Motivation kan definieras som en energiskapande kraft som påverkar beteendet hos anställda i fråga om riktning, intensitet och varaktighet. Arbetsinlevelse handlar om vilka potential som finns i arbetet att uppfylla individens behov och förväntningar. Närvaron av specifika och höga mål kan öka en individs prestation, och verksamhetsområdet kan kompensera för bristen på yttre belöningar inom offentlig sektor. Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som predicerar arbetsmotivation och Arbetsinlevelse inom privat och offentlig sektor. Enkäten besvarades av totalt 66 medarbetare, hälften från vardera av sektorerna.

Denna studie undersöker den arbetsrelaterade trivselns medierande roll i sambandet mellan det psykologiska arbetsklimatets och arbetsattityderna organisatoriskt åtagande (organizational commitment), Arbetsinlevelse (job involvement), arbetsengagemang (work engagement) och avslutsintention. Undersökningen är genomförd på Patent- och registreringsverket och bygger på en enkätstudie bland verkets medarbetare (n = 140). Resultat av hierarkisk regressionsanalys visar att klimatfaktorer i hög grad kunde predicera trivsel, som i sin tur åtminstone partiellt medierade klimatets effekter på tre av de fyra arbetsattityderna, dock inte Arbetsinlevelse. Slutsatsen blir att det finns ekonomiska argument för organisationer att främja trivseln på arbetsplatsen. Ett sådant arbete kan dock vara svårt att genomföra i praktiken, främst på grund av trivselns inneboende subjektivitet och mångtydighet..

Rekryteringsbranschen hävdar att kandidater som svarar på annonser eller söker spontant är mer motiverade till att söka ett arbete vilket ger högre arbetsprestation efter anställning. Mot bakgrund av det har 163 anställda på ett energiföretag undersökts i frågan om motivation till att ansöka tjänsten i förhållande till valet av rekryteringskälla och deras engagemang, Arbetsinlevelse, arbetstrivsel och commitment till organisationen efter anställning. I en variansanalys med kovariater visades att rekryteringskällor där kandidaten har ett aktivt beteende som att svara på en annons var mer motiverade än de som haft ett passivt beteende, ex. genom att bli rekommenderad. Attityderna till organisationen skiljde sig inte åt beroende på vilken rekryteringskälla medarbetaren rekryterats från.

En ökad grad av uppsägningar har på senare år blivit ett problem inom vården och ledarskapsstil har visat sig vara av betydelse när det gäller intentionen till uppsägning hos de anställda. Arbetsrelaterade attityder har också visat sig vara viktiga när det gäller att motverka intentionen till uppsägning. Syftet med den här studien var att undersöka om de arbetsrelaterade attityderna arbetstillfredsställelse, Arbetsinlevelse och organisationssamhörighet har en medierande effekt på relationen mellan respektive ledarskapsstil och intentionen till uppsägning hos de anställda. Data inhämtades från tre akutsjukhus i Stockholmsregionen. Resultatet visade ett signifikant negativt samband mellan ledarskapsstil och intention till uppsägning.

Ledaren har en betydande roll för medarbetarnas prestationer och arbetstrivseln i en organisation. Föreliggande studie undersökte sambandet mellan upplevelsen av olika ledarstilar och arbetsattityder där tidigare forskning visar att ledarstilar har betydelse för arbetsattityder. Prövning för interaktioner mellan ledarstilarna genomfördes även. Ledarstilarna som behandlades var den relationsorienterade, uppgiftsorienterade samt förändringsorienterade stilen. De arbetsattityder som mättes var arbetstrivsel, Arbetsinlevelse samt organisationssamhörighet.