Detta arbete har behandlat frågan; om Lean produktion orsakat Arbetsstress och om Arbetsstressen hämmat innovationsutvecklingen..

Stämmer det att ?ett gott skratt förlänger livet?? Påverkar individens positiva känslor så som glädje individens hälsa?Syftet med studien var att undersöka om det fanns samband mellan individens förmåga av resilience (motståndskraft), upplevelser av Arbetsstress samt affekt och om det fanns skillnader mellan affektiva profiler i individens förmåga av resilience och upplevelser av Arbetsstress.Tidigare forskningar visar att positiva känslor har ett samband med individens bemästrings strategier i samband med upplevelser av stress. Forskningen visar också att individer med en personlighet som karaktäriseras av optimism har en förmåga att bredda sitt kognitiva spektrum av lösningar i samband med utsatthet för negativ stimuli. Vilket gör det möjligt för individen att hantera kraven som ställs idag på arbetsmarknaden. Individer däremot med en hög neurotisk personlighet har mindre förmåga av resilience vilket innebär att de får större svårigheter att hantera negativa stimuli som exempelvis kommer ifrån en kravfylldarbetssituation.

Individuella skillnader i strävan efter att öka självkänslan genom yttre faktorer har visat sig ha olika betydelse för sårbarhet för stress. Denna studie fokuserar på betydelsen av relationsbaserad (RBSE) och kompetensbaserad (CBSE; Johnson & Blom, 2007) självkänsla för upplevd stress i hem/nära relationer respektive i arbetslivet. En enkätundersökning utfördes där 105 deltagare från olika arbetsplatser i åldrarna 23-65 år deltog. En hierarkisk regressionsanalys visade att RBSE och negativ affekt predicerade upplevd hemstress. RBSE och negativ affekt var även prediktorer medan CBSE inte hade någon effekt på upplevd Arbetsstress.

Kommunala förskolan förutsättningarna har förändrats i och med införandet av nya styrformer som brukar sammanfattas under namnet New Public Management. Kraven på de anställda har ökat liksom stress och arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Arbetspsykologiska stressmodeller förklarar stress utifrån olika antaganden om obalanser mellan t.ex. krav och resurser eller krav och kontroll. Den här studien syftade till att undersöka konkreta upplevelser av Arbetsstress hos förskollärare i den kommunala förskolan.

Det talas om att utbrändhet är något som idag drabbar många i vårt land och att psykisk ohälsa är en vanlig orsak till långtidssjukskrivningar. Av denna anledning har vi funnit det intressant att undersöka vilka stressfaktorer som kan finnas i en modern organisation och, i egenskap av systemvetare, vilken roll informationssystem kan spela för uppkomsten av stress och utbrändhet.Den så kallade FP-gruppen är en avdelning vid Försäkringskassan i Linköping som i huvudsak arbetar med utredning och handläggning av försäkringsärenden som rör föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och aktivitetsstöd. Sedan några år tillbaka handläggs de flesta av dessa ärenden med hjälp av ett informationssystem, Ärendehanteringssystemet (ÄHS).Syftet med denna uppsats är att utreda hur medarbetarna vid FP-gruppen upplever sin arbetssituation, och med utgångspunkt från detta göra en utvärdering av denna arbetsplats med hjälp av tre olika teorier om uthållighet och arbetsrelaterad stress. Med stöd av dessa stressteorier och andra teorier om informationsteknikens påverkan på arbete och arbetskvalitet har vi också undersökt på vilket sätt ÄHS påverkar FP-gruppens arbetssituation.De stressteorier vi valt att utgå från ? krav/kontroll-modellen, mismatch-modellen och Arbetsstress-/balansmodellen ? har det gemensamt att de har som utgångspunkt att stress uppstår då det råder obalans mellan en individ och dennes arbete eller arbetsmiljö.

Studier har visat att sjuksköterskors arbetsmiljö kan påverka dem i deras omvårdnadsarbete. Studien ämnade intervjua sjuksköterskor om hur de upplevde att deras arbetsmiljö påverkade deras omvårdnadsarbete. Intervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor på ett sjukhus i Västsverige. Intervjuerna analyserades och manifesta meningsenheter, kopplade till studiens syfte, identifierades och kondenserades. Resultatet visade att det finns flera faktorer i sjuksköterskornas arbetsmiljö som de upplever påverkar dem i deras omvårdnadsarbete.

Huvudsyfte med studien var att se om det finns någon skillnad mellan könen avseende stress och copingstrategier. Även samband mellan coping och upplevd stress undersöktes. Försökspersonerna utgjordes av 13 män och 28 kvinnor. Den metod som använts för undersökningen var kvantitativ då syftet var att jämföra svaren inom urvalsgruppen med varandra. Dataanalys gjordes med t-test för oberoende grupper och med partiellkorrelation.

Studier har visat att sjuksköterskors arbetsmiljö kan påverka dem i deras omvårdnadsarbete. Studien ämnade intervjua sjuksköterskor om hur de upplevde att deras arbetsmiljö påverkade deras omvårdnadsarbete. Intervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor på ett sjukhus i Västsverige. Intervjuerna analyserades och manifesta meningsenheter, kopplade till studiens syfte, identifierades och kondenserades. Resultatet visade att det finns flera faktorer i sjuksköterskornas arbetsmiljö som de upplever påverkar dem i deras omvårdnadsarbete.

Tidigare forskning om stress har visat att olika arbetsförhållanden har betydelse för stressrelaterade negativa effekter på hälsa men idag märks ett ökat intresse för att studera positiva effekter av stress. En viktig faktor för att minska effekter av Arbetsstress på hälsa och välbefinnande anses vara nedvarvning och återhämtning. Syftet med studien var att studera relationen mellan psykosocial arbetsbelastning, återhämtning och psykologiskt välbefinnande hos yrkesarbetande kvinnor. Undersökningsgruppen omfattade 177 kvinnliga anställda i tandvården vilka besvarat en enkät innehållande krav/kontroll/stöd-skalan, frågor om återhämtning samt Ryffs skalor för psykologiskt välbefinnande. Resultatet av korrelationsanalyser och linjära regressionsanalyser visade att höga abetskrav hade samband med låg grad av återhämtning medan hög grad av kontroll relaterades till hög grad av välbefinnande.

I vårt informationssamhälle är stress något som vi alla upplever i någon form. Stress som egentligen är en naturlig reaktion men som vid långvarig påfrestning kan ge olika symtom och sjukdomar. Syftet med studien var att belysa hur stress påverkar kvinnors hälsa i Sverige idag. Metoden i detta arbete är en litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar fem olika teman.

 Bakgrund: Stress är en subjektiv upplevelse som kan leda till fysisk och psykisk påfrestning. På arbetsplatsen är stress ett vanligt förekommande fenomen som ökat mycket de senaste åren. När vårdpersonal upplever stress känner de sig maktlösa och psykiskt utmattade. Stressen och dess konsekvenser påverkar även omvårdnaden och patientsäkerheten. För att hantera stressen behöver vårdpersonal hjälp.

Ett kostsamt och alltmer utbrett problem i västvärlden är arbetsrelaterad stress. Fenomenet uppkommer till följd av en rad olika faktorer på arbetet samt i arbetsmiljön och är ett skadligt tillstånd för individen som drabbas. Enligt Europeiska kommissionen bör arbetsgivare aktivt arbeta för att motverka arbetsrelaterad stress. Förutom dessa rekommendationer är svenska arbetsgivare enligt den svenska arbetsmiljölagen dessutom skyldiga att vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga fysisk såväl som psykisk ohälsa hos arbetstagaren. Uppsatsen syftar till att kunna inspirera och vägleda företagsledare och mellanchefer till olika stressförebyggande åtgärder som vilar på en vetenskapligt beprövad grund.