Denna studie handlar om Ambulanspersonal i en fartygsmiljö samt kommunikation mellanAmbulanspersonal och fartygsbesättning. Syftet är att undersöka om Ambulanspersonal ansersig ha förutsättningar för att med egen kunskap göra en riskbedömning av en fartygsmiljö samtatt undersöka om det finns ett behov av att förbättra kommunikationen mellan fartygetsbesättning och Ambulanspersonal.Bakgrunden till studien är olyckan med bulkfartyget Saga Spray när två urAmbulanspersonalen blev kolmonoxidförgiftade och en besättningsmedlem omkom.Studien är utförd med en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer avAmbulanspersonal samt en dokumentstudie där olycksrapporter från myndigheter granskats.Studien visar att Ambulanspersonalen inte anser sig ha tillräcklig kunskap för att identifierarisker ombord, de förlitar sig på att bli informerade av fartygets besättning. Kommunikationmed fartygsbesättningar upplevs inte som ett problem..

Arbetet som Ambulanspersonal är påfrestande, såväl fysiskt som psykiskt.Att vara fysiskt vältränad är säkerligen en fördel, men kan man varavältränad även på det psykiska planet? Många studier har gjorts omAmbulanspersonalens copingstrategier, men få har gjorts i Sverige. Studiergjorda utomlands har visat att några av de vanligaste copingstrategierna hosAmbulanspersonal är socialt stöd, emotionell- och kognitivcoping. Dennastudie har gjorts för att belysa relationen mellan socialt stöd och copingangående arbetsmiljöstressorer hos Ambulanspersonal i Mellansverige.Författaren genomförde studien genom intervjuer av fyra kamratstödjareinom ambulansen. Resultatet visade att socialt stöd har en stor betydelse förAmbulanspersonalen för att lägga upp copingstrategier i hanteringen avarbetsmiljöstressorer.

Det är vanligt förekommande att Ambulanspersonal utsatts för hot och våld i samband med uppdraget enligt tidigare studier. Syftet med detta examensarbete var att undersöka förekomsten av hot och våld mot Ambulanspersonal i en storstad och hur det påverkar arbetet. Datainsamling genomfördes med enkäter och analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS version 19.0. Resultatet visade att hot och våld mot Ambulanspersonal är vanligt förekommande i storstäder men att majoriteten av de som blivit utsatta inte fått några former av fysiska eller psykiska besvär efteråt. Ungefär hälften av de tillfrågade hade inte fått någon förebyggande utbildning gällande hot och våld på sin arbetsplats och det Ambulanspersonalen främst efterfrågade var utbildning inom hot och våldsförebyggande åtgärder.

Att arbeta inom ambulanssjukvård innebär att dagligen utsättas för påfrestandesituationer. Vissa utav situationerna kan beröra på ett särskilt sätt och inverka negativtpå hälsa och välbefinnande. Tidigare forskning har visat att Ambulanspersonal kanuppvisa symtom som posttraumatisk stress och överdriven känslosamhet efter enpåfrestande situation. Ökad kunskap om hur Ambulanspersonal upplever och hanterarpåfrestande situationer i efterhand kan främja upptäckt av tillvägagångssätt förbearbetning av situationerna. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur Ambulanspersonalupplever och hanterar påfrestande situationer i efterhand.

Det plötsliga och oväntade dödsfallet är en svår och kaotisk situation för närstående men också en krävande situation för Ambulanspersonal som skall tillgodose de närståendes behov. Det är viktigt att mötet mellan Ambulanspersonal och närstående blir så optimalt som möjligt. Varje möte är unikt och kräver respekt, värme och engagemang från Ambulanspersonalen. I prehospital sjukvård ges det sällan möjlighet till feedback från närstående efter en arbetsinsats, vilket försvårar chanserna till att utveckla och förbättra vårt omhändertagande. Syftet med denna studie är att belysa hur närstående har upplevt situationen och mötet med Ambulanspersonal när det skett ett plötsligt dödsfall i hemmet.

BakgrundEtt flertal studier har visat att hot och våld mot Ambulanspersonal är vanligt förekommande. Tidigare studier inom ambulanssjukvård har tydligt beskrivit metoder som Ambulanspersonal kunnat använda sig av för att minska risken för att drabbas av våld. Trots detta har Ambulanspersonal uppgett att de inte haft tillräcklig utbildning inom hot och våld. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa viktiga faktorer för uppkomst av hot och våld inom ambulanssjukvård samt dess konsekvenser. MetodNio kvantitativa artiklar analyserades och sammanställdes till en systematisk litteraturstudie.

Vi gjorde en fördjupning inom området akutsjukvård. Vi ansåg att detta är ett väldigt primärt och viktigt område som vi väntas kunna hantera inom vår framtida yrkesroll som polis. Syftet med detta arbete var att få ett komplement till den utbildning i akutsjukvård som vi fått under tiden på polisutbildningen. Vi fick en god bild av hur hanteringen av skador som Ambulanspersonal samt poliser anser vara viktiga att kunna hantera som utexaminerad polisaspirant. Metoden som vi använde oss av bestod i intervju med Ambulanspersonal, poliser samt polisstudenter.

I ambulansyrket hamnar sjukvårdspersonalen i situationer där de möter kritiska patienter. Då är det är viktigt att de fattar snabba beslut. Den här studien har undersökt i hur stor utsträckning Ambulanspersonal får intuitiva känslor och fattar intuitiva beslut i kritiska lägen. Studien har också undersökt i vilken utsträckning Ambulanspersonal förlitar sig på magkänslan samt hur stor vikt intuition har för yrkeskompetensen.Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån Critical Decision Method (Klein et al., 1999), en metod grundad i teori kring naturalistiskt beslutsfattande. Resultatet visade att Ambulanspersonal fattar intuitiva beslut vid varje patientmöte där patienten är i ett kritiskt tillstånd.

Det förekommer allt mer våld och hot i vårt samhälle. Vårdpersonal är den största gruppen i samhället som utsätts för hot och våld i sin arbetsmiljö. Tidigare forskning påvisar att majoriteten av Ambulanspersonal utsätts för hot och våld i sitt yrkesutövande. Bakomliggande orsaker till detta problem är till största del alkohol och droger som ökar i samhället. Andra faktorer som kan leda till ett hotfullt beteende hos patienten kan vara psykisk ohälsa eller somatisk sjukdom.

Bakgrund: De medicinska behandlingarna inom ambulanssjukvården har blivit mer avancerade vilket medför att risken för felbehandlingar ökar. Då det inte finns något fullt fungerande rutinmässigt system att följa upp patienter som vårdats i ambulansen ökar risken för att misstag upprepas.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om Ambulanspersonalen har behov av att få uppföljning av patienter de vårdat i ambulansen.Metod: Studien genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter som datainsamlingsmetod. 76 av 150 enkäter besvarades.Resultat: Majoriteten av den tillfrågade Ambulanspersonalen önskade få möjlighet till uppföljning, oavsett yrkeskategori eller antal år i yrket. Uppföljning önskades för att få veta om rätt medicinska insatser utförts och för att förbättra sin kompetens.Slutsats: Mer omfattande forskning behövs för att ytterligare belysa behovet av uppföljning hos Ambulanspersonal och på sikt utveckla ett system för uppföljning.Nyckelord: ambulans, Ambulanspersonal, ambulanssjukvårdare, enkät, kvantitativ, omvårdnad, uppföljning, sjuksköterska.Keywords: ambulance, ambulance staff, evaluation, nurse, nursing, paramedic, quantitative, questionnaire..

Introduktion: Att arbeta inom ambulanssjukvården är fysiskt, psykiskt och kunskapsmässigt utmanande. Ett företrädelsevis kort vårdmöte kan försvåra Ambulanspersonalens möjlighet till kännedom om patientens varande efter vårdtiden i ambulansen om inte uppföljning är möjlig.Syfte: Syftet med studien var att undersöka Ambulanspersonals behov av att följa upp tidigare vårdade patienter med fokus på orsaker bakom behovet, hur ofta uppföljning genomförs, vilka hinder finns, fördelar och nackdelar och finns det skillnader i behovet av uppföljning mellan storstad och mindre stad, beroende på yrkeserfarenhet. Metod: En enkät skickades ut till 220 Ambulanspersonal på tre verksamheter, en lokaliserad i storstad och två i mindre städer, för att undersöka behovet att följa upp tidigare vårdade patienter. Av dessa besvarade 116 enkäten.Resultat: Nästintill all Ambulanspersonal hade ett behov av att följa upp tidigare vårdade patienter. Det vanligaste sättet att följa upp patienter var via sjuksköterska på akutmottagningen.

I ambulansyrket hamnar sjukvårdspersonalen i situationer där de möter kritiska patienter. Då är det är viktigt att de fattar snabba beslut. Den här studien har undersökt i hur stor utsträckning Ambulanspersonal får intuitiva känslor och fattar intuitiva beslut i kritiska lägen. Studien har också undersökt i vilken utsträckning Ambulanspersonal förlitar sig på magkänslan samt hur stor vikt intuition har för yrkeskompetensen.Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån Critical Decision Method (Klein et al., 1999), en metod grundad i teori kring naturalistiskt beslutsfattande. Resultatet visade att Ambulanspersonal fattar intuitiva beslut vid varje patientmöte där patienten är i ett kritiskt tillstånd.

Bakgrund: Överrapportering från Ambulanspersonal till mottagande sjuksköterska på akutmottagning är en viktig process som påverkar både den fortsatta vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Den ideala överrapporteringen bör vara patientfokuserad med identifierbara problem klart formulerade, dessutom skall överrapporteringen till sitt utförande vara kort och koncis. Dock är överrapportering en process som inte alltid förlöper problemfritt varför behov om att undersöka detta närmare föreligger.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva i vilken utsträckning Ambulanspersonal och sjuksköterskor på akutmottagning är tillfredsställda med den överrapportering som sker, samt redogöra för vad respektive personalgrupp anser vara viktig information.Metod: Samtliga anställda inom ambulanssjukvården i Jämtlands läns och samtliga sjuksköterskor på akutmottagningen vid Östersunds sjukhus tillfrågades om deltagande. Totalt kom 116 individer (71,6%) att delta. Datainsamlingen genomfördes med enkät bestående både av slutna frågor och av öppna frågor.Resultat: Resultatet visar på skillnader mellan de båda yrkeskategorierna både vad gäller vilken information man anser viktig och synen på överrapportering i stort.

Bakgrund: Ambulanspersonal har en arbetsmiljö som skiljer sig från arbetsmiljön hos annan vårdpersonal. Miljön har betydelse för hur omvårdnaden förmedlas och för hur den upplevs av patienten. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka Ambulanspersonalens erfarenheter av hur prehospital arbetsmiljö kan påverka möjligheten att utföra god omvårdnad. Metod: En kvantitativ enkätundersökning genomfördes på 2 ambulansstationer. Insamlad data sammanställdes via statistikprogrammet Statistical Package for Social Sciences (SPSS) version 19.0 och analyserades deskriptivt.

Dagens och framtidens avancerade vård flyttas alltmer ut i patientens hem. Utskrivning från den slutna vården sker i allt snabbare takt, större krav ställs på hemsjukvården. Överlämning och rapportering av patienten mellan olika funktioner och personal skall ske så att patientens omvårdnadsbehov tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Studiens syfte var att beskriva överlämnande och rapportering i patientens hem från distriktssköterska till Ambulanspersonal. Postenkät, med slutna frågor av Likert typ och med möjlighet att motivera svaren, har använts i studien.