Syftet med studien var att ta reda på vad en dramakurs kan ha för betydelse för deltagarna i ett Arbetsmarknadsprojekt och hur kursen upplevdes, då forskning kring deltagarnas upplevelser i Arbetsmarknadsprojekt eftersöks. Det mer övergripande syftet var att öka medvetenheten om vad som kan vara betydelsefullt i mötet med deltagare och vad dramapedagogik eventuellt kan tillföra i liknande Arbetsmarknadsprojekt. Frågeställningarna var: Vilka faktorer har betydelse för deltagarnas upplevelser av kursen och utifrån det, vad kan dramapedagogik ha för betydelse i ett Arbetsmarknadsprojekt? Studien är inspirerad av en etnografisk ansats och bygger på deltagande observationer och ostrukturerade och strukturerade samtal (intervjuer) med deltagare. Resultatdelen består av deltagande observationer i dramakursen samt intervjuer med deltagarna och är beskrivande, berättande, tolkande och analyserande.

 SAMMANFATTNINGStudien var en jämförande longitudinell studie där syftet var att undersöka om den självskattade hälsan förbättrades för personer (n=14) som deltagit i hälsokurs inom Arbetsmarknadsprojektet Romano Zor. Frågeställningen var: förändras självskattad hälsa över tid för deltagare i ett Arbetsmarknadsprojekt? Datainsamlingsmetod var Hälsoenkät SF-36 som mäter självrapporterad fysisk och psykisk hälsa, med åtta delskalor. Resultatet visar att romerna, i basmätningen (n=28), skattade sin hälsa sämre än personerna i normdata grupperna, i samtliga skalor. I fem delskalor skattar deltagarna (n=14), som svarade på enkäten även vid andra mätningen, sin hälsa sämre efter att de genomgått projektet (mätning över tid).

Detta examensarbete är en studie och en jämförelse av tre EU-finansierade Arbetsmarknadsprojekt inom Växtkraft Mål 3; MABI Utveckling, DreamTeam och Förnuft & Känsla. Målgruppen för samtliga projekt har varit långtidsarbetslösa med försörjningsstöd. Vi har gjort en kvalitativ intervjuundersökning av de tre projekten, där projektledaren, en anställd och en deltagare har intervjuats. Målet med jämförelsen har varit att kunna se likheter och olikheter inom projektens verksamhet, arbetsmetoder samt personalens kompetens och samarbete. Europeiska social fonden (ESF) finns till för att stärka Lissabonstrategin och fungerar som ett komplement till den nationella arbetsmarknadspolitiken.

Arbetslösheten bland utrikes födda har ökat de senaste åren och är större jämfört medarbetslösheten hos inrikes födda, läget för utrikesfödda kvinnor är särskilt svårt. Att förstå vad somkrävs för att arbetsmarknaden ska inkludera fler människor är komplext. En liten del kan dock varaatt förstå hur Arbetsmarknadsprojekt fungerar, vad de bidrar med och hur de upplevs av de somdeltar. Syftet med studien har därför varit att gå närmare in på ett specifikt Arbetsmarknadsprojektoch fråga hur deltagare ser på tiden efter projektet, hur de ser på sin fortsatta etablering påarbetsmarknaden, vad de upplever att medverkan i projektet bidrar med och hur de upplever sinnuvarande yrkesroll. Deltagarna i studien arbetar som kulturtolkar då projektet har som mål attunderlätta kontakten mellan skolan och nyanlända familjer som har barn i skolan.Den här studien har en induktiv ansats eftersom att området är relativt outforskat och det var svårtatt veta vad som skulle komma att hittas.

Uppsatsen är en utvärdering av Startpunkt Österlen och Nya broar som är två Arbetsmarknadsprojekt för arbetslösa ungdomar i Tomelilla och Simrishamn, respektive Skurup, Sjöbo och Ystad. Projekten drivs i samverkan mellan främst arbetsförmedling, och kommun, och syftar till att under ett visst antal veckor kartlägga och utbilda deltagaren och coacha denne till arbete. Utvärderingen har en bred ansats och har fyra olika frågeställningar som alla fokuserar på olika delar av projekten. Den första frågeställningen undersöker hur många som har fått arbete. Den andra hur deltagare har upplevt projekten och resultatet av sitt deltagande.

Syftet med denna studie vara att undersöka om Sparbanken Nord, genom satsningar i ett eget program riktade till unga, frambringade förutsättningar för att skapa och behålla tillväxt och kompetens i regionen. Studien avgränsades till att endast studera programmet för året 2005. Fokus låg på deltagarnas subjektiva upplevelser av deltagandet i programmet. Detta var såle-des en kvalitativ studie där datainsamlingsmetoden bestått av intervjuer. Till hjälp fanns en halvstrukturerad intervjuguide med följande teman: bakgrund, betydelsen av KNUFF, karriär och arbetsmarknad samt nätverk.

Den här uppsatsen handlar om hur ungdomar mellan 18 och 24 år upplever att ha deltagit i ett Arbetsmarknadsprojekt. Syftet är att få ungdomarna att bli mer konkurrenskraftiga i samhället och göra deltagarna mer attraktiva för arbetsgivare. Projektet är byggt på grupprocessen, att dra nytta av varandra och att bygga nätverk med hjälp av varandra. Mitt syfte med uppsatsen är att se vilka metoder som ungdomsprojekt Kalix använder sig av och hur ungdomarna upplever projektet. För att få svar på frågorna så har jag använt kvantitativa och kvalitativa metoder.

Företag och organisationer arbetar i dag i projekt. Att arbeta i projektform kan medföra både för- och nackdelar när det gäller kunskapsöverföring. Kunskapsöverföring är viktig eftersom den möjliggör för medarbetare att använda sig av gamla lösningar på nya problem. Syftet med uppsatsen är att titta på vilken kunskap som sprids och på vilket sätt det görs mellan ett mellankommunalt projekt Kompetensare 2.0 och dess föregångare Kompetensare. Kompetensare 2.0 är ett mellankommunalt projekt mellan 10 olika kommuner som ska implementera arbetssättet och arbetsmodellen från Kompetensare.

This essay intervenes in the politics of urban segregation in Stockholm. The main aim of the essay is to analyze and describe how advanced marginality and territorial stigmatization are expressed in the lived experiences of four unemployed youths, that have participated in a labor market training program located in the ?social vulnerable? area Rågsved. With a theoretical framework based in Henri Lefebvre?s production of social space the empirical findings are interpreted in regard to how the youths produce social space in dialectical interplay with urban politics, advanced marginality, territorial stigmatization, and their local neighborhood.