ABSTRACTOur work deals with Antisocial behavior among elementary school students between 7 and 16years in the school environment. The aim of our study was to examine how school personnelare experiencing Antisocial behavior among students from a gender perspective. We were alsointerested to find out what the school's staff has of the experience of the differences andsimilarities between girls 'and boys' Antisocial behavior. We used gender theory, when weanalyzed our individual responses to interview questions. We made six qualitative interviewswith low-and high school teachers, assistant principals, counselors and special educationteachers training in Kalmar County.

ABSTRACTOur work deals with Antisocial behavior among elementary school students between 7 and 16years in the school environment. The aim of our study was to examine how school personnelare experiencing Antisocial behavior among students from a gender perspective. We were alsointerested to find out what the school's staff has of the experience of the differences andsimilarities between girls 'and boys' Antisocial behavior. We used gender theory, when weanalyzed our individual responses to interview questions. We made six qualitative interviewswith low-and high school teachers, assistant principals, counselors and special educationteachers training in Kalmar County.

ABSTRACTOur work deals with Antisocial behavior among elementary school students between 7 and 16years in the school environment. The aim of our study was to examine how school personnelare experiencing Antisocial behavior among students from a gender perspective. We were alsointerested to find out what the school's staff has of the experience of the differences andsimilarities between girls 'and boys' Antisocial behavior. We used gender theory, when weanalyzed our individual responses to interview questions. We made six qualitative interviewswith low-and high school teachers, assistant principals, counselors and special educationteachers training in Kalmar County.

Litteraturstudie av internationella vetenskapliga artiklar som undersöker vilka egenskaperman bör beakta hos personer med Antisocial personlighetsstörning vid urvalet till psykoterapi,vad man kan förvänta sig vad gäller behandlingsbarhet och relationen psykoterapeut ? patient.Slutsatsen är bl a att behandlingen är svår och krävande men inte omöjlig. Den sedan längegängse uppfattningen att tillståndet är icke behandlingsbart har inte forskningsstöd. Viktigafaktorer att tänka på är graden av lidande hos patienten och hur behandlingsalliansenutvecklar sig under hela psykoterapiförloppet. En moralisk skyldighet att behandla,framförallt utifrån att dessa patienter allvarligt skadar andra människor men också för att desjälva växt upp under mycket svåra förhållanden lyfts fram.

The purpose of this study is that the stories provide insight into and understanding of institutionalized girls experiences and views on their schooling, and from their stories also explore how schools can create opportunities for students who challenge. An overriding purpose is also that the girls? life stories in the long run lead to a school developing work. To provide a better understanding of the girls, qualitative methods with a narrative approach have been used. In the theory chapter I have used, inter alia, George H.

The study's main purpose was to qualitatively investigate adult children's experiences of growing up in a family with parental abuse of alcohol and drugs, and how their childhood has influenced/influence life in adult age. In this interview study, four respondents in the age be-tween 25-60 years have participated. Social learning theory, attachment theory and risk and protective factors have been used as a theoretical frame.Overall, we can conclude that the study's respondents have, more or less, been adversely affected by the parent?s misuse of alcohol during their childhood. Despite these negative fac-tors, most respondents nevertheless received a functional living.

This study aims to make out, which notions and ideas about gender and sexuality that comes into expression in the description of the deviant youth. This study is a narrative analysis, based on a queer theoretical approach. The queer theory directs attention to the normative frameworks on gender and sexuality. Queer theory also illustrates the relationship between the normative and what is considered abnormal/deviant. The study's empirical basis is 8 legal texts, legal documents formed in a Swedish context, which include the welfare state´s judiciary and social services.

Title: Has youth participation in organized extracurricular activities and future expectation relevance for Antisocial behavior? Zetterberg, E. (2015). Has youth participation in organized extracurricular activities and future expectation relevance for Antisocial behavior? Bachelor thesis in Public Health science.

Syftet med undersökningen är att studera ungdomars intressen och inställning till samhället, och dess institutioner, samt etiska ställningstaganden, rörande droger, brott och om att få respekt, i förhållande till i vilken miljö ungdomarna spenderar sin fria tid. Undersökningsfrågorna kretsar kring om något mönster kan ses, och hur det i så fall ser ut, när det gäller social inställning och intressen bland fritidsgårdsaktiva ungdomar i jämförelse med föreningsidrottade, i en mindre stad i jämförelse med en större, bland barn till föräldrar med låg respektive hög yrkeskvalifikationsnivå, separat respektive sammanboende, med etnisk svensk eller annan bakgrund samt vilket av dessa eventuella mönster som syns vara tydligast. Teoribakgrunden består av definitioner av de centrala begreppen social, prosocial, Antisocial, yrkeskvalifikationsnivå,habitus, fält och olika former av kapital, samt teorier och tidigare forskning kring ungdomars attitydsbildning, stadier av moraliskt resonerande, samt fritidsgården och utveckling av Antisocialt beteende. Studien har genomförts i form av intervjuer med användande av enkät under ledning. Urvalsgrupperna har bestått av sammanlagt 77 ungdomar, mellan 15 och 19 år, på två fritidsgårdar i södra Sverige (undersökningsgrupper) samt i idrottsföreningar på respektive orter (kontrollgrupper). När det gäller huvudanalysperspektiven syns föräldrarnas yrkeskvalifikationsnivå, efter en kvantitativ analys, ha störst samband med inställningen till polisen och mopedfortkörning i Lillstad (där arbetarbarnen har en närmast Antisocial inställning). I övrigt visar fritidsgårdsaktivitet i jämförelse med föreningsidrottande på tydligast mönster med störst skillnader avseende inställning till polisen i Storstad samt för båda orterna när det gäller inställning till skolan och studieinsats samt intresset för musicerande. Ungdomarna på denna studies fritidsgårdar har en generellt prosocial inställning. I Storstad är inställningen överlag mer prosocial bland de fritidsgårdsaktiva än de lokala föreningsidrottarna i kontrollgruppen. Enda gemensamma undantaget är inställningen till polisen..

Syftet med denna rapport är att öka kunskapen och förståelsen kring bemötande och särskilt de svårigheter som kan uppstå i samband med möten med psykiskt störda personer. Vårt arbete bygger på litteraturstudier där vi tittat dels på litteratur som behandlar psykisk störning dels på litteratur som vi bedömt vara väsentligt när det gäller bemötande, dessa böcker behandlar etik och empati i bemötandet. I arbetet beskriver vi kort tre psykiska störningar, Antisocial personlighetsstörning, borderline samt narcissistisk personlighetsstörning. Vidare beskriver vi olika teorier kring bemötande. I resultatet diskuterar vi kring svårigheterna i att konstatera om en individ lider av en psykisk störning eller inte.

Studiens syfte är att undersöka hur stor del av de män och kvinnor som döms till fängelse som har uppmärksamhetsstörning (Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD). Den skall även besvara frågan om huruvida det finns skillnader mellan könen i prevalens, samt om det finns korrelation mellan ADHD och Antisocial personlighetsstörning (ASPD). Metoden som används är självskattningsformulär som är välbeprövade inom detta område, Wender-Utah rating Scale (WURS) och Mini Neuropsykiatrisk Intervju (M.I.N.I.). Formulären besvarades av 49 fängelsedömda män och kvinnor, vilka var inskrivna på kriminalvårdsanstalter i mellansverige. Resultatet av studien visar att en hög andel av den aktuella populationen har både ADHD och ASPD.

Ett stort antal barn är idag placerade i fosterfamilj. Flertalet av dessa barn uppvisar ett asocialt beteende med dåliga sociala relationer. Multidimension Treatment Foster Care (MTFC) är ett program vars mål är att förändra barnets attityd. Det är en öppen vårdinsats där barnet placeras i en utbildad fosterfamilj. En kvalitativ studie genomfördes baserat på nio intervjuer.

Studiens syfte är att undersöka hur stor del av de män och kvinnor som döms till fängelse som har uppmärksamhetsstörning (Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD). Den skall även besvara frågan om huruvida det finns skillnader mellan könen i prevalens, samt om det finns korrelation mellan ADHD och Antisocial personlighetsstörning (ASPD). Metoden som används är självskattningsformulär som är välbeprövade inom detta område, Wender-Utah rating Scale (WURS) och Mini Neuropsykiatrisk Intervju (M.I.N.I.). Formulären besvarades av 49 fängelsedömda män och kvinnor, vilka var inskrivna på kriminalvårdsanstalter i mellansverige. Resultatet av studien visar att en hög andel av den aktuella populationen har både ADHD och ASPD.

Because of my interest and experience within the field of children and teenagers with an Antisocial behaviour and who are acting out I wanted to devote my essay to researching these children through the perspective of the teachers. In this essay I, therefore, interviewed 4 teachers with 4-16 years of experience within this occupation. The method I've chosen can be described as qualitative interview with semi-structured questions to enable the teachers to thoroughly describe their answers without diverting from the original question. The questions that form this essay are: What strategies do the teachers possess to enable stability, a safe work environment and enabling knowledge-sharing for the children that are acting out? What kind of tools do the teachers use when they work with children who are acting out? The results were analysed through the theory of socialization, which simplified can be compared with upbringing.

Syftet med detta arbete har varit att belysa fyra personers perspektiv på hur vi ska kunna förbereda oss inför ett möte, samt vad vi bör tänka på då vi möter människor med personlighetsstörningar. Detta för att underlätta vårt arbete som poliser. Vi valde ut diagnoserna Antisocial personlighetsstörning, även kallad psykopati, samt borderline personlighetsstörning. Vi började med att läsa litteratur inom området. Därefter gjordes intervjuer med en rättspsykiatriker, en polis samt två intagna på en enhet i Mellansverige.