AbstractThis paper is about the philosophies created by Henry David Thoreau (1817-1862) and Friedrich Nietzsche (1844-1900). The purpose is to show the high degree of similarities between Thoreau?s and Nietzsche?s philosphy.At first glance, it seems far-fetched to suggest an affinity between them; the differences in style and choice of subjects, have most certainly contributed to the fact that very few comparisons so far have been made. There is no evidence that one experienced any influence over the other, neither writer seems to have been aware of the other. Also their different areas of use during the 20th century, may have influenced the almost total lack of search for affinity.

I dagens samhälle blir det allt vanligare att människor utför biståndsarbete, det kan innebära till exempel internationella utvecklingsprojekt eller katastrofinsatser. Det är även vanligt att företag engagerar sig i globala biståndsprojekt genom att samarbeta med en hjälporganisation, till exempel med Läkare Utan Gränser. Sweco är ett företag som har ett uttalat samarbete med just Läkare Utan Gränser och de ser positivt på att deras medarbetare tar tjänstledigt för att åka ut i fält och arbeta för organisationen. Läkare Utan Gränser är en akut organisation, det vill säga en organisation som ingriper när det inträffar akuta katastrofer runt om i världen. Det var därför naturligt att frågeställningen valdes att fokuseras på just katastrofinsatser som är en av delarna inom biståndsarbete.

Jag har hävdat att religiösa och sekulära ideal smälter samman, och att ett fenomen inte kan tolkas separat från det sammanhang i vilket det har skapats. Missionen har vuxit fram i relation till västerländska föreställningar. Jag har genom min undersökning identifierat tydliga kopplingar i missionärernas föreställningsvärld till kalvinismen, till kapitalismens grundtankar och till grundläggande tankesystem i den koloniala diskursen. Trots att missionen i praktiken har lämnat över ledande positioner i fält till tanzaner, är missionärernas tankevärld fortfarande tydligt präglad av den diskurs som formade den tidiga missionen. Jag har analyserat missionärernas identitet och självbild, samt dennes bild av sinatanzanska medarbetare. Dessa bygger på konstruktionen av det Annorlunda som motsats tillsjälvbilden.

Man brukar säga att allt ligger i betraktarens öga och det gäller även när man pratar om organisationer. Hur en organisation uppfattas har att göra med hur andra ser på den. Genom att studera organisationer och granska miljön och medlemmarnas beteenden kan man skapa sig en bredare uppfattning om en organisations kultur. Forskare har kommit fram till att en organisations kultur är de normer, värderingar och beteenden som finns inom organisationen och uttrycks via artefakter. Artefakterna kan tolkas för att beskriva organisationens kultur och identitet.

Whistleblowing är någonting som i dagsläget blir allt mer känt. Edward Snowden och Wikileaks är det första som kommer till tanken när whistleblowing nämns. I den ekonomiska världen förekommer även Enron som en whistleblowing skandal, som många känner till då det är den största företagsskandal som inträffat under modern tid. Whistleblowing definieras som ett verktyg som ska motverka oegentligheter och börjar införskaffas av fler företag. Medan föregående studier undersöker vad som rapporteras, men också vilka individer som blåser i pipan, förekommer det inte någon studie om hur arbetet med whistleblowing faktiskt ser ut i företagen.