Under många år kämpade kvinnor i Sverige för ett mera Amningsfrämjande samhälle och man ville gå ifrån idén om att amma på särskilda tider. Idag framförs kritik mot att kravet på Amning är ensidigt ifrån Barnavårdscentralen. Syftet med den här studien har varit att få en bild av hur dagens mödrar ser på Amning. Studien har utförts med kvalitativ metod i form av intervjuer med tio kvinnor. Resultatet visar att kvinnorna är beroende av omgivningens stöd men när det handlar om mötet med barnsjuksköterskan så är ett samtal där båda är delaktiga att föredra mer än att barnsjuksköterskan enbart ska agera som en expert..

Den här uppsatsen ämnar svara på frågan om och hur manlig Amning kan utmana existerande uppfattningar om maskulinitet. Vi vill analysera hur maskulinitet uppfattas i personernas resonemang genom att undersöka deras argument om manlig Amning. De olika uppfattningarna gällande ämnet är fokus för vår undersökning. Genom att använda teorier om genussystemets isärhållande, performativitet och maskulinitet fastställer vi att maskuliniteten är föränderlig och därmed öppen för omförhandling. Slutsatsen blir att manlig Amning är kontext ? och aktörsbunden, vem som utför Amningen, var och hur, avgör om maskuliniteten uppfattas som utmanad eller ej.

Internationellt sett är Amningsfrekvensen i dagens Sverige hög, men har minskat något senaste åren. Studier visar att inställningen till Amning är positiv, men att kvinnor upplever svårigheter i samband med Amning samt en brist på information och stöd. Syftet med fördjupningsarbetet var att belysa gravida kvinnors tankar om Amning, Amningsinformation och stöd. Studien genomfördes med kvalitativ ansats, där data samlades in genom fokusgruppsintervjuer med 18 gravida kvinnor hösten 2012. Data bearbetades med innehållsanalys.

Amning väcker ofta starka känslor och har förändrats genom tiderna. Från att ha varit något naturligt blev Amningen omgärdad av regler på 1800-talet. Reglerna gjorde Amningen svår att upprätthålla vilket ledde till att synen på Amning förändrades till något besvärligt. Antalet ammande kvinnor sjönk som en följd av detta. Amning har flera positiva hälsoeffekter för både kvinnor och barn och forskare hittar fortlöpande nya positiva effekter.

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av Amning och metoden som användes i litteraturstudien var deskriptiv. Upplevelserna i 17 studier kategoriserades i fem grupper; förutsättningar, motstridiga råd, svårigheter, positiva erfarenheter och samhällssyn. Att få motstridiga råd från sjukvården var den upplevelse som beskrevs oftast och de olika känslomässiga svårigheter kvinnorna upplevde i samband med Amningen var en annan tydlig upplevelse. Kvinnorna upplevde också att de hade bristfällig kunskap om Amning och dess fördelar. Amning sågs som något naturligt men förväntningarna stämde inte överens med upplevelsen.

Bakgrund: Smärtlindring under förlossning och Amning är två stora kompetensområden inom barnmorskans profession vilket medför att barnmorskan bör ha kunskap om eventuella samband mellan olika smärtlindringsmetoder och Amning. Tidigare forskning om smärtlindringsmetoder och dess samband med Amning har oftast fokuserat på enstaka smärtlindringsmetoder samt belyst sambandet med Amningsinitiering efter förlossningen. Studier saknas således där hela spektrumet av smärtlindringsmetoder och dess samband med Amning fram till två månaders ålder studeras. Syfte: Att undersöka förekomst av smärtlindringsmetoder under vaginal förlossning av fullgångna barn, vilka faktorer som är associerade med respektive smärtlindringsmetod samt eventuella samband mellan smärtlindringsmetod och Amning vid två månaders ålder. Metod: Populationsbaserad, prospektiv kohort studie där 31 150 moder-barn par i Uppsala och Örebro län ingick.

Studien syftet är att undersöka om barn som har ammats längre än ett år har ökad risk för karies före sex års ålder. Metoden är en systematisk litteraturstudie där databaserna Cinahl, Cocharane och PubMed har sökts. Resultatet baserades på fyra kohortstudier och tio tvärsnittsstudier. Resultatet av dessa fjorton studier kan indelas i två riktningar, studier som visar att Amning längre än ett år ökar kariesrisken och studier som indikerar att Amning inte ökar risken för karies. Slutsatser: Utifrån resultatet av artiklarna får det anses att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att hävda att Amning ökar risken för kariesutveckling..

Att få barn och bilda familj är en omvälvande händelse i en kvinnas liv. Blivande föräldrar har ofta en bild av att deras nyfödda barn skall ammas. Att amma är något en kvinna kan behöva lära sig och det kan gå olika lätt för olika kvinnor. I vårt arbete som neonatalsjuksköterskor hjälper vi mödrar med Amning och det har väckt frågan hos oss om kvinnor upplever att de får det stöd vid Amning som de behöver. Syftet med pilotstudien är att beskriva förstagångsmödrars upplevelse av stöd vid Amning av sjuksköterskor på BB/egenvårdsavdelning och på BVC under barnets första 3 månader.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka metoder som användes på en neonatalavdelning för att främja Amningen hos prematura barn. Arbetet är en systematisk litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar användes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elin@dalarna, PubMed och Medline. Litteraturgenomgången visade att det fanns ett flertal metoder för att främja Amning av prematura barn på neonatalavdelningen. Föräldrarna behöver få hjälp av personalen att skapa sociala band till sitt barn och med att förstå att det är dem som är av största betydelse för barnet.

Under min praktikperiod på BB i Valencia, Spanien uppmärksammade jag att det inte fanns ?Amningsvänliga? sjukhus, samtidigt som många nyblivna mödrar beskrev de svårigheter de hade till en väl fungerande Amning. Detta väckte nyfikenhet för att veta mer om hur nyblivna mammor i Valencia beskriver deras upplevelser av Amningsstöd, om de får det individuella stöd de upplever behöva. Syftet med denna studie var att analysera hur nyblivna mammor beskriver sina upplevelser av Amning och stöd vid Amning vid olika kliniker i regionen Valencia, Spanien. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med öppna frågor.

Att stötta mamma och barn i övergången från sondmatning till att barnet kan nutriera sig helt genom Amning eller flaskmatning är en omfattande och viktig del i omvårdnaden på en neonatalavdelning. Tidigare forskning av personalens upplevelser av denna process är begränsad. Forskning har mestadels fokuserat på någon eller några aspekter av mammors upplevelser av Amning/flaskmatning på en neonatalavdelning.Syftet med denna studie var att undersöka personalens syn på Amning och flaskmatning, samt beskriva hur de upplevde att de kunde stötta mamma och barn i processen att gå från sondmatning till Amning samt hinder och underlättande aspekter. Studiens ansats var kvalitativ där tolv intervjuer genomfördes. Vid intervjuerna användes en intervjuguide som skapats av författarna och handledaren.Resultatet av studien visade att personalen hade en positiv syn på Amning.

Bakgrund: Hälsofördelarna med Amning är välkända, och sedan 1992 försöker svenska sjukhus arbeta efter internationella Amningsrekommendationer. Trots detta framkommer brister i vården och Amningsstatistiken i Sverige sjunker.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka Amningsdurationen hos förstföderskor, om den kunde associeras med vården de fått i samband med barnets födelse och första levnadsdygn, samt med mammornas skattning av Amningsstöd vid Amningsstart.Metod: Designen var en longitudinell kvantitativ tvärsnittsstudie och urvalet var icke slumpmässigt konsekutivt. I samband med utskrivning från BB, tillfrågades 63 mammor om att delta i en enkätstudie med frågor gällande vården de fått i relation till Amning och 52 mammor besvarade enkäten. Efter nio till tolv månader blev de uppringda för en kortare uppföljning och 50 mammor valde att delta.Resultat: Medianen för durationen av exklusiv Amning var tre månader och tre veckor och medianen för durationen av partiell Amning var åtta månader. Amningsstödet på BB skattades högre vid det första mättillfället, men det påvisades inte ha något samband med Amningsdurationen.

Fördelarna med Amning är många, trots detta tar allt fler mödrar beslutet att delvis amma/ inte amma sina barn. Syfte: Syftet med denna studie var att erhålla mer kunskap om samt undersöka vilka faktorer som påverkar mödrars beslut att amma/ inte amma. Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie, där 12 vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: Faktorer som påverkar mödrars beslut till att amma var: bröstmjölk anses vara den ultimata födan för spädbarnet, föräldrar har god kunskap gällande Amning, bra stöd från närstående och vårdpersonal, högutbildade mödrar, tidigare erfarenhet av Amning, partnern föredrar Amning, Amning är praktiskt och ger lycka till både modern och barnet. Faktorer som påverkar mödrars beslut till att inte amma var: okunskap hos modern, fadern och sjukvårdspersonal, Amning känns genant, fysiskt smärtsamt och obehagligt, stressad personal, föräldrarna får otillräckligt med stöd och information från vårdpersonal, tidig återgång till arbete, spädbarnet är otillfredsställt av endast bröstmjölk, oroligheter över bröstmjölkens näring samt rädsla för viktuppgång och hängiga bröst.

Syftet med uppsatsen var att relatera Amningstidens längd till Amningsproblem och kvinnors upplevelse av sin Amning samt att kartlägga orsaker till delvis Amning och upphörande av Amning. Studiens design var en deskriptiv, retrospektiv korrelationsstudie med kvantitativ ansats. Materialet till studien hämtades från redan utförda intervjuer. Populationen bestod av 250 kvinnor i åldrarna 19-46 år varav 103 var förstföderskor och 147 omföderskor.Resultatet av studien har visat att tiden för enbart Amning och den totala Amningstidens längd varierade. De kvinnor som var positiva till Amningen hade en längre Amningsperiod än de kvinnor som var negativa till Amningen.

Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av Amningsproblematik som kanföranleda användande av modersmjölksersättning.Bakgrund: Amningsstatistiken har sjunkit i Sverige det senaste årtiondet ochdistriktssköterskor har en viktig roll i att vända den trenden genom sin rådgivning, dettaeftersom Amning ger hälsofördelar för barnet både på kort och lång sikt. Ett tidigt stödär viktigt för att främja Amningen eftersom det är då mamman behöver som mest rådoch stöd för att etablera en fungerande Amning. Det finns mycket som kan påverkaAmningen och om den inte fungerar finns det ett alternativ i modersmjölksersättning.Metod: I denna studie användes en kvalitativ metod där data samlades in genom attintervjua sju distriktssköterskor som hade minst 3 års arbetslivserfarenhet inombarnhälsovården. Materialet analyserades utifrån Lundman och Hällgren Graneheimskvalitativa innehållsanalys.Resultat: Ur resultatet framkom tre kategorier som handlade om distriktssköterskanserfarenheter: Hinder för distriktssköterskan att främja Amning och undvikamodersmjölksersättning där barnets och mammans hälsa och välbefinnande berörsmen även brister i vårdkedjan och synen på Amning och ersättning i dagens samhälle.Konsekvenser av insättande av modersmjölksersättning som innehåller föräldrarnasreaktioner när modersmjölksersättning satts in och vilken inverkanmodersmjölksersättningen har på Amningen. Distriktsköterskans roll för att främjaAmning beskriver deras stödjande förhållningssätt och vilka råd och åtgärder som kanfrämja Amning och undvika modersmjölksersättning men också hur användning avmodersmjölksersättning kan främja Amningen.Slutsats: Distriktssköterskorna förespråkar Amning och arbetar stödjande kring den.Om Amningen inte kan etableras trots vidtagna åtgärder finns det ett alternativ imodersmjölksersättning som i vissa fall också kan ses som främjande för Amningen..