Syftet med studien är att jämföra och uppmärksamma om mängden mål och precisionen i målenskiljer sig åt mellan företag från olika länder och vad det i så fall kan tänkas bero på. Studiengranskar även hur rapporteringen påverkas av dubbelnoteringar. Studien genomförs viaordsökningar i årsredovisningar och granskar företag från USA och Storbritannien(Anglosaxiska), samt företag från Frankrike, Nederländerna, Sverige och Tyskland(kontinentaleuropeiska). Utifrån tidigare forskning förväntas Anglosaxiska företag rapportera flermål än kontinentaleuropeiska. Dubbelnoterade företag väntas rapportera fler mål änenkelnoterade.När alla mål mäts är skillnaderna i rapportering av mål mellan kontinentaleuropeiska ochAnglosaxiska företag inte signifikanta, dock uppnås signifikans för de mer precisa (hårdare)målen.

Many questions are still left unanswered regarding the period c. 450-700 AD, when hordes of Anglo-Saxon migrants landed on the British Isles and by doing so made the starting point in the foundation of England. Who were these Germanic tribes? The theories of how the migration proceeded are today many. The two major theories today concerns whether it was a question of a mass migration or a gradual migration proceeded by smaller groups of military elite.

Syftet med studien är att jämföra och uppmärksamma om mängden mål och precisionen i målenskiljer sig åt mellan företag från olika länder och vad det i så fall kan tänkas bero på. Studiengranskar även hur rapporteringen påverkas av dubbelnoteringar. Studien genomförs viaordsökningar i årsredovisningar och granskar företag från USA och Storbritannien(Anglosaxiska), samt företag från Frankrike, Nederländerna, Sverige och Tyskland(kontinentaleuropeiska). Utifrån tidigare forskning förväntas Anglosaxiska företag rapportera flermål än kontinentaleuropeiska. Dubbelnoterade företag väntas rapportera fler mål änenkelnoterade.När alla mål mäts är skillnaderna i rapportering av mål mellan kontinentaleuropeiska ochAnglosaxiska företag inte signifikanta, dock uppnås signifikans för de mer precisa (hårdare)målen.

Syftet med studien är att jämföra och uppmärksamma om mängden mål och precisionen i målenskiljer sig åt mellan företag från olika länder och vad det i så fall kan tänkas bero på. Studiengranskar även hur rapporteringen påverkas av dubbelnoteringar. Studien genomförs viaordsökningar i årsredovisningar och granskar företag från USA och Storbritannien(Anglosaxiska), samt företag från Frankrike, Nederländerna, Sverige och Tyskland(kontinentaleuropeiska). Utifrån tidigare forskning förväntas Anglosaxiska företag rapportera flermål än kontinentaleuropeiska. Dubbelnoterade företag väntas rapportera fler mål änenkelnoterade.När alla mål mäts är skillnaderna i rapportering av mål mellan kontinentaleuropeiska ochAnglosaxiska företag inte signifikanta, dock uppnås signifikans för de mer precisa (hårdare)målen.

Inom redovisningsområdet finns två olika redovisningstraditioner, den kontinentala samt den Anglosaxiska. Den kontinentala traditionen innebär mer reglerad redovisning än den Anglosaxiska traditionen när det gäller formen på redovisningshandlingar, ordningsföljder i balans och resultaträkning. Sverige har länge följt den kontinentala traditionen men har mer och mer gått över till den Anglosaxiska och det som finns kvar av det kontinentala är mest av formell karaktär. Medlemsstaterna i EU fick viss frihet i hur direktiven skulle implementeras samt uttolkas och det ledde till flera olika tolkningar av begreppet "true and fair view". I Sverige översattes begreppet "true and fair view" till rättvisande bild.

Den ekonomiska brottsligheten ökar varje år. Dessvärre är det bara en bråkdel av oegentligheterna som upptäcks vilket medför att mörkertalen är stora. Början av millennieskiftet skakades av många redovisningsskandaler, vilka ledde till att företag som Enron och Worldcom försvann från marknaden. Inledningsvis fokuserades redovisningsskandalerna på vad cheferna begått för brottsliga gärningar, men med tiden började även revisorernas roll i skandalerna att ifrågasättas. Detta har medfört en ökad press på revisorer att upptäcka oegentligheter.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur revisorer praktiskt går tillväga för att upptäcka ekonomiska oegentligheter.

Syftet med studien är att jämföra och uppmärksamma om mängden mål och precisionen i målenskiljer sig åt mellan företag från olika länder och vad det i så fall kan tänkas bero på. Studiengranskar även hur rapporteringen påverkas av dubbelnoteringar. Studien genomförs viaordsökningar i årsredovisningar och granskar företag från USA och Storbritannien(Anglosaxiska), samt företag från Frankrike, Nederländerna, Sverige och Tyskland(kontinentaleuropeiska). Utifrån tidigare forskning förväntas Anglosaxiska företag rapportera flermål än kontinentaleuropeiska. Dubbelnoterade företag väntas rapportera fler mål änenkelnoterade.När alla mål mäts är skillnaderna i rapportering av mål mellan kontinentaleuropeiska ochAnglosaxiska företag inte signifikanta, dock uppnås signifikans för de mer precisa (hårdare)målen.

Bakgrund och Problem: Redovisningen världen över har i huvidsak förgrenats i två redovisningstraditioner, anglosaxisk och kontinental. I och med ökad globalisering har behovet av harmonisering ökat varför alla noterad företag inom EU idag måste tillämpa IFRS. En stor skillnad gentemot de gamla regelveret är hänförligt till IFRS 3 Business Combinations och goodwill. Intresse finns därmed att undersöka huruvida länder tillhörande den Anglosaxiska respektive kontinentala redovisningstraditionen identifierar olika stor andel immateriella tillgångar vid företagsförvärv.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det finns skillnader i redovisningen av goodwill enligt IFRS 3 Business Combinations mellan länder som historiskt sett anses ha tillhört den kontinentala traditionen respektive den Anglosaxiska traditionen. Vidare är syftet att undersöka ifall det finns andra företagsspecifika attribut som påverkar redovisningen av goodwill vid företagsförvärv och ifall dessa kan tänkas påverka studiens utfall.Metod: Studien antog en kvantitativ ansats där sekundärdata i form av årsredovisningar låg som grund.

Bakgrund: Av tradition har det funnits två redovisningsmodeller i de industrialiseradeländerna, den Anglosaxiska respektive den kontinentala. USA är ett exempel på ett landdär man tillämpat den Anglosaxiska modellen medan man i Sverige sedan länge hartillämpat den kontinentala. Under senare år har den Anglosaxiska redovisningsmodellenkommit att dominera över den kontinentala. Sedan januari 2005 gäller inom EU ett nyttregelverk som svenska noterade koncernbolag har att följa, vilket är framtaget av IASB.Detta har medfört tämligen stora förändringar i redovisningsarbetet. I USA harmotsvarande regelverk framtaget av FASB tillämpats sedan 2002, vilket bidragit till attman där har större erfarenhet av de nya bestämmelserna och kunnat få fram en merinarbetad praxis bland företagen.

Bakgrund och problem: Redovisningens utveckling har historiskt sett präglats utav två olikatraditioner, den kontinentala och den Anglosaxiska traditionen som har olika syn på formen förredovisningen. Inom det Anglosaxiska synsättet läggs det förutom överensstämmelse medlagstiftningen stor vikt vid att redovisningen ger en rättvisande bild.En av IFRS standarder är IFRS 3, vars syfte är att skapa överensstämmelse med USA:s reglergällande företagsförvärv för att harmonisera redovisningen internationellt. IFRS 3 innehållerbestämmelser över hur rapporteringen av företagsförvärv skall gå tillväga.Tidigare ansågs värdet på goodwill vara en restpost från övervärden som uppstått vidföretagsförvärv.Syfte: Avsikten med uppsatsen är att jämföra hur börsnoterade företag inom skogs- ochpappersindustri och IT-företag hanterar goodwill före och efter IFRS 3.Avgränsningar: Författarna avgränsar sig från internt upparbetad goodwill och studienkommer inte heller att omfatta negativ goodwill.Uppsatsen avgränsas till att gälla två till synes skilda branscher, skogsbranschen som har enbetydande andel materiella anläggningstillgångar och IT-branschen som har en stor andelimmateriella tillgångar.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har författarna använt sig av, där primärdata harsamlats in genom 4 intervjuer av revisorer. Sekundärdata består av material från litteratur,artiklar, standarder och en översiktlig granskning av årsredovisningar.Resultat och slutsats: Författarna anser att det inte finns några egentliga skillnader mellan deolika branschernas sätt att hantera goodwill utan det är framförallt skillnaden på vilkentillgångsmassa som det förvärvade företaget har. Eftersom skogsföretagen generellt förvärvarföretag med tillgångar i högre grad vilka hänförs till materiella anläggningstillgångar har deautomatiskt ett lägre värde på sin goodwillpost.

Internationell handel är snarare en regel än undantag i dagens globala samhälle, och en del av denna handel genomförs dagligen genom landsöverskridande kredittransaktioner. Som konsekvens av detta har standardavtal utvecklats på krediträttens område, med syfte att kunna användas av parter oavsett land. Dessa standardavtal är författade på engelska och utgår ifrån anglosaxisk rätt.Emedan kreditavtal, utformade enligt anglosaxisk standardavtalsmodell, är mycket omfattande är uppsatsens syfte att utreda i vilken mån dessa avtal kan förkortas och göras mer lätthanterliga. Syftet är även att ge parter som använder sig av kreditavtal, utformade efter nämnd standardavtalsmodell, en anvisning om hur utvalda delar i dessa avtal överensstämmer med svensk lag. Med ett förenklat avtal skulle berörda parter vinna tid och därmed göra ekonomisk vinning.

Syftet med denna studie är att forska kring förändringen i förskolan angående utvärdering och bedömning. Vi vill undersöka på vilket sätt förskollärare talar om och upplever just dessa begrepp. Studien analyseras och tolkas utifrån diskursanalytisk forskningsansats där materialet bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare.Resultatet visar att kontinuerlig utvärdering spelar en stor roll för arbetets progression där barnens och föräldrarnas inflytande är betydelsefullt. Barns och föräldrars delaktighet är väsentliga delar i utvärderingen för att föra verksamheten framåt. Att utvärdering tar tid från barngruppen och är mer påtaglig framkommer också i resultatet.

Enligt principal-agentteorin bör incitamentsprogram vara utformade så att den verkställande direktören får incitament att utföra de handlingar som ökar aktieägarnas nytta. Detta kan ske genom optionsprogram. I denna uppsats undersöks huruvida institutionellt och utländskt ägande samt utländska styrelseledamöter driver fram optionsprogram i svenska börsbolag. För att utforska detta har vi samlat in datamaterial från 49 svenska företag noterade på Nordic Large Cap och sedan estimerat logitmodeller. Vi får inget signifikant resultat för vare sig institutionellt eller utländskt ägande.

   Bedömning inom skolan är något komplext och bedömningsbegrepp likaså, hur de definieras, tolkas och används. Hur bedömning förmedlas till en elev är av stor betydelse för det fortsatta lärandet. Rätt utformad kan denna förmedling resultera i ett ökat engagemang hos eleven och en förbättring av elevens lärande. Behovet av att förstå bedömningsprocesser och olika former av bedömning är idag högaktuellt inom svensk grundskola i och med att landets skolor och rektorer givits i uppdrag att utforma skriftliga omdömen från skolår 1. Även om det gått snart ett år sedan uppdraget gavs är det i kontakter med lärare och rektorer tydligt att utformandet av skriftliga omdömen i många fall är en process som är långt ifrån klar.

Denna uppsats syftar till att undersöka strömningarna i diskursen kring hur den svenska staten bör organisera sitt anti-diskrimineringsarbete. Teoretiska utgångspunkter och använda teorier är makt, diskriminering, grupp, diskursteori, intersektionalitet och författarnas eget begrepp för att benämna motståndarna till intersektionalitet; särsektionalitet. Metoden bygger på den Anglosaxiska diskursteorin genom en identifikation av tre teman byggda på teorierna. Uppsatsen tar avstamp i SOU 2006:22 En sammanhållen diskrimineringslagstiftning Slutbetänkande av Diskrimineringskommittén och låter sju huvudaktörer komma till tals. Genom dessa aktörer identifieras två huvuddiskurser; en delvis intersektionell diskurs som är för en sammanslagning och en särsektionell diskurs som är mot en sammanslagning.