Arbetet om komplexa artrika planteringar handlar om hur man kan arbeta med en högre komplexitet och en högre Artrikedom än vad vi är vana att se i urbana miljöer. Syftet med arbetet är att undersöka hur komplexa artrika planteringar kan användas i urbana miljöer. Benämningen komplexa artrika planteringar är skapad som en urbaniserad variant av naturalistiska planteringar. Naturalistiska planteringar har ofta ett organiskt planteringsmönster och innehåller främst rena eller vilda arter. I komplexa artrika planteringarna inkluderas även mindre grupplanteringar samt användning av sorter som uppstått genom växtförädling, med dubbla blommor eller brokiga blad. Arbetet har tre frågeställningar: Vad är en komplex artrik plantering (definition och innehåll) och hur kan den se ut? Vad kan komplexa artrika planteringar bidra med i urbana miljöer och vad finns det för svårigheter med dem? I vilka miljöer fungerar komplexa artrika planteringar och vad är det för kunskaper som behövs för att skapa dem? Frågorna besvarades genom litteraturstudier, intervjuer med Ulf Nordfjell och Piet Oudolf och analys och jämförelse av Skogens trädgård i Ockelbo, Norra Kajpromenaden i Norrköping, Drömparken i Enköping och Skärholmens perennpark. Arbetet struktureras upp efter nio aspekter: Komplexitet, Artantal, Växtgestaltarens kunskaper, Stabilitet, Förlängd säsong, Estetik, Biologisk mångfald, Succession och Fyllda nischer. Arbetets slutsats är att komplexa artrika planteringar kan bidra med många fördelar i urbana miljöer och för att skapa estetiskt tilltalande och mer hållbara stadsmiljöer är det viktigt att växtgestaltare tänker på att ta hänsyn till aspekterna som presenteras i detta arbete..

Continuously grazed grasslands have remarkably high plant species diversity. In Sweden this type of habitat has declined for the last two centuries. Changed land use has caused habitat fragmentation and loss of habitat quality. This has caused a great number of plant species to end up on the verge of extinction. To try to save this unique habitat and the species that are tied to it, lots of resources are laid on restoration of abandoned grasslands. In this study, plant species richness of continuously grazed, abandoned and restored grasslands were related to degree of overgrowth, time since overgrowth started and rate of overgrowth.

Det svenska jord- och skogsbruket domineras idag av ett fåtal arter, ängarna har nästan försvunnit och våtmarker dikas ut. Förutsättningarna för en mångfald av djur och växter utarmas i vårt land. Varför låter vi detta ske? En viktig anledning är att fler och fler människor bor i städer, spenderar mindre och mindre tid i naturen och därmed förlorar känslan och förståelsen för värdet av natur, odling och biologisk mångfald. Så vad kan göras? Ungefär 6.6 miljoner människor i Sverige har idag tillgång till trädgård och tillsammans täcker de en yta som är lika stor som Blekinge.

I denna uppsats utreds om det otydligt definierade begreppet mångfald kan överföras från visioner i kulturpolitiska dokument till handling i Malmös kultursektor. Som förklaringsmodell används Nils Brunssons teori om organisatoriskt hyckleri. Uppsatsen är uppdelad i två delar, varav den första behandlar hur det talas om mångfald i några styrande kulturpolitiska dokument medan den andra behandlar mångfaldsbegreppets överförande till handling.I del ett konstateras, med hjälp av en textanalys som har sin utgångspunkt i tidigare kulturpolitisk forskning, att begreppet mångfald förekommer i två sammanhang: i den första betonas kulturell Artrikedom och i den andra identitetspolitisk grupptillhörighet, främst etnisk sådan. I del två undersöks arbetet med mångfald i Malmös kultursektor med hjälp av en analys av samtalsintervjuer.Slutligen konstateras att begreppet mångfald, under förutsättning att definitionen kommer inifrån verksamheten, kan överföras från prat till handling..

Vad innebär stadens woodlandplanteringar för de människor som varje dag passerar förbi? Vari består dess estetiska tilltal? Den här uppsatsen försöker besvara dessa frågor, och skapa en bild av vad det innebär att planera in denna typ av plantering i våra stadsmiljöer. Som ett typexempel utgår uppsatsen från woodlandplanteringen vid Slottsgatan i Malmö. Med utgångspunkt i miljöpsykologisk litteratur undersöks naturupplevelsen, huruvida denna är viktig för oss som människor, och på vilka sätt. Detta kopplas sedan till upplevelsen av woodlandplanteringar.

Detta arbete har syftat till att utreda vad en naturlik eller naturinspirerad trädgård bör innehålla, både vad gäller växtlighet som andra element som tillför det eftertraktade naturlika intrycket. För att ta reda på detta behövdes en djupare granskning av det mänskliga psykets reaktioner på naturlika intryck, något som det lyckligtvis redan finns många studier om. Inom miljöpsykologin har det länge forskats om hälsofrämjande effekter av naturlika utemiljöer, och många av dessa studier har även kunnat användas i för syftet att ta reda på vad det egentligen är vi människor finner naturlikt. Sammanställningen av fakta kring ämnet naturlik trädgård har lett till ett designförslag för en trädgård där detta tema passar väl in. I förslaget har punkterna som framkommit av den litterära sammanställningen använts både som analysverktyg och i själva designprocessen. Den litterära granskningen sammanfattar relevant historik inom ämnet miljöpsykologisk forskning, samt olika teorier kring vad som bygger upp ett naturlikt intryck och hur man idag använder sig av olika planterings- principer för att få fram den naturlika känslan. Resultatet av litteraturstudien är en lista som fastställts i tabell 1 och består av sexton huvudpunkter och innehåller bland annat flerskiktiga växtmaterial, ståndortsanpassat växtval, Artrikedom, djurliv, naturliga dofter mm. Resultatet visade att dessa principer är användbara inom både den egna trädgården såväl som i större offentliga miljöer. De kan användas oavsett storlek på trädgård samt utnyttjas för matproduktion.

I Stockholms skärgård finns det över 30 000 fritidshus som utgör en del av landskapet. Det har tidigare visat sig att fritidsbebyggelse påverkar omkringliggande landskap och natur på flera olika sätt, exempelvis genom att orsaka vattenbrist, habitatförlust och föroreningsutsläpp. Även möjliga positiva aspekter när det kommer till fritishustometers påverkan på Artrikedom har identifierats.Detta examensarbete undersöker fritidshusägares relationer till landskapet i Stockholms skärgård i syfte att se bakomliggande orsaker och tydliggöra denna centrala aktörs perspektiv på landskapspåverkan. Genom en kvalitativ intervjustudie konstateras att fritidshusägarna känner en stark koppling till naturlandskapet som är centralt för deras trivsel. Två olika sätt att använda landskapet identifieras, den ena mer estetiskt och betraktande, och den andra mer handgriplig och resursutnyttjande.

Biologisk mångfald är idag ett högaktuellt ämne som dyker upp i många sammanhang. Förutom att det talas om det i media är det ett begrepp som ingår i kursplanen för kärnämnet naturkunskap A. Eftersom alla som går i årskurs 3 i gymnasiet har läst naturkunskap A finner vi det intressant att undersöka dessa elevers attityder till begreppet. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur elever kopplar samman det de hör om biologisk mångfald i t.ex. skola och media med sin vardag? Eventuella skillnader mellan kön och beroende på vilket program eleverna går är också av intresse.Undersökningen utfördes som en kvantitativ enkätundersökning där 114 gymnasieelever från 3 olika programtyper ingick.

Den vitryggiga hackspetten är idag klassad som akut hotad (CR). Arten har minskat kraftigt sedan skogsbrukets modernisering. Skogsbrukets påverkan har inneburit en minskning av andelen gammal löv- och barrskog samt död och döende ved. Vitryggens biotopkrav är stora andelar lövskog med mycket död ved. Naturvårdsverket har tagit fram ett åtgärdsprogram för att rädda arten.

Detta kandidatarbete syftar till att undersöka vilka träd som kan vara aktuella vid en eventuell ersättning av hästkastanjerna vid Östra Ågatan i Uppsala. Arbetet syftar också till att förklara vilka komplikationer träd möter i dagens städer, såsom vattenbrist och markkompaktering. Delen rörande trädens förhållanden utfördes med hjälp av litteraturen Trees for tough urban sites av Henrik Sjöman och med hjälp av Tom Ericsson som specialiserar sig på botanik och ekologi. Jag besökte Östra Ågatan för att bekräfta vilka begränsningar träd i dagens städer har. För artval användes boken Stadsträd från A till Z av Rune Bengtsson, på grund av dess fokus på träd och stora Artrikedom. Kriterier på storlek och tålighet som sattes upp hjälpte i urvalsprocessen och allvarliga trädsjukdomar togs i beaktande och därefter betygsattes trädens lämplighet. Jag erhöll resultaten att städer är ganska ogästvänliga platser för träd men att Östra Ågatan ändå är fullt acceptabel som växtplats.

The last century, forest fires have decreased in frequency due to efficient fire-suppression along with the growth of the industrial forestry. Since 1990, fire has been reintroduced under controlled forms to recreate burnt habitats. Many species that are dependent on, or benefits from, forest fires have increased since fire was reintroduced. The importance of connectivity is often addressed in ecological research. This is particularly important for species dependent on short-lived habitats such as burnt forests.

Rikkärr är en naturtyp med hög Artrikedom, som återfinns i kalkrika våtmarker. Kända rikkärr upptar idag 2-3 % av myrarealen i Sverige (Sjörs & Gunnarsson 2002). Med snabbare och effektivare inventeringsmetoder skulle med all sannolikhet fler rikkärr återfinnas. Rikkärrens många arter har under lång tid anpassat sig till de speciella förhållandena men är idag starkt hotade då biotopen rikkärr minskar. Tillbakagången är ett resultat av dikning, upphörd hävd, övergödning, försurning och skogsbruk.

Denna studie undersökte hur heterogenitet i skogsbestånd samt omgivningsfaktorerna träddiameter, variation i träddiameter, död ved och lövinslag påverkar förekomsten av 18 skogsfågelarter i södra Sverige. Fågelinventeringen utfördes med hjälp av linjetaxering längs 100 meter långa transekter. Omgivningsfaktorerna mättes i varje transekt i fem provcirklar med diametern 10 meter. Analysen av träddiameter visade att det främst var diameter på barrträd, men inte på lövträd som inverkade på förekomsten av fåglarna. Sambanden mellan diameter på barrträd och totalt antal fågelarter var övervägande negativa vid 0-30 centimeter i diameter och övervägande positiva vid 30-80 centimeter i diameter.

Denna uppsats har skrivits i syfte att översiktligt undersöka hur hållbar den tropiska virkesproduktionen är med avseende på dess effekt på fysiska landskap och sociala strukturer. Uppsatsens syfte har dessutom varit att utforska hur landskapsarkitekter och andra tänkbara konsumenter av tropiskt virke kan välja hållbart producerade tropiska träslag eller lokala virkesalternativ med liknande egenskaper. Med utgångspunkt i uppsatsens huvudfrågeställning ? Vad behöver has i åtanke vid val av tropiskt timmer för offentliga utomhusmiljöer?? har tre underfrågeställningar formulerats. ?Hur påverkar produktionen fysiska landskap och sociala strukturer? ?Finns det lagar och certifieringssystem som kan bidra till hållbara materialval? ?Finns det lokala träslag med motsvarande eller bättre egenskaper? Uppsatsen har sammanställts genom en kvalitativ litteraturstudie. Avverkning av träd i Tropikerna uppges kunna minska de tropiska skogarnas Artrikedom och försämra deras ekosystemtjänster.

ABSTRACT This study is an exam work at the Department of Ecology at the Swedish Agricultural University, Ultuna, Uppsala. The field work was performed in the counties of Uppsala and Västmanland. Grassland areas, exposed to annual mowing, are known to host a variety of rare and red-listed vascular species. The area of these grassland are, however, decreasing in the landscape due to modern farming. The fact that roadside verges maintain regular mowing has proven to be a successful concept for many rare vascular plant species in this habitat. Vascular plants along roadside verges at the State road network were inventoried due to a government mandate during 1995 and 1996. As a result ?Species rich roadsides? were pointed out.