Sverige har under många år haft problem med hög arbetslöshet och ett lågt Arbetskraftsdeltagande. Denna uppsats syftar till att utreda sambandet mellan skattereduktioner på förvärvsinkomst och Arbetskraftsdeltagande. Uppsatsen avgränsas till att behandla den extensiva marginalen, hur många nya personer som träder in i arbetskraften. En grundlig genomgång om jobbskatteavdragets uppbyggnad och syfte genomförs samt hur individer påverkas av att stå utanför arbetskraften. Utifrån teori och tidigare empiriska studier konstateras det att jobbskatteavdraget högst troligt påverkar arbetskraftsutbudet i form av att reallönen stiger och fler individer väljer att delta i arbetskraften.

Över hela världen råder ojämlikhet mellan kön vilket förväntas ha konsekvenser för ett lands ekonomiska utveckling. Uppsatsen fokuserar främst på ojämlikhet mellan kön i lön, Arbetskraftsdeltagande och utbildningsdeltagande. Syftet med uppsatsen är att se hur ojämlikhet mellan kön påverkar långsiktig ekonomisk tillväxt i låg- och medelinkomstländer. En teoretisk analys gjordes genom att utvidga teknologispridningsmodellen där variabler för ojämlikhet mellan kön lades till i olika dimensioner. I en panelregressionsanalys gjordes därefter en empirisk undersökning som testade huruvida ojämlika löner, ojämlikt Arbetskraftsdeltagande och deltagande i utbildning påverkar BNP-tillväxttakten, tillväxttakten i kvinnlig arbetskraft och befolkningstillväxttakten.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal olika faktorer påverkar Arbetskraftsdeltagandet för kvinnor i Sverige från olika etniciteter. För detta har datamaterialet LINDA för år 2005 använts för att skatta probit-modeller.Uppsatsen visar att variablerna antal barn i hushållet, ålder, civilstånd, utbildningsnivå, makes lön och förmögenhet, egen förmögenhet samt antal år i Sverige påverkar Arbetskraftsdeltagandet olika beroende på var kvinnorna kommer ifrån. Vi tror dock inte att det enbart är dessa variabler som påverkar engagemanget i arbetskraften. Andra variabler som kunde tänkas vara viktiga så som tillgänglighet på dagisplatser och lediga jobb i närområdet, hade vi tyvärr inte tillgång till..

Sverige har under många år haft problem med hög arbetslöshet och ett lågt Arbetskraftsdeltagande. Denna uppsats syftar till att utreda sambandet mellan skattereduktioner på förvärvsinkomst och Arbetskraftsdeltagande. Uppsatsen avgränsas till att behandla den extensiva marginalen, hur många nya personer som träder in i arbetskraften. En grundlig genomgång om jobbskatteavdragets uppbyggnad och syfte genomförs samt hur individer påverkas av att stå utanför arbetskraften. Utifrån teori och tidigare empiriska studier konstateras det att jobbskatteavdraget högst troligt påverkar arbetskraftsutbudet i form av att reallönen stiger och fler individer väljer att delta i arbetskraften.

Uppsatsen syftar till att belysa det allmänna pensionssystemets ekonomiska incitament till förlängt Arbetskraftsdeltagande. Vidare undersöks huruvida pensionssystemet är försäkringsmässigt. För att synliggöra de ekonomiska incitamenten görs en jämförelse med det gamla pensionssystemet. Det allmänna pensionssystemets ekonomiska incitament belyses med följande ekonomiska mått: pensionsförmögenhet, förmånsvärde, toppvärde och ersättningskvot. Valet mellan pension och ökat konsumtionsutrymme åskådliggörs i en nyttofunktionsmodell.

Denna uppsats undersöker om det finns några skillnader mellan könen i medaljtagande under de olympiska spelen med avseende på ett antal socioekonomiska faktorer. Vi skattar en modell med tobitmetoden och finner att kvinnor i jämförelse med män får en större positiv effekt i länder med hög befolkning, medan de får en större negativ effekt i länder med hög fertilitet samt en lägre positiv effekt i hemmanationer. Däremot finner vi inga skillnader med avseende på BNP per capita, länder som tillhörde Comecon och kvinnligt Arbetskraftsdeltagande. Avslutningsvis gör vi en skattning av antalet medaljer olika länder kommer att ta under Peking-OS 2008..

Den demografiska utvecklingen resulterar i en generationsväxlingsproblematik för Sveriges regioner. Problematiken bottnar i stora åldersavgångar och en ny generation arbetskraft som inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden i önskad tid. Lundgren (2000) konstaterar att om inte åtgärder vidtas på såväl central som regional nivå kommer en stagnation ske på arbetsmarknaden vilket i förlängningen kommer att hota välfärden. De områden som identifierats som centrala för att motverka de negativa effekterna av de demografiska förändringarna är (1) Förstärka integrationen av utlandsfödda och tillgripande av arbetskraftsinvandring inom bristyrken, (2) motverka den förtida utslagningen från arbetsmarknaden, (3) öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och (4) etablering av unga på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att undersöka tre Svenska regioners (Gotland, Dalarna och Norrbottens län) arbete med generationsväxling genom att besvara följande frågeställningar: ?Har regionerna tillsatt insatser för att främja en god generationsväxling? Vilka likheter respektive olikheter kan urskiljas? ?Har regionerna vidtagit åtgärder för att främja ett ökat Arbetskraftsdeltagande inom de fyra kärnområden som har identifierats som centrala för att motverka de negativa effekterna av demografiska förändringar? Om så är fallet - vilka likheter respektive skillnader kan urskiljas? Då syftet är undersökning av rådande fenomen föreligger en fallstudie som grund för studiens metod.