AbstractTitle: How does Europeanization effect Swedish alcohol policy? .Titel: Hur påverkar Europeiseringen svensk Alkoholpolitik?Minor Thesis in Political Science, January 2008Author : Markus GustafssonTutor : Lennart BergfeldtVäxjö UniversityThis essay will deal with the influence which Europeanization has on domestic politics. The case I have chosen is Swedish alcohol policy. Thus, the purpose is to explore whether observed changes in Swedish alcohol policy in the years 1993-2005 can be explained by Swedens´s membership in the European Union. To reach this purpose the following questions need to be answered:? What is europeanization?? How has Swedish alcohol policy changed from 1993 to 2005?? Is it possible to connect the changes in Swedish alcohol policy to a process of Europeanizationprocess?The method in this essay has been a qulitative study of litterature.

The Swedish alcohol policy has by tradition a restrictive composition, with high taxes and the Swedish Alcohol Retailing Monopoly as important elements. The Moderate Party has been powerful critics of the alcohol policy and has advocated a reformation. However, today the Moderate Party seems to have changed the attitude towards the alcohol policy and it even supports the Swedish initiative to create cooperation about alcohol matters at the EU level.This thesis examines why the Moderate Party has changed its attitude towards the restrictive alcohol policy. Three aspects have been considered: the rise of a European public policy, strategic choice, and the influence of the political environment. The paper discusses the problem from a strategic perspective, which means that the political change is viewed as a result of strategic considerations.The party has indeed been affected by all of the three aspects, although to different extent.

Svenskars syn på samt konsumtion av alkohol har under de senaste decennierna förändrats till att bli allt mer positiv. Detta tros vara en följd av det svenska inträde i Europa Unionen vilket har inneburit en allt mer liberal Alkoholpolitik och även påverkat gemene mans attityd till alkohol. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar attityder till alkoholkonsumtion. Uppsatsen är av kvantitativ karaktär där datamaterialet kommer från en studie utförd av SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning) vid Stockholms universitet, år 2002, där svenskarnas alkoholvanor har kartlagts. 7899 individer 17?80 år gamla som slumpmässigt valdes ut från Statistiska centralbyråns (SCB) register över totalbefolkningen (RTB) intervjuades via telefon.

Jag kommer med denna uppsats behandla den juridiska konflikten vid distansförsäljning av alkohol i Sverige med koncentration på det rättsfall vars utgång kan komma att förändra Sveriges Alkoholpolitik ännu en gång. Sedan Sverige trädde in i EU har de kvoter på den mängd alkohol som får föras in vid så kallad resandeinförsel höjts. Idag finns inga egentliga kvoter utan mängden bestäms utifrån begreppet ?eget bruk?. På grund av EG-rätten har Sveriges monopol på partihandel av alkohol avkaffats men detaljhandeln genom Systembolaget har fått bestå.

Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga och analysera gränshandeln av burköl mellan länderna Danmark, Estland, Finland, Norge, Sverige och Tyskland. Vi ska dessutom försöka förutse en framtida utveckling i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie med ett hypotetiskt-deduktivt angreppssätt. Vi tar stöd hos existerande teorier inom scenarioplanering, priselasticitet och Kotler´s adaptionsprocess. Som ett komplement till teorin redogörs för de inblandade ländernas Alkoholpolitik, från historisk synvinkel till idag.

The aim of the essay was to describe what some young Swedish and Spanish people had to say about alcohol cultures. Some of the questions asked were: How are the alcohol cultures in Sweden and Spain described? What are the differences, and where do they come from? What would an ideal alcohol culture look like? The investigation also had a comparing angle, as I was interested in what the people valued in their own culture and in the others´. The result was that there hardly exist a perfect alcohol culture, but that the stricter Sweden as well as the liberal Spain both have positive and negative aspects. Differences in politics and culture seem to create variations in a society´s drinking customs.

The aim of this paper was to examine which discourses of women that could be found in Swedish policy documents concerning alcohol from the seventies until today. The questions asked were in which ways women?s drinking was described and how these descriptions could be analyzed and understood by critical discourse analysis and gender theory. The results indicated two main discourses, one replacing the other over time. According to the first discourse, most clearly expressed in the official report from the seventies, women were not consumers of alcohol to the same extent as men.

Det här projektet utreder svenskens relation till alkohol och de skadeeffekter som uppstår av ett missbruk/beroende. Framför allt ritkar sig projektet till de barn och ungdomar som växer upp med en nära anhörig som missbrukar alkohol. Målsättningen med projektet är att skapa en trygg och säker plats där allmän information om missbruk finns att tillgå, liksom riktad konsultation till barn och ungdomar som påverkas av en närståendes missbruk. Projektet riktar sig INTE till barn och ungdomar som själva behöver behandling för alkohol- eller drogmissbruk. Syftet med projektet är att synliggöra och därmed öppna dialog kring missbruksproblematiken, att motverka tabu, skamkänslor och utanförskap och att utreda arkitekturens roll i problematiken.

Denna uppsats studerar hur tre specifika förändringar har påverkat efterfrågan på vin mellan åren 1991-2001. Med dessa tre förändringar avses Sveriges medlemskap i EU, införandet av lördagsöppet på alla Systembolag i Sverige samt förändrade skattesatser på vin. Uppsatsen inleds med en övergripande beskrivning av Sveriges alkoholkonsumtion, vilken Alkoholpolitik som för närvarande förs, samt en mer ingående beskrivning av de tre specifika förändringarna. Därpå utformas en loglinjär modell grundad på ekonomisk teori. Resultaten av modellen visar att vin kan klassificeras som en normal vara med hög egenpriselasticitet samt att både sprit och öl kan klassas som substitut till vin.

Den här uppsatsen har sin utgångspunkt i staden Lund vid tiden för Sveriges nationella omröstning om totalt rusdrycksförbud 1922. Syftet är att belysa den lokala alkoholsyn och de lokala alkoholkulturer som möjliggjort stadens specifika valresultat; ett valresultat som visade det näst lägsta förbudsintresset i hela landet.Uppsatsen försöker beskriva hur stadens olika aktörer och samhällsskikt - såsom arbetare, akademiker, borgerlighet och nykterhetsrörelse - förhållit sig till alkohol och till förbudet. Med hjälp av bl.a. arkivmaterial och tidningsartiklar ges små glimtar in i lundabornas alkoholrelaterade umgängesliv, och hur detta satte sina spår i valpropagandan.Uppsatsen visar hur alkohol använts för att organisera tillvaron, och inte minst dess avgörande betydelse som källa till gemenskap och samvaro. En problematik som blir aktuell i arbetet är svårigheten att dra slutsatser utifrån källor som inte ger tillfredsställande information..

The aim of this study is to describe and analyze how Bolaget, a paper published by the Swedish alcohol monopoly retailer Systembolaget, constructs issues of alcohol in 18 preventive articles published between 2009 and 2012. More specifically the essay focuses on the consequences of alcohol, as well as its consumers and functions. Systembolaget is a distributor of alcohol and at the same time has an assignment by the state to reduce alcohol-related harm. This double role makes the alcohol prevention of Systembolaget, and their perspective on consequences, consumers and functions of alcohol, an interesting object of study. The theoretical and methodological basis is Fairclough?s critical discourse analysis.

Alkoholreklam är ett hett omdebatterat område. Det finns de som anser att all alkoholreklam skall vara förbjuden och de som önskar en mer liberal alkoholreklamregler. Sverige har, efter ett mål i EG-domstolen (Gourmet) varit tvungna att lätta upp sina regler då de ansågs bryta mot fri rörlighet av varor och tjänster. Marknadsdomstolen som gjorde proportionalitetsbedömningen ansåg att Sveriges annonseringsförbud var alltför långtgående och därför infördes en 15 volymprocentgräns för alkoholreklam. Denna gräns är dock diffust motiverad i förarbeten och propositioner.

Uppsatsen undersöker alkoholens pris- och inkomstelasticiteter i Sverige, för att på så vis undersöka om det svenska alkoholmonopolet genom Systembolaget ger den eftersökta effekt på alkoholkonsumtionen i landet, dvs konsumtionsminskning genom prisreglering. För att renodla elasticiteterna så mycket som möjligt studeras i första hand Jämtlands, Västerbottens och Västernorrlands län, detta då Systembolagets ställning på marknaden är som starkast där då inga andra förskaffningsmöjligheter som t ex egenimport eller köp av smuggelsprit existerar i någon större utsträckning i de länen. De resultaten kompareras sedan med en nationell skattning för att se hur det ter sig på nationell nivå. Resultaten visade att det föreligger en negativ priselasticitet på alkohol på den regionala analysnivån såväl som på den nationella. Elasticiteterna på nationell nivå är dock avsevärt starkare.

Den här uppsatsen handlar om hur ökad alkoholkonsumtion i Sverige framställs inom den svenska tryckpressen och vilken bild läsare kan få av den här skildringen. Min fråga är om det finns någon konfliktlinje i artiklarnas skildringar av den ökade alkoholkonsumtionen. För att kunna svara på frågan analyserades artiklar från fyra svenska tidningar, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under perioden mellan 2000 och 2012. Resultaten visar att det finns en konfliktlinje bland artiklarna när det gäller den svenska Alkoholpolitiken. Konflikten uppkommer mellan den liberala diskursen och den restriktiva diskursen.

Uppsatsen behandlar ämnet alkohol i arbetslivet och syftet är att undersöka inställningen till alkohol i arbetsorganisationer. I studien redovisas faktorer som påverkar detta.Frågeställningarna är;? Har arbetsorganisationerna en alkoholpolicy och i så fall förmedlar arbetsgivaren vad som faktiskt är nedskrivet i detta dokument?? Har företagskulturen, den kultur som finns på orten, så kallad bruksanda samt den psykosociala arbetsmiljön inverkan på inställningen till alkohol?? Finns det andra faktorer som kan tänkas påverka de anställdas inställning till alkohol?Uppsatsen börjar med ett bakgrundsavsnitt som behandlar viktiga begrepp, Alkoholpolitik och dryckeskultur i Sverige samt vad lagen säger om utformningen av en alkoholpolicy. Teoridelen som följer efter utgörs av tre delar som är till grund för vår analys. Dessa tre delar är; ledarskap, företagskultur och arbetsmiljö.