Folkhälsovetenskapligt program.

I denna uppsats analyseras vilka huvudsakliga ekonomiska och strukturella faktorer som bestämmer den aggregerade efterfrågan på högskoleutbildning i Sverige. Den ekonomisk-teoretiska ansatsen fungerar sedan som underbyggnad till en ekonometrisk paneldataanalys där effekten av förändringar i ungdomsarbetslösheten på efterfrågan undersöks närmare. I den ekonometriska modelleringen inkluderas även avståndet till närmaste högskolecampus i en interaktionsterm med syftet att undersöka om effekten från förändringar i ungdomsarbetslösheten påverkas av det geografiska avståndet.Utifrån ett ekonomiskt angreppssätt beskrivs och analyseras den aggregerade efterfrågan utifrån utgångspunkten att den bestäms utifrån individers val att påbörja studier. Ur ett rationalitetsperspektiv kan olika faktorers påverkan på individers respektive nyttofunktion fungera som en förklaring till den aggregerade efterfrågans sammansättnig. Ett centralt begrepp är individens Alternativkostnad som bl.a.

I denna uppsats analyseras vilka huvudsakliga ekonomiska och strukturella faktorer som bestämmer den aggregerade efterfrågan på högskoleutbildning i Sverige. Den ekonomisk-teoretiska ansatsen fungerar sedan som underbyggnad till en ekonometrisk paneldataanalys där effekten av förändringar i ungdomsarbetslösheten på efterfrågan undersöks närmare. I den ekonometriska modelleringen inkluderas även avståndet till närmaste högskolecampus i en interaktionsterm med syftet att undersöka om effekten från förändringar i ungdomsarbetslösheten påverkas av det geografiska avståndet.Utifrån ett ekonomiskt angreppssätt beskrivs och analyseras den aggregerade efterfrågan utifrån utgångspunkten att den bestäms utifrån individers val att påbörja studier. Ur ett rationalitetsperspektiv kan olika faktorers påverkan på individers respektive nyttofunktion fungera som en förklaring till den aggregerade efterfrågans sammansättnig. Ett centralt begrepp är individens Alternativkostnad som bl.a.

I Sverige har kommunerna sedan 1998 rätt att ställa krav på att socialbidragstagare deltar i aktiveringsåtgärder av olika slag i syfte att bli självförsörjande. Enligt teorin minskar aktiveringskrav socialbidragstagandet på två sätt. Det ena av dessa är att de som egentligen kan försörja sig själva träder ur socialbidragstagande, eftersom aktiveringskrav gör att socialbidragstagandets Alternativkostnad ökar. Det andra är att de som inte är socialbidragstagare avskräcks av den ökade Alternativkostnaden för bidrag och anstränger sig mer för att slippa hamna i bidragstagande.Den här uppsatsen är en ekonometrisk effektutvärdering av hur reformen har påverkat socialbidragstagare i fem kommuner som infört hårda aktiveringskrav.Mina resultat visar att aktiveringskrav i genomsnitt inte tycks ha någon effekt vare sig på sannolikheten att lämna bidragstagandet eller på sannolikheten att träda in i det. Inte heller verkar aktiveringskrav i genomsnitt påverka arbetsinkomsten eller den disponibla inkomsten för dem som har socialbidrag då aktiveringskrav införs.Resultaten skiljer sig dock för olika undergrupper av socialbidragstagare.

Alla säger att företagarna är okunniga om vad revisorernas arbete går ut på, men ingen säger varför! Forskare har konstaterat att förväntningsgapet mellan företagare och revisorer beror på företagarnas okunskap och att man skall förminska det med mer information. Vi har valt att gå bakom förväntningsgapet för att se vilka faktorer som styr företagarnas ointresse för revisorernas arbete. Utifrån tidigare forskning har vi skapat oss förståelse för ämnet och utformat en egen teori. Vi har skapat en modell för att förklara företagarnas ointresse för revisorernas arbete, vi tror det är faktorerna omedveten okunskap, revisorn ? ett starkt varumärke, värderingar, lagar och regler, media, engagemang och Alternativkostnad som styr företagarnas ointresse.

Hur påverkar högre utbildningsnivå brottslighet? Den här uppsatsen undersöker effekt av eftergymnasial utbildning på våldsbrott respektive stöld-, rån- och häleribrott. Vår första hypotes är att eftergymnasial utbildning har en minskande effekt på våldsbrott genom högre Alternativkostnad av brott samt att psykologiska faktorer påverkas positivt. Vår andra hypotes är att eftergymnasial utbildning har en ökande effekt på stöld-, rån- och häleribrott via högre avkastning till följd av mer kunskap för planering och utförande av denna typen av brott. Vidare förmodas en högre utbildningsnivå  generera mer tillgänglig egendom vilket leder till tilltagande incitament för stöld-, rån- och häleribrott.

Syftet med vår uppsats var att undersöka om det uppstod någon avvikelseavkastning i samband med ett tillkännagivande av ett förvärv. Vår studie över 33 förvärv mellan år 2001 till april 2006 visade att det fanns en sådan avvikelse för hela urvalet och även för vissa perioder kring tillkännagivandet för de horisontella förvärven vid en signifikansnivå på 5 %. Vi kunde däremot konstatera att det inte uppstod någon statistiskt signifikant avvikelseavkastning för de vertikala och konglomerata förvärven. Våra resultat är i enlighet med viss tidigare forskning som har gjorts inom området och hävdar att det finns en avvikande avkastning för aktieägarna i det förvärvande bolaget. Verkligheten visar att förvärv kompenserar investerarnas Alternativkostnad; köparna får en tillräcklig avkastning om inte mer, vilket vår uppsats påvisade för hela vårt urval.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste av demenssjukdomar och omfattas av cirka 80 000 diagnosticerade fall i Sverige. Alzheimers sjukdom kallas ofta för ?de anhörigas sjukdom?, vilket syftar på att den drabbade i takt med insjuknandet förlorar insikten om sjukdomstillståndet samtidigt som det blir mer och mer uppenbart och även krävande för de anhöriga. Vårdbehovet för demenspatienter är stort och ökar i takt med sjukdomsgrad. En stor del av vården av dessa patienter utgörs av så kallad informell vård då patientens anhöriga, utan ersättning, fungerar som vårdproducenter.

Miljöfrågor har fått en allt större betydelse i dagens samhälle, så även i fastighetsbranschen. Dagens nyproducerade byggnader är långt mer energieffektiva än byggnader som uppfördes för bara något årtionde sedan. Utrymmet för ytterligare miljöbesparingar på de enskilda fastigheterna minskar dock i takt med att byggnaderna blir allt mer energisnåla, vilket leder till att de största miljövinsterna finns att hämta i energin som tillförs fastigheten.För att kunna erbjuda sina kunder garanterat grön energi undersöker Skanska nu möjligheterna för gemensamt ägd energiproduktion för el via vindkraft och värme via solfångare som ansluts till den befintliga infrastrukturen. På det sättet kan man uppnå större volymer, minska energiförluster och få en mer rationell energiproduktion med stordriftsfördelar jämfört med fastighetsspecifika energilösningar så som exempelvis bergvärme.Skanska tänker sig att dessa anläggningar på ett eller annat sätt långsiktigt ska vara bundna till de fastigheter som är anslutna till anläggningen. Det har dock efter granskning av gällande fastighetsrättslig lagstiftning samt efter intervjuer med sakkunniga, visat sig att denna koppling skulle vara svår att åstadkomma rent fastighetsrättsligt.