Konflikten om Arktis är idag högst aktuell eftersom efterforskningar om möjligheter till anspråk på Arktis pågår i skrivande stund. Området Arktis har länge varit ett område förskonat från konflikter, då det har utgjorts en plats som inte varit värd att kämpa om. I dagsläget gör fem stater anspråk på Arktis, Ryssland, Kanada, Norge, Danmark och USA. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka anspråk de olika staterna har på Arktis, och med vilket argument som de olika staterna anser sig ha rätten till Arktis. Vidare studeras huruvida deras anspråk är förenliga med de internationella lagar som finns.

Arktis är den plats där den globala uppvärmningen är som mest märkbar på hela jorden (Arktiska rådet). Därför är Arktis ett intressant område att studera ur klimatsynpunkt. Enligt Gore (2006) så kan en ökning av jordens medeltemperatur på 1,5 °C leda till att de ekvatoriala områdena får en temperaturökning på 0,5 °C medan temperaturen vid Arktis kan stiga med hela 6 °C. De senaste 30 åren har medeltemperaturen vid Arktis stigit med drygt en grad per decennium (Anisimov, 2007) medan den globala medeltemperaturen för samma period endast stigit med ca 0.15 grader per decennium.Arktis tros ha varit isfritt under en värmeperiod för ca 6000 ? 8500 år sedan (Founder, 2011) men det som är unikt med den aktuella situationen är att avsmältningen går så snabbt.

Den senaste tidens klimatutveckling har påverkat situationen i Arktis. För 10 år sedan hade de Arktiska länderna inga uttalade Arktiska strategier men klimatutvecklingen har skapat ett behov av dessa strategier. Tidigare otillgängliga områden blir nu tillgängliga vilket enligt vissa bedömare skapar en kapplöpning om Arktis och dess resurser.I takt med en allt mer ansträngd ekonomi för de nordiska länderna ökar viljan att finna militära samarbeten för att få ner kostnader och hitta synergieffekter. Syftet med studien är att belysa vilka olika nationella överväganden och intressen som kan påverka Sverige, Norge och Danmarks syn på Arktis samt hur detta kan påverka ett marint samarbete i området.Studien gör en kvalitativ textanalys av officiella dokument från Sverige, Norge och Danmark för att redogöra för likheter och skillnader i ländernas syn på Arktis. Mål/intresse, säkerhetshot, medel och marinförmåga analyseras varefter tre scenarion åskådliggör marina samarbetsområden i Arktis.Resultatet visar att det till stor del råder strategisk samsyn dock skiljer sig dansk syn på säkerhetshot i Arktis från svensk och norsk syn.

Arktis är en region som har en mångfacetterad historia. Idag, när isen sakteliga smälter undan, och tidigare gömda naturresurser blir åtkomliga, blir tidigare obetydliga gränsdragningsdispyter nu konflikter, som kan komma att handla om mångmiljardbelopp. Detta sker samtidigt som multilaterala samarbeten blir allt vanligare och ämnesområdena de berör, allt fler. Vi visar att de båda teorierna neoliberal institutionalism och neorealism ger två olika förklaringar till situationen i Arktis, och att man beroende på vilket teoribildning man tillhör, har skilda synsätt gällande hur man ser på regimer i regionen. I studien har vi främst analyserat FN: s havsrättskonvention och Arktiska Rådet, vilka båda kan sägas ha haft stor inverkan på Arktis, men på helt olika sätt..

Arktis blir allt hetare i den globala politiken då det tros finnas stora mängder olja och gas under den tjocka havsisen som har börjat dra sig tillbaka. Den norska regering har även proklamerat Norges nordområden som de strategiskviktigaste för landet den kommande framtiden.Norges utveckling och val av handlingsvägar i Arktis har präglats av Ryssland i högsta grad, en överenskommelse som löste en gammal gränstvist visar på ett ökat samarbete mellan länderna, även olika gemensamma övningar ger sken av ett ökat samarbete i norr. Men samtidigt så har Rysslads återuppväckta stormaktsambitioner speglats i agerandet från Norges sida med omorientering av försvarsmakten mot norra delen av landet samtidigt som inköpet av F-35 fortskrider och även en modernisering samt utökning av Norges stridsfordonspark ska genomföras.Resultatet av uppsatsen visar på hur Norge anpassar sig mot en ny säkerhetspolitisk arena i sitt direkta närområde som med nya utmaningar ställer annorlunda krav jämfört med tidigare decennium..

The Arctic region is rich in natural resources such as oil, gas, minerals and fish. Climate change causes the Arctic ice melt, making resource extraction possible as well as opening up new transport routes through the Northwest Passage and the Northeast Passage. This has led to competition and cross-border strife among the Arctic States. The two largest states in the Arctic are Russia and Canada, which are also members of the Arctic Council. Russia and Canada are at the moment involved in several disputes regarding the Arctic territory where the ownership of the North Pole is one example.

  ABSTRACTSjöfart är ett nödvändigt transportsätt för att frakta de varor som jordens befolkning önskar från världens alla hörn. Det finns flera typer av fartyg, exempelvis container, ro-ro, bulk och färjor. Fartyg enstyckstillverkas och konstrueras efter sin rutt och typ av last. Propellerval görs genom studier av kraft och verkningsgrad med hjälp av metoderna: rörelsemängdsmetoden och bladelementmetoden.Ett kylfartyg har designats för att lasta 400 containrar och ha en marschfart på 19 knop. Detta för att hinna transportera 4000 ton citrusfrukt mellan medelhavsområdet och Stockholm varje månad.

This essay explores the Swedish state?s geopolitical view and creation, of the spatial spaces in and of the Arctic. With a critical geopolitical framework, a discourse analysis is conducted on the Swedish strategy for the arctic region, with the ambition to unfold the underlining spatial spaces, actors and dramas that this discourse creates. The result of this analysis shows that Sweden creates three different Arctic spaces within its geopolitical discourse; a Swedish Arctic, a Nearby Arctic and a Regional Arctic. This has major political consequences, which will be illuminated in the essay.

I rapporten beskrivs sjöfarten, och sjöfartsindustrin i allmänhet för att sedan göra ett djupdyk i den tidiga fartygsprojekteringsprocessen, där propellerdesignen står i speciellt fokus. Efter projekteringsstudien, där genomförbarheten av en oljetransport mellan Bandar Abbas och Nynäshamn utreds, studeras möjligheten att exploatera nya oljekällor i Arktis.Propellermodellering visar en möjlig metod för propellerdesign där med hjälp av enkla antaganden rörande energibalans, strömning och bladgeometri fås resultat vilka visar propellereffektiviteten vid uppfyllandet av den krävda propellereffekten. Modelleringsmetoden används senare i fartygsprojekteringen som ett riktmärke för att välja en lämplig standardpropeller ur kataloger.Oljetransportscenariot som utreds innefattar val av lämpligt fartyg, antal fartyg som behövs, huvuddimensioner hos fartygen, propellerval och motorval, samt stabilitets och motståndsberäkningar. För att uppfylla den efterfrågade leveransen av råolja till Nynäshamn anses det nödvändigt att två fartyg byggs då storleken hos fartygen begränsas från hamnrestriktioner i Sverige. Fartygen som projekteras får båda en lastkapacitet på 150 000 ton och respektive fartyg förväntas transportera olja från Bandar Abbas i Iran till Nynäshamn, Sverige, inom loppet av en månad.

This study is called When the ice of the Arctic melts is the world defrosting? and written by Rebecca Fröling.The purpose of the study is to investigate how the concept ?security? is used in the Swedish arctic strategy and why the concept is described in that way. The debate of the concept ?security? has been going on for years, but the debate is still present today. What we put in to the concept is operative for how we regard and discuss security and security politics.To analyze the strategy I used two theories, one with a traditional approach and one with a critical approach to security: Realism and Copenhagen School.The method that has been applied to the study is qualitative content analysis, to be able to analyze the text on the depth.

Should libraries first and foremost be a source of free informationwhere the citizens can find whatever information they want, or dothe librarians have a responsibility for what kind of works theypresent to people on their shelves? A wild debate broke out inSwedish media in September 2012, after the artistic leader ofKulturhuset in Stockholm; Behrang Miri decided to weed out allthe Tintin albums from the children´s library Tiotretton. Hewanted to start a debate on stereotypes in children´s fiction, andwhat damage they do to children who face them. The purpose ofthe thesis is to carry out a discourse analysis of this media debate,and to identify the different views that are expressed on thedemocratic mission of the libraries, what media they shouldpresent. The method and theory is based on the discourse theory ofErnesto Laclau and Chantal Mouffe and their concepts are used toarrange the analysis around certain themes that build up twodifferent discourses; ?Freedom of information discourse? and the?Weeding out discourse?.The two main questions are: What views of the public librariesselection of works are expressed in the Tintin debate in Tiotretton,and how do the views relate to each other? What concepts arespecific for the debate, and what meanings do they get in thesedifferent views?In the concluding chapter I discuss which consequences theseopposing opinions can have for the future selection processes ofthe library..

Internationellt samarbete inom olika politikområden är vanligt förekommande i det internationella systemet. Denna studie jämför och analyserar två samarbetsinstitutioner i den Arktiska regionen: Arktiska rådet och Barentsrådet. Studiens syfte är att undersöka och analysera vilka åtgärder och riktlinjer dessa institutioner har beslutat om och vidtagit inom det miljö- och energipolitiska samarbetet. Studiens teoretiska anknytning är den forskning som bedrivits kring internationella regimer, det vill säga uppkomsten av institutionaliserat regel- och norm baserat samarbete i det internationella systemet.Studien använder sig av en regimteoretisk analysmodell, internationell regimer, för att analysera institutionernas samarbete och bedöma dess effektivitet och styrka.Den empiriska analysen för studien visar att båda de undersökta fallen uppvisar en viss grad av styrka/effektivitet för det miljöpolitiska samarbetet. Genom redogörelsen och analysen för vilka riktlinjer och beslut som fattats mellan 2000-2011 visar studien att institutionerna uppnår specifika mål och syften samt efterföljer rådande regel- och normsystem.

De rådande klimatförändringarna drabbar Arktis och dess isbjörnar hårt. Smältande isar frigör miljögifter som i årtionden lagrats upp och kan nu ta sig in i och biomagnificeras i den marina näringskedjan, där isbjörnen som toppredator utsätts för hög toxisk stress. De försvinnande isarna utgör isbjörnens huvudsakliga jaktmark och detta skapar därför en ökad näringsmässig stress som bryter ned kroppens fettreserver och frisätter lagrade toxiska kemikalier i blodomloppet. Klimatförändringarna skapar ett gästvänligare Arktis, vilket tros innebära en förhöjd mänsklig närvaro som kan ökade halterna av lokala utsläpp och en rubbad näringskedja. Även introduktionen av nya djurarter tros öka vilket tillsammans med närvaron av människor i sin tur kommer att orsaka en introduktion av nya patogener. Klimatförändringarna påverkar även havsoch luftströmmarna, vilket spås öka transporten av miljögifter till Arktis.

Rysslands doktrinella hierarki fungerar utan arenaspecifika doktriner. Det finns ett övergripande säkerhetsstrategiskt dokument, direkt underställt detta dokument finns den militära doktrinen. Ändå utformades 2001 en maritim doktrin som skall behandla det maritima läget och rysslands ekonomiska intressen på haven fram till år 2020. Varför denna doktrin utformades kan ha sitt svar i Rysslands ökade maritima intresse i och kring ryskt havsterritorium, men det kan även vara ett sätt att visa sina officiella ställningstaganden, intressen och intentioner öppet för världssamfundet. 2010 publicerades ett nytt säkerhetsstrategiskt dokument och samma år offentliggjordes även den nya militäradoktrinen.

Hur skapar man arkitektur för sociala och kulturella sammanhang på en plats som framstår som en ogästvänlig boplats för människor?Syftet med studien var att få bättre förståelse för relationen mellan natur, kultur, landskap, människa, teknik och miljö i ett av världens nordligaste samhälle, Longyearbyen på Svalbard, vars extrema klimat med rådande istid och långa mörkerperioder framstår som en skrämmande boplats för människor. Finns det plats för arkitektur som är något mer än bara ett konstruktivt skydd mot rovdjur, väder och vind?Målet var att skapa en plats för aktiva och oförpliktade möten; ett Campus Kultur som fungerar som knutpunkt dygnet runt..