Jag har under mina år inom teatern ofta mött orden: Mod, glädje och Arbetsmoral. Fina ord med fin innebörd. Men hur uppnår jag det? Jag kan omöjligt säga åt min kropp och hjärna: "Kom igen Mattias, visa lite mod, glädje och Arbetsmoral!" Efter många funderingar kring detta har jag dragit slutsatsen att allt handlar om förberedelse för mig. Mitt mod, min glädje och min Arbetsmoral kom och gick lite som de ville i årskurs två.

Studien syftar till att belysa synen på arbetslöshet som samhällsproblem, genom att studera begreppet ?arbetslinjen?. Studien har tre fokuspunkter: synen på den arbetslöse, värdet av arbete respektive hur staten kan motverka arbetslöshet. Studien utgår ifrån en massmedial arena under valrörelsen år 2006 och med ett empiriskt material hämtat från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Studien tar sin grund i ett socialkonstruktionistiskt synsätt och använder sig av metoden kritisk diskursanalys.I studien framkommer två bilder av synen på arbetslöshet; antingen är det individens skyldighet att vara anställningsbar eller statens plikt att skapa en arbetsmarkand som anpassas till individen.Studien avslutas med en diskussion kring relationen mellan staten och dess medborgare utifrån synen på Arbetsmoral samt hur statens åtgärder för att bekämpa arbetslöshet blir legitima. .

Idag pågår debatter i samhället kring den late och oansvarige 90-talisten som bara vill ha kul på jobbet. En förklaring som ges är att 90-talisterna är den curlade generationen som är vana att få problemen undansopade av sina föräldrar. Dessutom antyder forskning att dagens ungdomar inte har tillräcklig kunskap om vad som krävs av dem på arbetsmarknaden idag (Gabric & McFadden, 2001). Forskningen har även visat att de kvalifikationer som efterfrågas mest bland arbetsgivare också brister i uppvisandet hos nyutexaminerade studenter som anställs (Hesketh, 2000). Kvalifikationerna som funnits var de mest eftertraktade Arbetsmoral, ansvarstagande, problemlösning, kommunikation och teamwork (Gabric & McFadden, 2001:56; Carnevale & Smith, 2013:493; Bennett, 2002:465; Hesketh, 2000:253).

This study examines the view of the people, unemployed in the city of Växjö during the period from 1820 to 1860. The focuses are on the perspective in which these people where seen by the municipal executive board in the city of Växjö. The result of this study shows that the rulers had a conservative wiev of them who were unemployed. Usually, the meaning was that their situation was only caused by their own laziness. Starting ?Workinghouse? was the best way solving the problem with them who were unemployed, was the common opinion in the view of the rulers..

SyfteSyftet med intervjuundersökningen var att ta reda på om eleverna medverkar i planeringen i ämnet Idrott och Hälsa och vad de kan påverka. Delaktighet har olika innebörder i olika sammanhang, delaktighet i yrkeslivet kan handla om Arbetsmoral och delaktighet i skolan om integrering eller elevinflytande.Metod6 elever i åk 4-6 intervjuades i en ostrukturerad intervjuundersökning där de först deltog i en gruppdiskussion. Från dessa sex elever gjordes ett urval där tre elever fick medverka i en personlig intervjuundersökning för att ta reda på hur väl eleverna kände sig delaktiga och vilket inflytande de hade i skolan i planeringen inom ämnet Idrott och Hälsa . Vid intervjutillfället användes papper och penna.ResultatEleverna ansåg att läraren bestämmer det mesta i innehållet i ämnet Idrott och Hälsa. De aktiviteter eleverna hade varit med och planerat med läraren var olika lekar och bollsporter.

SyfteSyftet med intervjuundersökningen var att ta reda på om eleverna medverkar i planeringen i ämnet Idrott och Hälsa och vad de kan påverka. Delaktighet har olika innebörder i olika sammanhang, delaktighet i yrkeslivet kan handla om Arbetsmoral och delaktighet i skolan om integrering eller elevinflytande.Metod6 elever i åk 4-6 intervjuades i en ostrukturerad intervjuundersökning där de först deltog i en gruppdiskussion. Från dessa sex elever gjordes ett urval där tre elever fick medverka i en personlig intervjuundersökning för att ta reda på hur väl eleverna kände sig delaktiga och vilket inflytande de hade i skolan i planeringen inom ämnet Idrott och Hälsa . Vid intervjutillfället användes papper och penna.ResultatEleverna ansåg att läraren bestämmer det mesta i innehållet i ämnet Idrott och Hälsa. De aktiviteter eleverna hade varit med och planerat med läraren var olika lekar och bollsporter.

Hot och våld förekommer, inte bara ute i samhället, utan även på våra arbetsplatser. Personal inom hälso- och sjukvård tillhör de mest utsatta yrkeskategorier när det gäller arbetsrelaterade hot- och våldssituationer. Syftet med studien var att belysa förekomsten av och riskfaktorer för hot- och våldssituationer som sjuksköterskor blir utsatta för, samt att undersöka det preventiva arbetets effekter inom den slutna vården. Tio vetenskapliga kvantitativa artiklar granskades, analyserades och värderades. Av resultatet framkom att hot och våld på arbetet drabbar sjuksköterskor runt om i världen.

Abstrakt Syftet med denna studie är att genom ett kvalitativt fältarbete undersöka hur sociala relationer skapas och upprätthålls i arbetsgruppen Västergårdsgruppens Städ och hur dessa relationer i sin tur påverkar verksamheten, framför allt i fråga om städarnas trivsel och arbetsinsats. Inledningsvis genomförde vi en förstudie i form av en kvantitativ enkätundersökning, för att bredda vår förförståelse av fältet, vars resultat gav oss tydligare fokus inför de sju intervjuer som därefter genomfördes. De som intervjuades var enhetschefen för Städserviceenheten i Halmstad, områdeschefen för bl.a. Västergårdsgruppens Städ, samt 6 av de anställda städarna inom arbetslaget. Resultatet visar att den förändringsprocess som inleddes för ca 3 år sedan har spelat en viktig roll både för yrkesgruppens status och för de sociala relationerna på arbetsplatsen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur beslutsprocessen ser ut med fokus på den enskilda handläggarens individuella handlingsutrymme samt att förstå vilket eventuellt utrymme det finns för variationer i beslut inom försörjningsstöd. Tidigare studier har visat att det finns stora variationer i beslut inom försörjningsstöd och jag ville därför undersöka hur det kan komma sig. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare inom försörjningsstöd. Som analysverktyg har avskiljandeperspektivet använts. I ett avskiljandeperspektiv fokuserar man på de regler och mekanismer som skiljer ut de som är berättigade till bidrag och de som inte anses berättigade trots att de kan behöva hjälp.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka lärda handlingsstrategier som motståndskraft mot stressorer som kan uppstå i en specifik arbetsmiljö. Frågor som ställdes utifrån syftet var: Vilka handlingsstrategier utvecklar arbetstagare för att hantera de stressorer som kan uppstå i en arbetsmiljö? Hur kan handlingsstrategierna förstås i relation till en teoretisk modell kring parametrarna krav-kontroll-stöd? Är handlingsstrategierna ett uttryck för ett sociokulturellt lärande? I studien användes en kvalitativ metodansats med semi-strukturerade intervjuer där frågor utifrån krav-kontroll-stöd modellen ställdes till fem arbetstagare inom ett anonymt företag i södra Sverige. Teorier som användes i studien var teori om arbetsmiljö och hälsa, sociokulturellt perspektiv, lärande i organisationskultur samt krav-kontroll-stöd-modellen.De handlingsstrategier som analyserades fram och tematiserats gruppvis i resultatet var följande: (1) Flexibilitet, självgående och hög Arbetsmoral, (2) Optimism och humor, (3) Socialt stöd och gemenskap samt (4) Acceptans och paus. Slutsatsen visade snarlika handlingsstrategier arbetstagarna anammat ur organisationskulturen och använder sig av utifrån tolkningen.

SyfteSyftet var att undersöka hur TV-bilden av fotbollsstjärnan förändrats från 1970-talet till dagens TV-bild.Frågeställningar? Vilka egenskaper och värdegrunder förknippades den traditionella fotbollsstjärnan med?? Vilka egenskaper och värdegrunder förknippas den nya fotbollsstjärnan med?? Vilka faktorer har legat till grund för denna förändringsprocess?MetodJag baserar min empiri inledningsvis på kvalitativa litteraturstudier och sedan huvudsakligen på observationer gjorda på olika TV-produktioner om hur fotbollsstjärnan skildras i dagens samhälle. Jag har använt mig både av TV-produktioner så som nutida matcher i direktsändning och arkiverade sådana. Matcherna har jag observerat i sin helhet inklusive studiodiskussion.ResultatDen traditionella fotbollsstjärnan förknippas med följande värden och värdegrunder:? det korintiska amatöridealet? kalvinistisk Arbetsmoral? kollektivism och lagfokusering? lokalförankring? gentlemannavirtuositet? atletisk fascination baserad på prestation.Den nya fotbollsstjärnan förknippas med följande värden och värdegrunder:? det korintiska amatöridealet fusionerat med den kalvinistiska Arbetsmoralen? framgång? globaliserat kändisskap? atletisk fascination baserad på skönhet/estetik? glamour? mode och trend.Dessa faktorer har legat till grund för förändringsprocessen:? hyperrealismen? kulturfusionen? informationsflödet? globaliseringen.SlutsatsFotbollsstjärnan har gått från att ha varit en lokalförankrad folkhjälte till att idag ses som en trendig, modemedveten, målmedveten, ambitiös och professionell stjärna.

Introduktion. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig och har möjlighet att delegera arbetsuppgifter till vård- och omsorgspersonal. Delegeringar av arbetsuppgifter får inte görasslentrianmässigt eller på grund av personalbrist eller av ekonomiska orsaker. Delegering får endast ske när det är förenligt med god och säker vård, och den som delegerar har ansvaret för att mottagaren har förutsättningar att fullgöra uppgiften. Syftet med studien är att beskrivasjuksköterskans upplevelse av ansvar vid delegering, för- och nackdelar med delegering samt möjligheter och hinder för en säker delegering.

Studier inom sociologi och Total Quality Management (TQM) har visat att anställda som är tillfredsställda i arbetet är mer motiverade att göra ett bra jobb, har god Arbetsmoral och arbetar mer effektivt än de som inte är tillfredsställda. Syftet med denna kvantitativt inriktade uppsats var att finna huruvida klassposition på arbetsmarkanden, förtroende för ledningen och möjligheten att få hjälp av sina arbetskamrater är faktorer som förklarar sannolikheten att vara mycket tillfredsställd i sitt arbete. Klassposition definierades enligt klasschemat ?Erikson, Goldthorpe och Portocarero? (EGP) där de som har en tjänsterelation betraktades som högre tjänstemän och mellantjänstemän, de som hade ett blandat kontrakt sågs som lägre tjänstemän och att de som hade ett arbetskontrakt definierades som okvalificerade och kvalificerade arbetare.  En logistisk regression genomfördes på det amerikanska datamaterialet General Social Survey (GSS) från år 2010.

SammanfattningExamensarbete, Human Resource Management, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kalmar. VT 2013Bakgrund: Personalen är en resurs som besitter mycket kunskap som ofta inte framförs till ledningen. När anställda bidrar till organisationens utveckling ökar även deras Arbetsmoral och organisationens finansiella resultat förbättras. Nya tjänster, produkter och förbättringar som konkurrenter inte har kan skapas genom att utnyttja den kunskap personalen besitter.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur organisationer kan tillvarata personalens förslag till förbättring för att utveckla organisationen. Vi vill också bidra till kunskap inom området som behandlar personalens möjligheter att bidra till utveckling inom organisationer.Metod: Vi har valt att använda oss av en induktiv ansats för att få bättre förståelse för problemet och för att det är mest lämpligt i förhållande till problemets karaktär.

Målet med detta arbete har varit att analysera hur manlighet konstrueras i novellen Målaren av C. J. L Almqvist. De redskap som används är dels R. W Connells teori om att flera maskulinitetsformer finns representerade samtidigt i samhället, i ett hierarkiskt manlighetssystem.