Sök:

Sökresultat:

12 Uppsatser om Alfa2-agonist - Sida 1 av 1

Analgesi vid interaktion mellan butorfanol, buprenorfin och µ-agonister

Opioider används ofta inom veterinärmedicinen för att lindra smärta hos djuren. Det finns fyra olika opioidreceptorer som opioiderna kan binda in till, my (?), delta (?), kappa (?) och opioidlik receptor-1 (ORL-1). Dessa receptorer har olika funktion och opioider har varierande affinitet och förmåga att binda in till dem. Två inom veterinärmedicinen i Sverige mycket frekvent använda opioider är butorfanol och buprenorfin.

Övervakning av dissociativ anestesi vid ovariehysterektomi på friska katter

Dagligen kastreras många honkatter under dissociativ anestesi i Sverige. Dissociativ anestesi anses vara en relativ säker narkos, med minimal påverkan på djuret. Detta gör att det finns en risk att dessa narkoser övervakas i mindre grad än de narkoser där djuren är sövda med gas. Syftet med detta examensarbete var att utvärdera hur dissociativa narkoser av honkatter i samband med ovariehysterektomi övervakas i Sverige samt genom litteraturstudier och en egen studie i mindre skala utvärdera vilken grad av övervakning som är önskvärd vid en dissociativ narkos samt om övervakningen i Sverige idag motsvarar detta. En enkätundersökning skickades under sommaren 2014 ut till 106 djurkliniker i Sverige varav 67 stycken svarade.

Behandling av hanhundar med deslorelin :

This article presents a survey of male dogs treated with the gonadotropin releasing hormone (GnRH) agonist deslorelin (Suprelorin®, Virbac) at three animal clinics in central Sweden. Filled-in questionnaires from 110 dogs were received. The paper also includes a review of existing litterature concerning reproduction in male dogs, focusing on endocrinology, the effects of gonadectomy and the GnRH agonist deslorelin. Continuous treatment with deslorelin produces infertility in male dogs. The pituitary is initially stimulated by deslorelin leading to a rise in luteinizing hormone (LH) and follicle stimulating hormone (FSH) secretion. As a consequence the testosterone levels also increase temporarily.

Premedicinering och perioperativt stressvar hos hundar

En operation framkallar en icke önskvärd fysiologisk reaktion hos patienten som benämns som kroppens stressvar. Stressvaret innebär att sympatiska nervsystemet aktiveras och att endokrina ändringar erhålls, bland annat minskning i sekretionen av TSH och insulin samt ökning i sekretionen av ACTH, kortisol och ADH. En viktig uppgift för en veterinär är att välja premedicineringsläkemedel innan en operation. Premedicineringsläkemedel har som främsta uppgifter att motverka det perioperativa stressvaret hos djuret, minska smärta och förstärka anestesimedlens effekt. Syftet med det här arbetet är att beskriva vad som händer i kroppen vid ett perioperativt stressvar och hur svaret kan motverkas med hjälp av premedicineringsläkemedel. Premedicineringsläkemedel väljs och kombineras från klasserna sedativa, analgetika och antikolinergika. De vanligaste använda sederande läkemedlen på svenska veterinärkliniker är dopaminantagonisten acepromazin och Alfa2-agonisten medetomidin.

Utvärdering av GnRH-stimulering som en metod att avgöra om en honkatt med okänd historik är kastrerad :

This study has been made to evaluate if there is a significant difference between non-estral intact versus ovariohysterectomized queens in their production of estradiol after exogenous gonadotrophin-releasing hormone stimulation. The purpose is to find a tool, which can help to diagnose if a free-roaming queen is already ovariohysterectomized or not. There are also other situations where this tool could be useful, for example to diagnose the ovarian remnant syndrome. Previous studies in bitches have shown that GnRH-stimulation is an excellent tool to diagnose the presence of ovaries in the bitch. Eleven ovariohysterectomized and eleven intact queens have been included in this study where we have analyzed plasma estradiol and progesterone concentrations before and after a single intramuscular injection of the GnRH agonist buserelin (Receptal?).

Kontraceptiva läkemedel för honkatt

Studien jämför tre grupper av farmakologiska preparat som kan åstadkomma kontroll av östrus hos honkatt, progestiner, GnRH-agonister och melatonin. Progestiner är hormoner som verkar kontraceptivt genom att ge negativ feedback på både hypofysen och hypotalamus. Vid behandling med progestiner minskar östrogen- och progesteronnivåer. GnRH-agonister liknar det naturliga hormonet GnRH. Ständiga GnRH-påslag desensibiliserar hypofysen och GnRH-receptorerna nedregleras vilket leder till att det endogena GnRH blir verkningslöst, och varken LH eller FSH kan frisättas. Melatonin är ett naturligt hormon som påverkar dygns- och årsrytmen. Vid kontiuerligt melatoninpåslag luras det endokrina systemet in i en årstidsbunden anöstrus. Efter en kort bakgrund om vikten av en effektiv, reversibel östrushämning och en översikt av honkattens reproduktion redovisas fakta om de tre farmakologiska substanserna. Aspekter som tas i beaktande är främst användarvänlighet och biverkningar.

Smärtlindring till papegojfåglar

Det är svårt att upptäcka smärta hos fåglar samt se om den smärtlindring som administreras ger någon effekt. Fåglar kan likt andra djur inte tala om var de har ont någonstans och hur stark smärtan är. Det är svårt att mäta smärta objektivt hos dem, vilket gör det komplicerat att ställa upp vetenskapliga försök. Metoder som kan användas för att bedöma smärta är bland annat att titta på förändringar i beteenden och fysiologi hos skadade djur eller att mäta smärtan objektivt med olika typer av apparater. Fåglar känner smärta och behöver därmed smärtlindring i precis samma situationer som däggdjur. Opioider, NSAID-preparat, lokalanestetika, Alfa2-agonister och kortikosteroider används alla som smärtlindring till såväl fåglar som däggdjur.

Vilken av stretchingmetoderna statisk stretching, dynamisk stretching och proprioceptiv neuromuskulär facilitering är mest effektiv för att öka rörligheten i hamstrings?- en litteraturstudie

SammanfattningBakgrund: Stretching har använts i många år inom sport och rehabilitering med målet att minska risken för muskelskador, bland annat skador i kombination med kort hamstrings. Flera olika stretchingmetoder används för att uppnå ökad rörlighet. Tre av dessa är; 1) Statisk stretching, 2) Dynamisk stretching, 3) Proprioceptiv neuromuskulär facilitering (PNF).Syfte: Syftet med den här litteraturstudien var att jämföra och undersöka tre olika stretchingmetoder (statisk, dynamisk och PNF stretching) för att se vilken som är mest effektiv för att öka rörligheten i hamstringsmuskulaturen.Metod: Sökning av artiklar gjordes i databaserna Pubmed, Sport Discus, samt Science Direct. Sökorden som användes var static stretching, dynamic stretching, pnf, flexibility samt range of motion. Totalt inkluderades till slut 26 artiklar i den här litteraturöversikten som dels överensstämde med inklusionskriterierna och som dessutom var tillgängliga gratis och i fulltext.Resultat: De flesta studierna var gjorda på unga vuxna mellan 16 och 35 år.

A retrospective study of bitches with pyometra and mucometra medically treated with aglepristone

Pyometra is a common and life threatening disease of intact bitches. The disease is caused by a hormonal influence on the uterus in combination with a bacterial infection. The most common treatment is ovariohysterectomy, but several medical options are available to maintain fertility or avoid surgery and anaesthesia. Drugs that can be used for medical treatment are for example progesterone-receptor antagonists, prostaglandins and dopamine agonist. The present study focused on treatment with the progesterone-receptor antagonistaglepristone in combination with antimicrobial therapy.

Betydelsen av koncentrationen av serum amyloid A (SAA) hos katt vid diagnostik av felin infektiös peritonit (FIP)

En operation framkallar en icke önskvärd fysiologisk reaktion hos patienten som benämns som kroppens stressvar. Stressvaret innebär att sympatiska nervsystemet aktiveras och att endokrina ändringar erhålls, bland annat minskning i sekretionen av TSH och insulin samt ökning i sekretionen av ACTH, kortisol och ADH. En viktig uppgift för en veterinär är att välja premedicineringsläkemedel innan en operation. Premedicineringsläkemedel har som främsta uppgifter att motverka det perioperativa stressvaret hos djuret, minska smärta och förstärka anestesimedlens effekt. Syftet med det här arbetet är att beskriva vad som händer i kroppen vid ett perioperativt stressvar och hur svaret kan motverkas med hjälp av premedicineringsläkemedel. Premedicineringsläkemedel väljs och kombineras från klasserna sedativa, analgetika och antikolinergika. De vanligaste använda sederande läkemedlen på svenska veterinärkliniker är dopaminantagonisten acepromazin och Alfa2-agonisten medetomidin.

Prevalence of subclinical mastitis in dairy farms in urban and peri-urban areas of Kampala, Uganda

En operation framkallar en icke önskvärd fysiologisk reaktion hos patienten som benämns som kroppens stressvar. Stressvaret innebär att sympatiska nervsystemet aktiveras och att endokrina ändringar erhålls, bland annat minskning i sekretionen av TSH och insulin samt ökning i sekretionen av ACTH, kortisol och ADH. En viktig uppgift för en veterinär är att välja premedicineringsläkemedel innan en operation. Premedicineringsläkemedel har som främsta uppgifter att motverka det perioperativa stressvaret hos djuret, minska smärta och förstärka anestesimedlens effekt. Syftet med det här arbetet är att beskriva vad som händer i kroppen vid ett perioperativt stressvar och hur svaret kan motverkas med hjälp av premedicineringsläkemedel. Premedicineringsläkemedel väljs och kombineras från klasserna sedativa, analgetika och antikolinergika. De vanligaste använda sederande läkemedlen på svenska veterinärkliniker är dopaminantagonisten acepromazin och Alfa2-agonisten medetomidin.

Påverkar smärta toleransutvecklingen vid opioidbehandling?

Opioidtolerans innebär att dos-responskurvan är förskjuten åt höger. Det krävs en högre dos för att uppnå samma effekt som tidigare efter att toleransutveckling har uppstått. Tolerans utvecklas efter första administreringen och kan kvarstå under lång tid. Därför är det förvånande att flera studier ifrån kliniska situationer på humansidan visar att tolerans vid opioidbehandling många gånger är ringa eller uteblir. Syftet med den här studien är att undersöka betydelsen av smärta för toleransutveckling vid opioidbehandling samt om toleransutveckling skiljer sig åt mellan olika opioider. När opioidreceptorn har aktiverats av en agonist fosforlyseras den vilket leder till att den bli desensitierad. Fosforlyserade receptorer kan sedan endocyteras och antingen brytas ned eller resensitieras.