniska symtom) och de som vid sju års ålder fortfarande var fria från symtom på DCM har betraktats som friska.

Mätegenskaper för fruktsamhet och modersegenskaper i fåraveln :

The aim of this literature review was to suggest suitable index traits to use in the Swedish Sheep Recording Scheme for fertility and maternal traits. Since fertility and some of the maternal traits are not normally distributed advanced methodology is needed to calculate genetic parameters. Breeding is a tool to improve the economy of the farm and for the selection of breeders estimated breeding values (EBV) for important traits are of high value. In sheep breeding both lambs born and lambs weaned should be taken into consideration as well as the ewe?s maternal ability, which includes lambing ease, lamb survival, ewe behaviour as mother and the early growth of the lambs.

Arvets betydelse för mjölkkors beteende :

It becomes more important to consider different behaviour traits in the selection for dairy cows to be suitable in the production systems of today. The purpose of this investigation was to study the genetic background to behavioural traits and the heritabilities for temperament, rank order, aggressiveness, feeding behaviour and for learning behaviour. Moreover, the genetic correlations to other traits were studied. To be included in a breeding programme a trait needs to have enough genetic variation, a moderate to high heritability or to be correlated to another measurable trait. Behaviour is a quantitative trait affected by many genes and the environment.

Gener som påverkar fjäderdräktens färg och mönster hos höns

I naturen har färgen på hönans (Gallus) fjädrar en betydande roll för dess överlevnad och reproduktion. I början av domesticeringen handlade det om att selektera ut individer för produktion, religiösa seder och tuppfäktning. De senaste århundradena har även det estetiska utseendet fått en större betydelse i vårt samhälle, både när det gäller färg och mönster på hönans fjäderdräkt men även när det gäller färgen på dess äggskal. Man har genom studier visat att pigmentet melanin har en betydande roll för fjädrarnas färg och mönster. Genom forskning har man kunnat identifiera olika gener som är inblandade vid uttrycket av fjäderdräktens färg och mönster och några av dessa loci är E, C och I.

Genetiska analyser av kroppsmått hos häst

Det finns en stor variation av raser med olika form och storlek hos hästar. De olika hästraserna har förändrats genom åren delvis på grund av hästens olika användningsområden. Idag används hästen som fritidsaktivitet, inom sport med mera jämfört med förr då den användes mest inom jordbruket eller för militära syften. Hästens exteriör är av stor betydelse både för hästens välfärd och inom aveln för att bedöma förutsättningen att kunna prestera och långsiktigt vara hållbara. Hos vissa raser har förändringen av kroppsformen skett oerhört snabbt orsakat av bland annat intensiv selektion.

Exteriörbedömning av mjölkkor med användning av bedömningar och mätningar från fotografier

Dagens avelsarbete är målinriktat med ett nordiskt samarbete som erbjuder ett brett urval av tjurar, vilket gör det lättare att utveckla vidare avelsarbete. Avelsarbetet är i sin tur en mycket viktig del i ett mjölkföretags skötsel och drift för att kunna optimera mjölkkons produktivitet, hållbarhet och livslängd och har dessutom en stor inverkan på gårdens ekonomi. Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det går att mäta mjölkkons exteriör med hjälp av fotografier och för att undersöka vad man bör tänka på när man fotograferar djuren. Detta för att försöka få en objektiv värdering och om möjligt minska variationen som kan inträffa mellan olika exteriörbedömare. I studien undersöktes om det gick att göra en exteriörbedömning av djur genom att i ett bildbehandlingsprogram mäta avstånd och vinklar på de exteriöra delarna av djuren, vilka tidigare har fotograferats. En jämförelse av resultatet gjordes mot den traditionella exteriörbedömningen, utifrån samma kobilder, för att se om den nya metoden var genomförbar och möjlig. Undersökningen gjordes på 18 kor av Svensk Holstein (SH), Svensk röd boskap (SRB) och korsningar dem emellan, från en mjölkgård i Västernorrland. Av 24 olika exteriörbedömningsmått som gjordes på en ko valdes 13 ut och resulterade i 9 mätningar som kunde användas.

Genetisk bakgrund och avelsstrategier mot osteochondros hos hästar

Osteochondros (OC) och osteochondrosis dissekans (OCD) är en störning i den indirekta, endochondrala bentillväxten hos unga snabbt växande hästar. När prestationskraven på hästen ökar vid en högre ålder kan det leda till att den utvecklar hälta. Flera studier har visat att ostechondros har en genetisk komponent. Syftet med föreliggande litteraturstudie är att ta reda på hur osteochondros nedärvs, hur olika selektionsstrategier påverkar prevalensen samt hur problemet kontrolleras inom aveln. Arvbarheten för OC och OCD i femorpatella leden var 0,07 respektive 0,02.

Färgnedärvning hos får och färgernas inverkan på hälsa och produktionsegenskaper

Annorlunda färger på djur har fascinerat människan i alla tider. På många husdjursslag har färgen ingen direkt betydelse för produkten utan har ett mer estetiskt syfte. Detta gör fåren till ett unikt husdjur då vit färg länge har varit av ekonomisk betydelse och hos ullproducentervärlden över ser man ofta bara vita fårflockar. Trots detta dyker då och då färgade lamm upp och ger en ekonomisk förlust då färgad ull inte betalas lika bra. Vit färg har dock visat sig ge störningar i form av fertilitetsproblem och detta har gjort att många ullproducenter iställetinriktat sig på färgade får med naturfärgad ull.

Dödsorsaker och nedärvningsmönster av dilaterad kardiomyopati hos grand danois

Dilaterad kardiomyopati (DCM) är en allvarlig hjärtsjukdom som drabbar flera hundraser, men är vanligast bland de stora raserna. Sjukdomen drabbar hjärtmuskulaturen varpå hjärtats kontraktionsförmåga försämras. Detta leder på sikt till volymsöverbelastning, dilatation av hjärtats hålrum och kliniska tecken på hjärtsvikt. DCM är en viktig dödsorsak hos grand danois och den höga prevalensen tyder på att det finns en genetisk faktor bakom utvecklandet av sjukdom. Resultat från flera studier där ärftligheten studerats, tyder på en autosomal dominant nedärvning, men även x-bunden recessiv nedärvning har föreslagits. Syftet med denna studie var att, utifrån en studiepopulation bestående av renrasiga grand danois hemmahörande i Sverige och Norge, undersöka de vanligaste dödsorsakerna, och om det fanns någon signifikant skillnad i medeldödsålder mellan hundar som dött i DCM och hundar som dött av övriga orsaker.

Genetisk variation i mjölkens sammansättning, art- resp. rasvariation

De senaste 50 åren har man strävat efter att förbättra effektiviteten i mjölkproduktionen genom att genetiskt selektera för ökad mjölkmängd. Under den här tiden har mjölkavkastningen per ko mer än fördubblats. Detta har medfört fertilitets- och hälsoproblem samt en minskande livslängd hos de moderna mjölkkorna. För att få lönsamhet i mjölkproduktionen krävs det att mjölkkon stannar kvar länge i besättningen. Kunskapen om vilka faktorer som gör att kon får en lång livslängd och hög produktion kan man använda i sitt avelsarbete för att förbättra hållbarheten på sina mjölkkor. Informationen om livslängd är ej tillgänglig på unga djur eftersom det är en egenskap som uttrycks sent i livet. Detta gör att en säker avelsvärdering för den egenskapen fördröjs.

Avel för att uppnå ökad livslängd och hög livstidsproduktion hos mjölkkor

De senaste 50 åren har man strävat efter att förbättra effektiviteten i mjölkproduktionen genom att genetiskt selektera för ökad mjölkmängd. Under den här tiden har mjölkavkastningen per ko mer än fördubblats. Detta har medfört fertilitets- och hälsoproblem samt en minskande livslängd hos de moderna mjölkkorna. För att få lönsamhet i mjölkproduktionen krävs det att mjölkkon stannar kvar länge i besättningen. Kunskapen om vilka faktorer som gör att kon får en lång livslängd och hög produktion kan man använda i sitt avelsarbete för att förbättra hållbarheten på sina mjölkkor. Informationen om livslängd är ej tillgänglig på unga djur eftersom det är en egenskap som uttrycks sent i livet. Detta gör att en säker avelsvärdering för den egenskapen fördröjs.

Minimivärde för pungomkrets hos baggar av texelras

En välfungerande bagge är av största vikt för en effektiv och framgångsrik fårproduktion, eftersom man i de allra flesta fall använder sig av naturlig betäckning med en frigående bagge. När man gör en så kallad breeding soundness evaluation för att utvärdera baggars potentiella reproduktionsförmåga ingår flera olika moment i undersökningen, bland annat pungomkretsmätning och palpation av könsorganen. Dessa undersökningar görs för att upptäcka eventuella sjukliga förändringar i baggens könsorgan och för att kunna välja bort avelsbaggar med en potentiellt sämre reproduktionsförmåga. Mätning av pungomkretsen är ett objektivt och upprepningsbart mått på baggens spermieproducerande förmåga, eftersom det finns ett starkt samband mellan spermieproduktionen i testiklarna och dess omkrets. Dessutom har egenskapen en hög Arvbarhet. Baggar från olika fårraser skiljer sig markant åt inte bara vad gäller storlek och vikt utan även vad gäller testiklarnas storlek och form.

Genetisk och etologisk analys av vallningsbeteende hos border collie :

The ability of a dog to perform some kind of practical work, for example hunting or herding, depends among other things on its behavioural characteristics. In animal breeding it is not always easy though to select for behavioural traits. It may, for example, be difficult to identify traits that are not only heritable but also of importance for the dogs' ability to perform the practical work of interest. Moreover, it is often difficult to accomplish accurate measurements of behavioural traits. When selecting dogs for breeding, it is usually preferable to evaluate them using an objective and standardized bahavioural test, rather than results from field trials.

Möjlighet att uppnå efterfrågad marmoreringsgrad hos nötkreatur vid slakt - enligt svenska produktionsförhållanden

Efterfrågan på marmorerat kött har ökat i Sverige under de senaste åren. Marmorering är insprängt fett i muskulaturen, intramuskulärt fett, vilket anses vara en god indikator för köttets sensoriska kvalitet. Det insprängda fettet lyfter fram köttets smakämnen, fettet bidrar även till att köttet upplevs som saftigare. Det insprängda fettet separera muskelsegmenten, vilket ökar köttets mörhet. Utvecklingen av intramuskulärt fett är relaterat till faktorer som genotyp, ras, kön, ålder, muskeltyp samt tillväxthastighet av muskel- och fettvävnad. Även utfodringens intensitet påverkar andelen intramuskulärt fett. För att tillgodose konsumenternas efterfrågan på marmorerat nötkött har den svenska köttbranschen gemensamt arbetat fram en nationell standard för klassificering av marmorering hos nötslaktkroppar.

Genetisk analys av prestationsdata hos connemaraponnyn

I Sverige har man använt och avlat connemaraponnyers sedan 1960-talet och det är idag en populär ridponny inom flertalet grenar. Det finns ett intresse bland uppfödarna för prestationsavel men det saknas studier av prestationsegenskaper hos rasen. Syftet med denna studie var att analysera insamlad statistik om prestationsegenskaper hos connemaraponnyn i Sverige för att skatta Arvbarheter och korrelationer och utvärdera hur användbar informationen kan vara i framtida avelsarbete. Materialet bestod av bedömningsresultat för 309 ponnyer som deltagit i treårstest, 598 ponnyer som deltagit i kvalitetsbedömning och livstidsresultat för 1102 ponnyer som tävlat i disciplinerna dressyr, hoppning och/eller fälttävlan. Härstamningsfilen var av bra kvalitet och medeltalet för koefficienten för härstamningens fullständighet var 0,82 för alla ponnyer i filen. Skattningar av genetiska parametrar gjordes med BLUP djurmodell.