Skolans styrdokument talar idag om vilka skyldigheter förskolan och skolan har gentemot barn i behov av särskilt stöd. De båda pedagogiska verksamheterna skall förmedla människors lika värde och skall anpassas till varje barns behov och förutsättningar. Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med pedagoger belysa hur de tänker kring sitt didaktiska och pedagogiska arbets- och förhållningssätt kan inverka på barn med koncentrationssvårigheter.I litteraturdelen tas relationen mellan individ och miljö upp. I undersökningen beskrivs skilda uppfattningar om bakomliggande orsaker till att ett barn har koncentrationssvårigheter. Här lyfts även olika perspektivs eventuella påverkan fram.Metodvalet är en kvalitativ undersökning med personliga intervjuer.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på huruvida pedagogernas förhållningssätt och arbetsmetoder kan främja delaktigheten för barn med hörselnedsättningar i förskolan. Huvudfrågeställningarna som ställdes var hur pedagogerna beskriver sitt arbets- och förhållningssätt för att främja barnets sociala miljö. Hur beskriver pedagogerna sitt arbets- och förhållningsätt i den pedagogiska miljön? Hur beskriver pedagogerna utformningen av den fysiska miljön? De teorier vi funnit relevanta i detta sammanhang handlar om hur fysisk, social och pedagogisk miljö är viktiga faktorer för delaktighet. För att finna svar på våra frågor använde vi oss av kvalitativa intervjuer som genomfördes med fem olika pedagoger vid olika förskolor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetare upplever ledarskapets betydelse för deras arbets- tillfredställelse. Studien ansluter sig till Bernin, Nyberg & Theorell (2005) definition gällande arbets- tillfredställelsen, vilket innebär att medarbetarna har förutsättningar för att få god kontroll, delaktighet och autonomi i arbetet som bidrar med intellektuell stimulans, en ledare som skapar god och tydlig struktur samt visar omtanke om sina anställda. Den metod som använts för insamling av empiri var halvstrukturerade intervjuer. Slutresultaten i denna studie visade sig ha likheter med tidigare forskning inom detta ämnesområde. Bland annat är delaktighet, engagemang och meningsfullhet är tre nyckelbegrepp i denna studies resultat av empiri, vilket bekräftar teorin av den tidigare forskning som representeras av Wolven (2000).

I LOU regleras kommunala och statliga myndigheters anskaffningar av byggentreprenader, varor, tjänster och byggkoncessioner. Upphandlingsbestämmelserna har tillkommit för att säkerställa att invånarna får det bästa och det mesta för skattepengarna. LOU har sin grund i EU-rätten och EU:s upphandlingsdirektiv. Direktivet omfattar inte alla upphandlingar, exempelvis omfattas inte upphandlingar vars värde underskrider vissa belopp, så kallade tröskelvärden och upphandlingar av B-tjänter, vilket avser upphandlingar av bland annat hälsovård, socialtjänst och undervisning. Sverige har dock valt att införa bestämmelser även för upphandlingar som inte omfattas av direktivet.I denna uppsats behandlas arbets- och anställningsvillkor i offentliga upphandlingar.Det har förekommit att upphandlande myndigheter har ställt krav i upphandlingar på att leverantörerna ska vara bundna av kollektivavtal.

Denna studie har flera, men sammanhängande, syften. För det första är syftet att undersöka om och i så fall varför lärare i förskoleklasser och i år ett till tre i grundskolan medvetet arbetar med sina elevers språkutveckling. För det andra är syftet att belysa hur lärarna i fråga arbetar, om förskolans och grundskolans lärare skiljer sig åt beträffande arbets- och förhållningssätt samt om och i så fall hur lärarna har förändrat sitt arbete över tid. Det visar sig att de flesta av lärarna i undersökningen ofta och medvetet arbetar med sina elevers språkutveckling. Vidare visar det sig att det språkutvecklande arbetet ofta motiveras av att lärarna vill ge eleverna redskap för en eller flera av kategorierna kommunikation, tänkande, lärande och känslobearbetning.

Varje individ, man som kvinna, är rädd för olika företeelser. Rädsla är en emotion som ligger nära till hands i vår natur och har följt människan genom evolutionen. Något som också följt människan i hennes vardag under utvecklingen är konflikter. Då människor har olikartade beteenden, skilda viljor, mål och behov är konflikter så gott som oundvikliga. Frågan är, om rädsla för engagemang i konflikter, främst inom arbets- och familjelivet är något som skiljer sig mellan könen.

Friluftsfrämjandets I Ur och Skur verksamhet arbetar med utomhuspedagogik, där barn tillsammans med varandra och engagerade vuxna ska få uppleva, praktiskt utforska och lära med alla sina sinnen genom olika uttryckssätt. Utgångspunkten är barnens nyfikenhet och glädje och pedagogernas uppgift är att vara delaktiga i lärandet och utmana barnen på ett lustfyllt sätt.Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar kring verksamhetens syfte, arbets- och förhållningssätt för att jämföra dessa med information från Friluftsfrämjandet. Studien är baserad på intervjuer med sju pedagoger som alla har I Ur och Skur utbildning, samt textanalyser av information från Friluftsfrämjandet.Våra resultat visar att pedagogernas uppfattningar överstämmer väl med Friluftsfrämjandets intentioner och beskrivningar med avseende på verksamhetens syfte, arbets- och förhållningssätt. Något som framkom genom de båda källorna är att verksamheten ska bedrivas utomhus i största möjliga utsträckning. Både pedagogerna och Friluftsfrämjandet har som syfte att barnen ska få kunskap om naturen och utveckla en naturkänsla samt bli miljömedvetna genom upplevelser, lek och utforskande.

Studiens syfte var att studera vad coachingmetoden innebär för personalen på Arbete-och Integration Centrum (AIC).Det som jag ville undersöka var på vilket sätt menar intervjupersonerna att metoden kan hjälpa långtidsarbetslösa till arbete. Den kvalitativa metoden användes och det empiriska materialet inhämtades genom intervjuer.I min studie deltog fem intervjupersoner: två deltagare, två coachingledare och en socionom. Studien visar att metoden kan hjälpa individerna till förändring och skapa motivation som kan leda till arbete eller vidare utbildning som i slut har samma syfte det vill säga arbete. Coachingen har resulterat i en ökad självkännedom vilken inneburit att deltagarna blivit tydligare i hur de vill ha det. Det framkommer att effekterna av en coaching kan innebära att man får bättre insikt i realiteter och skapar på så sätt ett bättre beslutsunderlag utifrån nya infallsvinklar.Uppsatsen visar att coachingmetoden kan användas i samband med arbetslöshet.

I vår studie har vi undersökt Arbets- och utvecklingscentra, förkortat AUC ? en verksamhet som bygger på en långgående samverkan mellan kommunen, försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. AUC bedriver arbetsförmedling med delvis andra metoder än den traditionella Arbetsförmedlingen. Syftet med vår studie är att undersöka hur ungdomar upplever studie- och yrkesvägledningen i verksamheten. Vidare vill vi undersöka hur handläggare/coacher på AUC upplever motivationen hos de sökande samt hur de arbetat för att motivera ungdomarna.

Studien syftade till att genom kvalitativ metod och en semistrukturerad intervjuguide, få ökad kunskap och förståelse för hur några gymnasielärare upplever att faktorer, som kan kopplas till utmattningssyndrom, föreligger i dessa lärares arbets- och fritidssituation. Resultatet visade att samtliga lärare upplevde höga krav samt kontroll över undervisningens utformning men bristande kontroll gällande resurser till skolan och det stöd som eleverna förväntades få i sin skolgång. Flertalet lärare upplevde bristande feedback från elever och arbetsledning men ett gott socialt stöd från arbetskamrater. Samtliga lärare upplevde att bristande kunskap förelåg i att bemöta elever med psykosociala problem. Vidare framkom att lärarna, i denna studie, är medvetna om att några av de undersökta faktorerna kan kopplas till utmattningssyndrom och efterlyser större resurser till skolan..

Under hösten 2003 skrev jag tillsammans med en annan student vid Lunds universitet en C-uppsats om hur långtidsarbetslösa upplever sin situation. I denna uppsats nystar jag vidare på denna tråd för att undersöka några arbetslösas upplevelser av sina behov av stöd och hjälp som arbetssökande och sätta detta i relation till deras upplevelse av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder de möter och intentionerna bakom dessa åtgärder.För att närma mig en förståelse angående detta har jag utgått från arbets- och utvecklingscentra som idag arbetar för att slussa arbetslösa personer genom rådgivning och praktik till arbete.Då jag är intresserad av att lyfta fram arbetslösas beskrivningar och önskemål vad gäller arbetsmarknadsåtgärder har en kvalitativ studie utförts. Åtta djupintervjuer har genomförts, sex med arbetslösa personer inskrivna på arbets- och utvecklingscentra, resterande två med tjänstemän som arbetar med arbetsmarknadsfrågor. Utifrån utarbetat material har analysen delats upp i olika teman. Det teoretiska perspektiv som anlagts på denna studie är hämtat i Göran Ahrnes teori om vardagsverklighet och struktur, nätverksmodellen så som den beskrivits av Marianne Liedholm och Göran Lindberg, samt två processer presenterade av Bengt Furåker; dekommodifiering och rekommodifiering.Arbetet med att skapa program och förberedande insatser för individer som står utanför arbetsmarknaden är en process som hela tiden står under förändring.

De flesta människor reser dagligen till arbete, skola eller för att uträtta ärenden, men dessvärre utgör sätten som vi reser på en belastning på miljön som inte är förenlig med en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. I Sverige står transportsektorn för ungefär en fjärdedel av landets energianvändning och cirka 30 procent av landets totala klimatutsläpp. En stor del av utsläppen genereras av persontransporter och forskare menar att en minskad energianvändning genom ett smartare och mer hållbart resande är en viktig utveckling för att minska transportsektorns miljöpåverkan. Då arbetsrelaterade resor utgör hälften av alla persontransporter i Sverige, spelar företag en betydande roll, eftersom de har möjlighet att påverka både arbets- och tjänsteresor.Syftet med examensarbetet är att undersöka hur ett företag och arbetsplats, ÅF i Solna, kan skapa förutsättningar för hållbara arbets- och tjänsteresor. Vidare är syftet att ta fram åtgärdsförslag baserat på ÅF:s mål med att minska miljöpåverkan från resor.Mot bakgrund av utförda litteraturstudier, som redogör för bakgrunden till företags arbete för hållbara resor, som beskriver svenska arbetsmetoder för ändamålet och som diskuterar goda exempel på åtgärder som utförts av organisationer i Sverige, har en studie av platsförutsättningar och en resvaneundersökning genomförts på ÅF i Solna.

Uppsatsen syfte är att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för kvinnor som befinner sig på höga ledarpositioner inom omsorgen. Uppsatsen har genomförts med hjälp av kvalitati-va intervjuer av fyra kvinnliga stadsdelsdirektörer, varigenom bidragande och motverkande faktorer kartlagts för vägen till positionen. Även resurser och strategier de kvinnliga ledarna använder sig av för att klara av påfrestande situationer i arbets- och privatlivet och hur de kombinerat sitt privatliv med sitt arbetsliv kartlades. Uppsatsen genomfördes utifrån Kanters organisationsperspektiv och Antonovskys känsla av sammanhang. Resultaten visar att inter-vjupersonerna troligen har en hög känsla av sammanhang, genom att ha resurser och ett spekt-rum av strategier för en livssituation med låg stressnivå och positiv stresshantering.

Stressrelaterade besvär ger idag upphov till en stor andel av sjukskrivningarna. Omorganisation och automatisering av en process inom arbetslivet, kan ge upphov till stora initiala problem och därmed leda till stressupplevelser och sjukskrivning. Vid det undersökta ysteriet förändrades processen från manuell till helautomatisk. En rad problem uppstod till en början. Arbetstiderna kunde inte hållas, vilket ledde till flera sjukskrivningar bland personalen.

Arbetsmarknaden i Sverige har de senaste åren genomgått en markant flexibilisering i form av förändrade arbets- och organisationsformer. I takt med olika omvärldsförändringar har intresset för alternativa arbetsformer av diverse slag ökat. Bemanningsbranschen tillgodoser kravet på flexibla arbetsformer och är en bransch som har genomgått en kraftig tillväxt de senaste åren. I oktober 2008 antog EU ett bemanningsdirektiv vars syfte är att förena flexibla arbetsformer med en social trygghet för personal som hyrs ut av bemanningsföretag. Det antagna direktivet innehåller en likabehandlingsprincip som innebär att inhyrda arbetstagare ska ha minst samma grundläggande arbets- och anställningsvillkor som dem som anställts direkt av kundföretaget för samma tjänst. Syftet med uppsatsen är undersöka hur den svenska bemanningsbranschen påverkas av det nya direktivet.