Syfte: Syftet var att studera och analysera hur en statlig aktör tillämpar belöningssystem som styrmedel inom den avreglerade Apoteksbranschen i Sverige. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ fallstudiedesign hos Apoteket AB. Primärdatan har samlats in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Resultat & Slutsats: Analysen visar att den monetära bonusen i det implementerade belöningssystemet hos Apoteket AB inte är direkt motiverade. Belöningsystemet är dock inte funktionslöst, de bonusgrundande målen skapar indirekt viss motivation hos de anställda som gillar att mäta sig mot varandra. Mjukare aspekter fångas inte upp av det nuvarande belöningssystemet. Empirin visar också att det finns en obalans mellan motivationskällor och belöningarna som utgår. Förslag till vidare forskning: Det finns olika möjligheter vad gäller vidare forskning.

I och med omregleringen på den svenska apoteksmarknaden så ställs svenska farmaceuter inför ett delvis nytt etiskt dilemma: valet mellan att se till patientens/kundens bästa, som en del av svensk hälso- och sjukvård, eller att se till arbetsgivarens intressen. Denna förändring i apotekskedjornas och farmaceuternas omvärld gjorde att flera intressenter i Apoteksbranschen ville stärka apotekens och farmaceuternas roll som en del av hälso- och sjukvård. Således publicerade intressenter i Apoteksbranschen, gemensamt, en etisk riktlinje ? svensk Good Pharmacy Practice. Samtidigt som riktlinjen innebar ett förslag på en lösning på ett problem så gav den också upphov till en osäkerhet för de enskilda apotekskedjorna; en osäkerhet som varje enskild organisation måste hantera.

Med utgångspunkt i ett ökat personlighetsfokus i rekryteringssammanhang syftar denna studie till att synliggöra antaganden kring rekrytering och den ideala medarbetaren i tal och skrift. Fältet har avgränsats till Apoteksbranschen och specifikt farmaceutyrket då det genomgått stora förändringar till följd av avregleringen. Dessutom är det intressant att undersöka personlighetens roll i ett yrke som ställer höga krav på formell kompetens. Fokus ligger på att undersöka hur idealfarmaceuten konstrueras i platsannonser samt hur rekryterare talar om personliga egenskapers betydelse i Apoteksbranschen. Med socialkonstruktionismen och diskursanalys som referensramar genomfördes en kvalitativ undersökning av platsannonser och intervjuer med rekryterare.

I och med omregleringen på den svenska apoteksmarknaden så ställs svenska farmaceuter inför ett delvis nytt etiskt dilemma: valet mellan att se till patientens/kundens bästa, som en del av svensk hälso- och sjukvård, eller att se till arbetsgivarens intressen. Denna förändring i apotekskedjornas och farmaceuternas omvärld gjorde att flera intressenter i Apoteksbranschen ville stärka apotekens och farmaceuternas roll som en del av hälso- och sjukvård. Således publicerade intressenter i Apoteksbranschen, gemensamt, en etisk riktlinje ? svensk Good Pharmacy Practice. Samtidigt som riktlinjen innebar ett förslag på en lösning på ett problem så gav den också upphov till en osäkerhet för de enskilda apotekskedjorna; en osäkerhet som varje enskild organisation måste hantera.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för apoteksmarknadens utveckling, med fokus på positionerings-, kommunikations-, relations och varumärkesstrategier, efter omregleringen av det statliga apoteksmonopolet. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ metod med induktiv ansats och deduktiva drag. Vi har valt att genomföra fem intervjuer med olika aktörer på apoteksmarknaden samt en kommunikationsbyrå med inriktning på läkemedelsbranschen. Våra huvudsakliga teoretiska områden är varumärke, segmentering, positionering, relationer samt kommunikation som vi ämnar belysa. Vår insamlade empiri bygger på apoteksaktörernas syn på hur deras organisation förhåller sig till våra huvudsakliga teoretiska områden. Detta kompletteras med deras framtida syn på apoteksmarknaden. För att få en oberoende bild av marknaden så har vi avslutningsvis tagit del av en kommunikationsbyrå syn på hur marknaden förhåller sig.Våra slutsatser baseras på tendenser vi har uppfattat under intervjuerna samt den teoretiska referensram vi har använt oss av. Vi har lagt märke till att positioneringen inte skiljer sig så mycket som man kan tro, då vi intervjuade aktörerna så pass tidigt efter omregleringen.

During the last years, the pharmacy market undergone major changes. Re-regulation that has been done in 2009 meant that monopoly was unlocked for competition. In a market where firms offer equivalent products, increases the importance of delivery service as competitive tool to differentiate themselves among the crowd. This also applies to pharmacy market where the supplies of goods in large way consist of equivalent products regardless of the company.This case study observes the importance of delivery service in terms of competitive tool on pharmacy market by focusing on a company?s improvement in delivery service.

Bakgrund:1 juni 2009 avreglerades det svenska apoteksmonopolet och marknaden öppnades upp för konkurrens. Antalet apoteksaktörer har sedan dess tilltagit vilket sätter press på företagen att särskilja sin verksamhet för att bli mer konkurrenskraftiga i kampen om apotekskunderna. Det råder fortfarande restriktioner på apoteksmarknaden som förhindrar aktörerna att sätta egna priser på receptbelagda läkemedel, vilka utgör 80 procent av marknadens omsättning. Marknaden karaktäriseras vidare av relativt homogena produkter, vilket försvårar aktörernas möjlighet att erbjuda ett unikt sortiment. Differentierade företag erhåller ofta en bättre lönsamhet och varumärket har en stor betydelse i hur företag kan utmärka sig.

Bakgrund:1 juni 2009 avreglerades det svenska apoteksmonopolet och marknaden öppnades upp för konkurrens. Antalet apoteksaktörer har sedan dess tilltagit vilket sätter press på företagen att särskilja sin verksamhet för att bli mer konkurrenskraftiga i kampen om apotekskunderna. Det råder fortfarande restriktioner på apoteksmarknaden som förhindrar aktörerna att sätta egna priser på receptbelagda läkemedel, vilka utgör 80 procent av marknadens omsättning. Marknaden karaktäriseras vidare av relativt homogena produkter, vilket försvårar aktörernas möjlighet att erbjuda ett unikt sortiment. Differentierade företag erhåller ofta en bättre lönsamhet och varumärket har en stor betydelse i hur företag kan utmärka sig.