Syfte: Att beskriva BVC-sjuksköterskornas erfarenheter av att vägleda mammor med upplevd Amningsproblematik för att främja Amning. Bakgrund: Bröstmjölk rekommenderas för spädbarn som enda föda upp till sex månaders ålder. Globalt sett syns en nedåtgående trend gällande Amning. Det är av stor vikt att skapa en medvetenhet om Amningens fördelar för att främja Amningsfrekvensen. Studier visar att kvinnor med Amningsrelaterade problem som inte fått stöd av vårdpersonal slutade amma i större utsträckning än de som fått Amningsvägledning.

Frekvensen exklusivt ammade barn visar en nedåtgående trend i Sverige. Det finns forskning som visar att om blivande föräldrar kan uppmuntras att planera Amning och föräldraledighet innan barnet är fött, ökar sannolikheten att barnet blir exklusivt ammat i sex månader. Genom en enkätstudie bland 154 kvinnor undersöktes eventuella samband mellan föräldrars planering av Amning, föräldraledighet och andra inverkande faktorer.De flesta kvinnor i studien hade intentionen att amma exklusivt i sex månader och att vara föräldraledig med sitt barn under de första sex månaderna. Varken kvinnans ålder eller partnerns utbildningsnivå påverkade Amningsplaneringen. De flesta kvinnor som planerade att amma i sex månader hade minst universitetsutbildning.

Amning av för tidigt födda barn är komplext eftersom barnet är omoget och mer svårtolkat jämfört med fullgångna barn. Att barnet föds för tidigt kan innebära en känslomässig påfrestning för hela familjen och att uppnå en fungerande Amning ställer stora krav på mödrarna.Syftet med denna studie var att beskriva mödrars erfarenheter av att amma sina för tidigt födda barn efter hemkomst.Kvalitativ metod användes med intervjuer som insamlingsmetod. Tio intervjuer av mödrar till för tidigt födda barn genomfördes. Barnen var födda mellan vecka 33+5 och vecka 35+4, alla hade varit inskrivna på neonatalavdelning och därefter neonatal hemvård. Intervjuerna transkriberades och texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Under första vakenhetsperioden efter förlossningen visar de flesta nyfödda barn tecken på att vilja amma och ska då få möjlighet till det. Amning har en lugnande effekt och den underlättar anknytningen mellan mor och barn. Barn som ammas under denna period ammas i större utsträckning fyra månader efter förlossning än barn som inte ammats. Vid förlossning är barnets behov av värme, närhet och mat primära för barnets fortsatta utveckling och välbefinnande. Om det nyfödda barnet får stanna hos sin mamma finns inga hinder för barnmorskan att stödja det nyfödda barnets kompetens och medverka till en lyckad första Amning.

Syftet med denna studie var att beskriva hur mammor till barn som är födda SGA upplever den första tidens Amning efter hemkomst från sjukhus samt kontakt, stöd och önskat stöd från BVC-sköterskan när det gäller Amning. Studiens design var av beskrivande karaktär med en kvalitativ ansats och ändamålsmässigt urval användes. Undersökningsgruppen bestod av åtta mammor till barn födda small for gestational age på ett och samma sjukhus i Mellansverige. Dataanalys skedde med innehållsanalys där slutligen temat ?En svår och känslosam tid? bildades utifrån kategorierna ?Känslosamt med Amning?, ?Känsla av otillräcklighet när Amningen inte fungerar från start?, ?Betydelsefullt att ha en bra BVC-sköterska? samt ?Frustrerande att inte få rätt eller tillräckligt med stöd?.

De flesta prematura barn behöver sondmatas de första veckorna eller månaderna på grund av deras omogna sugbeteende. Hur man på bästa sätt stödjer barnet i övergången från sondmatning till Amning är inte klart samt att vården kring övergången från sondmatning till Amning är reglerad med icke evidensbaserade riktlinjer och vårdrutiner. Syftet med studien var att utvärdera effekter av och följsamhet till en ny vårdrutin, ?viktfri Amning?, vid en neonatalavdelning i Sverige. Vidare avsågs att beskriva mammors upplevelse av Amning på neonatalavdelningen då vårdrutinen ?viktfri Amning? användes.

Bakgrund och problemformulering: Många kvinnor har bestämt sig för att amma innan förlossningen. Tidig hemgång från BB-avdelning gör att BVC-sköterskan har ett stort ansvar att stödja nyblivna mammors Amning. Studier visar att BVC ibland ger bristfällig och felaktig information om Amning och mammor upplever Amningsstödet från BB bättre än stödet från BVC. Med bakgrund av detta utformades studiens syfte för att beskriva mammors upplevelse av Amningsstöd på BVC.Syfte: Att beskriva mammors upplevelse av Amningsstöd.Metod: Öppna intervjuer genomfördes med åtta mammor. Alla hade påbörjat Amning men ammade under olika lång tid.

Bakgrund: Baby Friendly Hospital Initiativ bygger på Tio steg till lyckad Amning och lanserades år 1991 i Sverige. Efter detta sågs en ökning av Amningsfrekvensen. Nu 20 år efter införandet av Tio steg till lyckad Amning sjunker Amningsfrekvensen. Studier har visat att Amningsutfallet påverkas av hur Amningen initieras samt det stöd kvinnan får från vårdpersonal, partner och närstående. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva nyblivna mödrars erfarenheter av förberedelse och initiering av Amning.

Bakgrund: Nyblivna mammor rekommenderas att amma under barnets första halvår. År 2008 ändrades den nationella rekommendationen till att ammande kvinnor kan dricka alkohol i måttlig mängd. Syfte: Att undersöka vilka attityder föräldrar uttrycker på föräldraforum angående alkohol under Amningsperioden. Metod: Data samlades in genom att undersöka föräldrainriktade webbsidor för att hitta inlägg om föräldrars attityder till Amning och alkohol.  Totalt valdes 40 inlägg med medföljande svar, skrivna mellan 2008- 2013, från tre föräldraforum ut.

Många mammor vars barn vårdats på en neonatalavdelning har känt sig oförberedda på situationen med stor oro för barnets liv och hälsa. Bröstmjölk och Amning har visat sig ha flera fördelar för både den fysiska- och kognitiva utvecklingen samt anknytningen med en särskild betydelse om barnet fötts prematurt eller om det funnits behov av vård under nyföddhetsperioden. Amningens etablering av ett barn som behöver vård på neonatalavdelning kan vara komplicerat och kräva tålamod. Syfte var att belysa mammors upplevelser av att etablera Amning på neonatalavdelning. En systematisk litteraturstudie valdes som metod.

Inledning: Bröstmjölk är den bästa näringskällan för spädbarn. Alla friska mödrar rekommenderas att exklusivt amma sina barn upp till sex månaders ålder samt därefter fortsätta amma och ge annat födotillägg upp till två års ålder eller längre. Flertalet faktorer kan dock påverka beslutet om att välja att amma eller inte.Syfte: Syftet med denna studie var att undersökta iranska invandrarkvinnors uppfattningar och bruk angående Amning och bröstmjölksersättning.Metod: En kvalitativ studie med strategiskt urval genomfördes där tio iranska invandrarkvinnor intervjuades. Intervjuerna bestod av tolv frågor och spelades in och sedan transkriberades. Innehållsanalys användes.Resultat: Resultaten delades in i fem kategorier: ?Hälso- sjukvårdskontakt i Sverige och i Iran?, ?Typ av föda som givits barnet?, ?Information och råd angående Amning och bröstmjölksersättning?, ?Faktorer som påverkar valet att amma? samt ?Slutgiltig uppfattning angående valet att amma?.

Bakgrund: Amningens fördelar för mor, barn och samhälle är välkända. En komplikation vid Amning är bröstböld. Medvetenhet om fördelar och nackdelar med olika behandlingsmetoder vid bröstböld och deras inverkan på fortsatt Amning är viktig.Syftet: Att studera behandlingsmetoder och Amningsförekomst vid bröstböld.Metod: Retrospektiv design från en journalgranskning genomförd på Södersjukhuset mellan januari 2006 och september 2008. Statistiska analyser genomfördes med Chi-två test, Independent samples T-test samt Fishers exakta test.Resultat: Totalt 139 kvinnor med bröstböld behandlades med nålpunktions-, pigtail- eller dränagebehandling, eller en kombination av dessa. Sextiotre procent pigtailbehandlades enbart och dessa behövde i mindre omfattning sjukhusinläggning jämfört med ej enbart pigtailbehandlade, samt resulterade i större andel av ett till tre sjukhusbesök.

SammanfattningDen blivande mamman möter många olika enheter i vårdkedjan och var och en av dessa enheter spelar stor roll för Amningen. All vårdpersonal som på ett eller annat sätt arbetar med Amning ska ha kunskap om WHO:s "Tio steg till lyckad Amning" och arbeta efter denna Amningsstrategi för att skapa gynnsamma förutsättningar för att kunna hjälpa, stödja och uppmuntra mamman vid Amningen.Syfte: Att undersöka vårdpersonals inställning till Amningsstödet de ger.Design/Metod: För att genomföra studien valdes en kvantitativ, deskriptiv och jämförande design som genomfördes i form av en tvärsnittsstudie. Mätningen utfördes med hjälp av webbenkäter innehållande frågor med fokus på inställningar till det Amningsstöd man ger. De faktorer som mättes varfaciliterande, engagerande, följsam och Amningsvänlig. Sammanlagt var det 81 personal som svarade på enkäten.Resultat: Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad mellan de respondenter som genomgått extra Amningsutbildning utöver sin yrkesutbildning och de som inte hade gjort det.

Sociala trender är föremål för ständigt debatt i såväl media som människor emellan. Men hur förhåller vi oss till trender? Hur behandlar vi, som vardagsmänniskor, den informationsström vi konfronteras med? Det övergripande syftet med denna studie är att illustrera hur tre unga nyblivna mammor söker, hanterar och värderar informationsflödet om Amning. Studiens analys görs med utgångspunkt från det sociologiska begreppet social reflexivitet för att ur detta perspektiv illustrera hur värderingar skapas i interaktion och reflektion. Resultatet visar att internet är den primära källan till information för de unga mammorna.

Bakgrund: Amning är av stor betydelse för det nyfödda barnet och mamma, både ur närings- och trygghetsaspekter. Tidigare studier om sambandet mellan förlossningssätt och Amning visar motstridiga resultat; vissa studier indikerar att sectio påverkar Amningen negativt medan andra studier inte visar på något samband.Syftet: Att undersöka huruvida det finns demografiska och hälsorelaterade skillnader hos mammor gällande förlossningssätt samt om förlossningssätt påverkar Amningsdurationen upp till två månaders ålder.Metod: Studien har en populationsbaserad kohortdesign och omfattar n= 35250 mamma-barn par i Örebro- och Uppsala län, där barnet fötts åren 1993-2001. Statistiska analyser har genomförts med Chi-square test, binär logistisk regressionsanalys och multivariat logistik regressionsanalys.Resultat: Visade att mammor som förlösts med sectio ammade i lägre utsträckning vid två månaders ålder i jämförelse med mammor som förlösts vaginalt. Många riskfaktorer identifierades för en ökad risk att förlösas med sectio: län, hälsofaktorer hos mamma och barn, paritet, mammans ålder, rökning samt socioekonomiska faktorer. Resultatet kan hjälpa barnmorskan i hennes profession, genom att kunskap erhålls om dessa samband.