Bakgrund: Rehabiliteringskedjan som infördes första juni 2008 innebar fasta tidsgränser för hur lång tid människor kunde vara sjukskriven. Efter att man uppnått maximal tid i sjukförsäkringen blev man utförsäkrad och fick ett erbjudande att gå ett program hos arbetsförmedlingen som kallas Arbetslivsintroduktion. Programmet går ut på att kartlägga individernas arbetsförmåga och undersöka vilka behov av stöd som föreligger för att komma vidare mot arbetsmarknaden. Efter programmet är det meningen att man ska kunna ta del av arbetsförmedlingens övriga insatser och program. Statistik från arbetsförmedlingen och Försäkringskassan visar dock att det är en ganska stor del som går tillbaka till sjukförsäkringen efteråt och jag ville undersöka vilka möjliga faktorer som påverkar möjligheten för deltagare att komma närmre arbetsmarknaden efter tiden i programmet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka om handläggare som arbetar med Arbetslivsintroduktion kunde identifiera några särskilda faktorer eller förutsättningar som avgör om deltagare i programmet går vidare mot arbetsmarknaden eller går tillbaka till sjukförsäkringen.

Att kunna använda sig av olika strategier för att kunna räkna och veta när man bör använda sig av dem är något som betonas i Lgr11. Denna studie undersöker huruvida ett urval av elever i år 6 kan variera sina räknestrategier för huvudräkning i uppgifter med addition och subtraktion och vilka de vanligaste felen som eleverna gör är. Vidare undersöks om eleverna använder sig av skilda strategier på samma uppgift, beroende på om den är satt i en text i ett vardagligt sammanhang eller enbart består av nakna tal. Som ett led i denna studie gjordes kvalitativa intervjuer med eleverna. Resultaten av studien visar att eleverna till stor del varierar sina strategier och att de generellt sett byter strategi från den nakna uppgiften till den i textform..

Nästan 15 000 långtidssjukskrivna personer utförsäkrades sista december 2009! Arbetslinjen -att ta till vara människors arbetsförmåga och allas bidrag till välfärden - har präglat reformerandetav den svenska socialförsäkringen. Metoden blev en övergång från sjukskrivning tillarbetssökande genom en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd; Arbetslivsintroduktion. Programmetstartade januari 2010 vid Arbetsförmedlingen.Syftet med denna studie var att undersöka sex deltagares upplevelser av programmet Arbetslivsintroduktion.Urvalet hämtades från den population som tidigare haft sjukpenningeller tillfällig sjukersättning och som utförsäkrats 31 december 2009 samt deltagit i Arbetslivsintroduktionen2 januari ? 31 mars 2010 vid en lokal Arbetsförmedling. Urvalsmetodenvar 1) självselektion och 2) bekvämlighetsurval.

AbstractThe aim in this dissertation is to investigate into the working of the rehabilitation process as to actors involved. A specific focus has been set on the component ?Work introduction?. The study shows that the road back to work is a complex matter. Individuals involved have different backgrounds and living situations, which influence this rehabilitation.

Studiens syfte är att beskriva, tolka och analysera betydelsen av vägledning i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, utifrån ett deltagar- och tjänstemannaperspektiv. För att få svar på detta gjorde vi en kvalitativ intervju med sex personer, tre deltagare och tre tjänstemän på en Arbetsförmedling i en medelstor kommun i södra Sverige. Vi har undersökt vägledningens betydelse vid Arbetsförmedlingens nya program Arbetslivsintroduktion.Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden i vår undersökning eftersom vår avsikt var att få en djupare kunskap inom det specifika området och för att få tillgång till personliga berättelser genom intervjuer. Med utgångspunkt från intervjuerna har en analys gjorts om deltagarnas och tjänstemännens behov och perspektiv på vägledningens betydelse inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.Resultatet visar att två av deltagarna inte upplever någon särskild vägledning inom programmet, medan en av deltagarna ser samtalen med handläggaren som upplyftande, positiva och i viss mån vägledande. Uppfattningen som tjänstemännen har om vägledning är att det är svårt att hinna med att utöva professionell vägledning den första tiden i programmet.

Vid årsskiftet 2010 blev ca 17000 långtidssjukskrivna i Sverige utförsäkrade från Försäkringskassan. De hänvisades till åtgärdsprogrammet Arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen. Riksdagens snabba beslut angående de nya reglerna för sjukförsäkringen kom att kräva mer av den sjukskrivne individen än någonsin tidigare. Det kom också att kräva brådskande planering kring organiseringen och hanteringen av de nya reglerna från både Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens personal. Kunskapen var låg om hur de utförsäkrade upplevde hanteringen kring övergången och hur organiseringen och hanteringen kring regeländringarna skedde.

Långtidssjukskrivningar är ett folkhälsoproblem i Sverige liksom i hela västvärlden, ett problem som är mer utbrett bland kvinnor än bland män. Projekt Vitalis följde 312 kvinnor i Uppsala län som utförsäkrades och som före inskrivning i det arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetslivsintroduktion (Intro) randomiserades till två interventionsgrupper samt en kontrollgrupp. Denna uppsats är en delstudie i Vitalis med huvudsaklig avsikt att jämföra studiedeltagarnas erfarenheter och upplevelser av Intro, beroende på om de ingått i Vitalis interventionsgrupper eller i kontrollgruppen. Vitalis genomfördes som en RCT med enkätmätningar vid fem tillfällen. I denna delstudie används enkätmaterial från två mättillfällen, vid projektets start samt efter avslutat deltagande i Intro, 6-7 månader efter projektstart. Deltagare i interventionsgrupperna upplevde insatser och aktiviteter i Intro som anpassade efter individens behov och förutsättningar i högre grad än dem i kontrollgrupppen.

The aim of this Master?s thesis is to investigate the factors of children?s voluntarily reading in their spare time. We also want to know if the children choose non-fiction books for their voluntarily reading. The method as well as the empirical basis of this study is qualitative, with interviews of twenty-eight children in ages between 9 and 12 years. We conducted nine interviews with 3?4 children in each group.

Studiens syfte är att beskriva, tolka och analysera betydelsen av vägledning i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, utifrån ett deltagar- och tjänstemannaperspektiv. För att få svar på detta gjorde vi en kvalitativ intervju med sex personer, tre deltagare och tre tjänstemän på en Arbetsförmedling i en medelstor kommun i södra Sverige. Vi har undersökt vägledningens betydelse vid Arbetsförmedlingens nya program Arbetslivsintroduktion.Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden i vår undersökning eftersom vår avsikt var att få en djupare kunskap inom det specifika området och för att få tillgång till personliga berättelser genom intervjuer. Med utgångspunkt från intervjuerna har en analys gjorts om deltagarnas och tjänstemännens behov och perspektiv på vägledningens betydelse inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.Resultatet visar att två av deltagarna inte upplever någon särskild vägledning inom programmet, medan en av deltagarna ser samtalen med handläggaren som upplyftande, positiva och i viss mån vägledande. Uppfattningen som tjänstemännen har om vägledning är att det är svårt att hinna med att utöva professionell vägledning den första tiden i programmet.

Syftet med denna studie var att belysa arbetsförmedlares arbetssituation. Detta utifrån de ändringar av svensk socialförsäkring som trädde i kraft 1:a juli 2008 med införandet av en rehabiliteringskedja och utförsäkringar som följd. Därefter gällande lagstiftning ålade Arbetsförmedlingen en större roll i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Både arbetslösa och anställda med sjukskrivning eller som utförsäkrats har därefter kommit att hänvisas till Arbetsförmedlingen för hjälp och stöttning. Studien bygger på kvalitativa djupintervjuer med sex arbetsförmedlare i Jämtland och Västernorrlands län vid fyra olika intervjutillfällen under april månad år 2010.

At the turn of the year 2009/2010 there was a change in the regulations on sickness impact. This led to 328 persons in County of Kronoberg had an expired period of sickness benefit from the Social Insurance Office (Försäkringskassan) when they reached the maximum time for sickness or temporary disability compensation. These individuals were offered introductory programs with the employment services. The purpose of this study is to investigate how the population with expired period of sickness benefit from the Regional Social Insurance Office in the County of Kronoberg (Försäkringskassan Kronoberg) is described in the initial stage, and to explore how individuals who achieved expired period of sickness benefit from the Social Insurance Office (Försäkringskassan) talks about the meaning to get an expired period of sickness benefit regarding economic and social issues. The study was inspired by Grounded theory.