De hushåll som hemkomposterar bidrar på flera sätt till minskad miljöbelastning. Den färdiga komposten kan användas som jordförbättringsmedel i den egna trädgården och hemkompostering underlättar sophanteringen och minskar avfallstransporterna vilket medför lägre utsläpp av till exempel koldioxid. De negativa effekter som uppstår i samband med hemkompostering är att det under processen bildas växthusgaser och Ammoniak som inte fångas upp och behandlas lika effektivt som vid vissa centrala anläggningar.Syftet med denna rapport var att öka kunskapen om hur stora utsläppen av växthusgaser och Ammoniak är från hemkomposter. Undersökningen omfattade 19 hemkomposter i södra Uppsala och provtagningar på de utvalda komposterna har gjorts mellan juni och december 2010. Vid mätningarna samlades gasprover in som senare analyserades i gaskromatograf med avseende på koldioxid, metan och lustgas.

I anodugnen på Rönnskärsverken i Skelleftehamn polas blisterkopparn från konvertern för att, med Ammoniak, reducera det inlösta syret i smältan. Detta görs för att undvika kvalitetsproblem vid anodgjutningen samt elektrolysen. Syrehalten minskas från ca 0,7-0,9 wt-% i smältan till en halt av 0,2-0,3 wt-% i de färdiggjutna anoderna. Syftet med detta examensarbete är att i befintlig process undersöka om det finns något körsätt som ökar verkningsgraden för Ammoniak under polningen. Under försöksserien, som utfördes i fullskala, varierades tre parametrar: antalet lansar som används under polning, Ammoniakflödet genom lansarna och smältans temperatur innan påbörjad polning.

Kinetiken för nitrering av en järn-kromlegering med en gasblandning av Ammoniak och vätgas har studerats vid temperaturer mellan 500°C och 600°C. För ett gasatomiserat pulver (Fe-7%Cr) har inverkan av syrepotential (H2O/ H2) och olika förbehandlingar (förreduktion och förnitrering) studerats med hjälp av en termogravimetrisk metod. Dessutom har laserablering som förbehandlingsmetod för nitrering av solida ytor studerats med hjälp av GD-OES-analys (Glow Discharge Optical Emission Spectrometry). Resultaten har diskuterats och tolkats med avseende på faktorer som kan påverka ytreaktionens hastighet, kärnbildningsförhållanden samt diffusionsvillkor. Syrepotentialen har visats påverka nitreringshastigheten via komplicerade samband mellan syrepotentialens storlek, kvävehalt i materialet och nitreringstemperatur.

Förekomsten av sjukdomen kolibacillos har ökat inom besättningar med värphöns. Utbrott av sjukdomen orsakar ekonomiska förluster inom alla produktionsgrenar av fjäderfä. Ett samband kan ses mellan ökningen av antalet kolibacillos-utbrott och den ökade andelen frigående besättningar. Flertalet parametrar i hönsens omgivande stallmiljö inverkar på känsligheten för infektion. Producenten bör lägga vikt vid att kontrollera ventilationen i stallet för att hålla kontroll på Ammoniak, damm, luftflöden, luftfuktighet och temperatur, vilka samtliga inverkar på spridningen och infektionspotentialen hos sjukdomsframkallande sk.

Hemkompostering är fördelaktigt bland annat därför att det kan leda till minskade transporter av sopor och därmed koldioxidutsläpp, samt att den färdiga komposten kan användas som näringstillskott för växter. Kompostering av matavfall innebär dock en risk för bildning av metan och lustgas, vilka är starka växthusgaser. Även Ammoniak, med försurande och övergödande effekter, kan släppas ut från komposten under vissa förhållanden. Det här arbetet syftar till att undersöka utsläppen av dessa ämnen, samt öka kunskapen om hur skötseln av komposten påverkar utsläppen. Vid tre tillfällen under juni och juli 2010 utfördes mätningar på 20 komposter i Uppsala.  Temperaturen mättes i komposten, prov togs av gasen i kompostoch prover av materialet togs även för analys av vattenhalt, pH och askhalt. Hushållen förde också protokoll över sin skötsel av komposten under tiden för mätningarna.

Biogas är benämningen för metangas (CH4) som är producerad via anaerob (syrefri) rötning av biologiskt material. I Linköping finns en av Sveriges största biogasanläggningar. Anläggningen drivs av Svensk Biogas AB som ägs av Tekniska Verken i Linköping AB (publ.). I anläggningen rötas stora mängder proteinrikt substrat vilket leder till höga halter av Ammoniak (NH3) och ammonium (NH4+) i rötkammaren. Ammoniak (NH3) är toxiskt för de metanbildare som i en välmående process står för den största delen av metangasproduktionen.

Luftkvalitén vintertid i stall för frigående värphöns är ett omdiskuterat ämne inom svensk äggnäring. Djurens välfärd är grunden till en effektiv produktion och ventilationen i stallarna har en stor inverkan på detta. I de flesta stall sänks ventilationsflödet under kallare perioder vintertid för att reducera värmeförlusterna vilket medför att luftutbytet i stallet blir lågt och koncentrationen av fukt, koldioxid och Ammoniak ökar. Flertalet studier har visat att det är svårt att hålla nivåerna av Ammoniak under gränsvärdet på 10 ppm i stall för frigående värphöns vintertid. Med anledning av vikten av en väl fungerande ventilationsanläggning har den ideella föreningen Fjäderfäcentrum i samråd med ventilationstekniker Sivert Johansson arbetat fram en checklista för optimerad ventilation i fjäderfästallar. Examensarbetet syftade till att utvärdera om den utformade checklistan kan fungera som verktyg vid felsökning och optimering av ventilationsanläggningar i stall för frigående värphöns i flervåningssystem, utan tillsatsvärme.

Analys av mjölkurea används idag som ett hjälpmedel i utfodringen till mjölkkor och kan användas för att övervaka kväveutsöndringen då det finns samband mellan kväveinnehållet i mjölk och urin. Sambandet mellan mjölkurea och urinurea kan påverkas av foderstatens sammansättning och egenskaper hos olika fodermedel. Syftet med detta examensarbete var att undersöka effekten av kaliumkonsumtion på urinvolym, vattenkonsumtion och kvävemetabolism med avseende på våmAmmoniak, mjölkurea och urinurea, samt att följa variationen av våmAmmoniak och mjölkurea under dygnet. Sex kor av rasen Svensk röd och vit boskap användes i ett change-overförsök. Under försöket fick alla kor samma grundfoderstat med ca 12,2 MJ omsättbar energi och 170 g råprotein per kg torrsubstans, utfodrad på en individanpassad nivå för att täcka energibehovet vid försöksstart.

Kommande emissionskrav inom fordonsindustrin för utsläpp av kväveoxider, partiklar, kolväten och koldioxid innebär att tillverkarna måste förbättra renheten på avgaserna som släpps ut. Ett sätt att göra detta är efterbehandling av avgaserna med SCR-system. Ett SCR-system fungerar på det sättet att man sprutar in urea i avgaserna vilket omvandlas till Ammoniak som i den efterföljande katalysatorn reagerar med kväveoxiderna och bildar oreglerade ämnen. För att få hög omvandlingsgrad av kväveoxiderna i katalysatorn är det viktigt att man har en jämn fördelning av Ammoniak i avgaserna samt att all urea har omvandlats till Ammoniak. Denna studie har gjorts på ett befintligt SCR-system hos Scania CV AB.

Rapporten innefattar utvecklingen av ett nytt informations- och utbildningsmaterial för entreprenörer och nyanställda på Rönnskärsverken i Skelleftehamn. Informationsmaterialet innehåller information och risker med kondenserade gaser (svaveldioxid, Ammoniak och klor) och svavelsyra samt information om gaslarm, gasläckor och gasskyddsrum. Det innehåller även en samling frågor speciellt utformade efter informationen i materialet för att underlätta inlärning av informationen. Materialet består av ett program skapat i Adobe Flash CS3. Information om ämnen och tillhörande frågor finns uppdelade i avsnitt.

I denna underso?kning testades hypotesen huruvida det ga?r att uppskatta antalet bakterier med hja?lp av ma?nniskan som ma?tinstrument. Syftet var att se om det fanns na?gra korrelationer mellan mikrobiologiska och sensoriska resultat fra?n analyser av opasto?riserade dessertostar. Mikrobiologisk och sensorisk analys utfo?rdes pa? 20 opasto?riserade franska dessertostar.

Uppgiften var att framställa aktivt kol (AK) med kemisk aktivering och undersöka hur de olika reaktionsbetingelserna påverkar dess kvalitetet. Parametrarna som reglerades var: temperatur 400, 450 och 500(°C), impregneringsbas KOH och NaCO3 och mängd impregneringsbas i förhållande till biomassan 1, 1,5 och 2 *mbio. mbio betyder vikten av biomassan och viktförhållandena var alltså 1:1-, 1:1,5- och 1:2 (mbio : mlösning). Vidare hade lösningen en koncentration på 20 vikts-%.I Kuba identifierades 2007-2010 de största miljöproblemen av CITMA (El Ministerio de Ciencia, Tecnología y Medio Ambiente de Cuba) som jobbar för att motverka dessa. Bland miljöproblemen fanns förorening av vatten, luft och land samt bristen på vatten till jordbruket, industrier och privatpersoner på grund av saltintrång och andra kontaminationer.Aktivt kol (AK) är ett högporöst material som används för att separera hydrofoba molekyler från vätske-, och gasströmmar för att rena dessa eller återanvända adsorbatet.

Rapporten är ett resultat av en undersökning som initierades av att man i Motala kommun ville sluta använda sig av kloramin för dricksvattendesinfektionen vid sitt ytvattenverk i Råssnäs. Man ville utesluta Ammoniak vid dricksvattenframställningen och övergå till att enbart desinficera med hypoklorit. Råssnäs tar sitt råvatten från Vättern och det färdiga vattnet distribueras sedan upp till 30 km från verket. I samband med att man ville göra förändringen var man intresserad av att veta hur man utför desinfektion vid andra vattenverk med liknande förutsättningar d.v.s. råvatten från Vättern och långa distributionsvägar.

Jag har gjort mitt examensarbete hos Leonhard Nilsen & Sönner AS (LNS) på anlägget Rana Gruber som ligger i Storforshei kommun några mil utanför Mo i Rana. LNS är Nord-Norges största entreprenör. Jag har valt att lägga focus på luftkvaliten i underjordsdelen inom gruvannlägningen. Arbetet innefattar problem som kan uppstå i en djup gruva men även förslag till förbättringar. Gruvans nivåer har två luftschakt som förser gruvan med luft för att förse annläggninger med frisktluft.

Kontakt med betsade möbler är vanligt förekommande för en möbelkonservator. Vid restaure-ringsarbete på en verkstad kan det beslutas att en möbel med saknat faner eller saknade mas-siva delar ska kompletteras. Vid komplettering av betsade möbler är det ofta nödvändigt att färga in delarna på ett sätt som inte avviker från de omkringliggande och inte heller påverkar dessa. Vid betsning kan konservatorn välja mellan etanol/vattenbets och kemisk betsning. Mitt fokus har legat på kemisk betsning och undersökningen har tagit sikte på ett antal kemis-ka betsrecept som jag jämfört med varandra. I studien testas recept på provbitar i mahogny (Swietenia macrophylla). Resultatet visar att det finns ett antal av dessa recept som skulle kunna användas som kom-plement till etanol/vattenbets, eller retuscheringar vid restaureringsarbete.