Even though terrorism has been on the political agenda for several years there is no general accepted definition of the phenomena of terrorism. Several scientist do also apply that terrorism have changed after the 9/11-attacks. The purpose with this thesis was to analyze and compare the image of terrorism represented by the United States, United Kingdom, Sweden and Norway, in an attempt to draw conclusions about similarities and differentials. The material that was used was these four nations individual counter terrorism strategy. This was made by using idea analysis and self constructed dimensions based on earlier science about security, terrorism and international law.

Som ett resultat av attackerna mot USA den 11 september 2001 förklarade dåvarande president George W Bush krig mot terrorismen den 20 september samma år. Sex dagar senare undertecknade Bush ett direktiv vilket auktoriserade den civila amerikanska underrättelsetjänsten Central Intelligence Agency att utföra riktat dödande mot fördefinierade individer i syftet att förhindra nya attacker från terroristnätverket Al Qaeda, talibanerna och associerade styrkor. Bush initierade det amerikanska bruket av så kallade ?drone strikes? i anslutning till krigsförklaringen med intentionen att eliminera misstänkta terrorister utan möjlighet till en rättvis rättegång, Obama-administrationen har valt att fortsätta utöva policyn. Syftet med studien är att fastställa huruvida USA:s juridiska rättfärdigande och bruk av folkrätt i relation till genomförandet av riktat dödande och användandet av obemannade luftfarkoster i kriget mot terrorismen kan betraktas vara förenligt med doktrinen för just war theory och gällande internationell rätt.

 Denna uppsats är en jämförelse av hur terroristdåden den 11 september 2001 i USA och den 11 mars 2004 i Spanien framställdes i Dagens Nyheter. Syftet med uppsatsen är att åskådliggöra hur terroristdåd utförda av Al Qaeda framställs i Dagens Nyheter på två olika kontinenter. Uppsatsen bygger på material från litteratur om terrorism som begrepp och dess gestaltning i media, samt tidningsartiklar om dåden från Dagens Nyheter. En diskursanalys har vidare genomförts på tidningsartiklarna för att kunna se likheter och skillnader i framställningen av text kring dessa dåd. Kodningen och jämförelsen har skett genom en dimensionering av olika företeelser som återfunnits i artiklarna.

Den 7 oktober 2001 anföll en koalition ledd av USA, Afghanistan för att döda eller tillfångata ledare och medlemmar av terrornätverket Al-qaeda som skyddades av talibanregimen som styrde i landet. Sedan 2006 har Sverige lett återuppbygnadsprojektet vid PRT Mazar-e Sharif. En av de mest inflytelserika teoretikerna inom upprorsbekämpning (COIN) är den franske officeren David Galula som i mitten av 1900-talet formulerade sin teori om upprorsbekämpning och vikten av att skaffa sig civilbefolkningens stöd för att genomföra en lyckad COIN-operation. Studien använder sig av Galulas teori om COIN och hans åtta punkter som analysverktyg vid studien om den svenska insatsen i Afghanistan. Av studien framgår att den svenska insatsen skiljer sig mot Galulas teori på flera punkter.

Från oktober 2006 till juni 2007 genomfördes en rad attacker i Irak där man använde bilbomber lastade med klorgasbehållare. Hundratals människor exponerades för gasen och attackerna fick stora konsekvenser för koalitionens agerande.Denna uppsats granskar attackerna för att analysera de krav som ställdes på aktören som genomförde dem. Därefter appliceras kraven på den motståndare som Sveriges insats i Afghanistan möter för att belysa hotbilden för svenska enheter att bli utsatta för en liknande attack. Vidare beskrivs de konsekvenser som hotbilden får för insatsen.Resultatet av undersökningen visar att motståndaren i Afghanistan skulle kunna genomföra en klorgasattack om denne uppfyller vissa kriterier som rimligen skulle kunna uppfyllas. Konsekvenserna för den svenska insatsen är att man, om möjligt, bör undersöka motståndarens kvalitativa kapacitet kopplat mot klorgasens användande, övervaka flödet av klorgas i sitt operationsområde samt öva grundläggande soldatfärdigheter för självskydd..

Guantanamofångarnas status - abstract Syftet med denna uppsats är att utreda Guantanamofångarnas juridiska status. Detta görs genom en diskussion av följande frågor: -Varför och på vilka grunder har USA fattat beslutet om att inte tillerkänna Guantanamo-fångarna krigsfångestatus? -Vad har fångarna för möjlighet att få sin status prövad? -Kan den uppkomna situationen ha någon inverkan på framtida internationell rätt? -Kan den uppkomna situationen påverka hur eventuellt tillfångatagna amerikaner i en framtida internationell väpnad konflikt blir behandlade? Svaren på dessa frågor har sökts genom litteraturstudier och inhämtande av information från internet. Faktablad och pressbriefings från Vita Huset och Försvarsdepartementet i USA har legat till grund för min analys av USA och Bush-administrationens argument. Dessa källor har kompletterats med kommenterande material författat av forskare från olika juridiska högskolor och universitet i USA. Uppsatsen visar att USA skiljer på fångar som är Talibanska soldater, samt fångar som är medlemmar i Al-qaeda.

Guantanamofångarnas status - abstractSyftet med denna uppsats är att utreda Guantanamofångarnas juridiska status. Detta görs genom en diskussion av följande frågor:-Varför och på vilka grunder har USA fattat beslutet om att inte tillerkänna Guantanamo-fångarna krigsfångestatus? -Vad har fångarna för möjlighet att få sin status prövad? -Kan den uppkomna situationen ha någon inverkan på framtida internationell rätt? -Kan den uppkomna situationen påverka hur eventuellt tillfångatagna amerikaner i en framtida internationell väpnad konflikt blir behandlade? Svaren på dessa frågor har sökts genom litteraturstudier och inhämtande av information från internet. Faktablad och pressbriefings från Vita Huset och Försvarsdepartementet i USA har legat till grund för min analys av USA och Bush-administrationens argument. Dessa källor har kompletterats med kommenterande material författat av forskare från olika juridiska högskolor och universitet i USA. Uppsatsen visar att USA skiljer på fångar som är Talibanska soldater, samt fångar som är medlemmar i Al-qaeda.

Guantanamofångarnas status - abstractSyftet med denna uppsats är att utreda Guantanamofångarnas juridiska status. Detta görs genom en diskussion av följande frågor:-Varför och på vilka grunder har USA fattat beslutet om att inte tillerkänna Guantanamo-fångarna krigsfångestatus? -Vad har fångarna för möjlighet att få sin status prövad? -Kan den uppkomna situationen ha någon inverkan på framtida internationell rätt? -Kan den uppkomna situationen påverka hur eventuellt tillfångatagna amerikaner i en framtida internationell väpnad konflikt blir behandlade? Svaren på dessa frågor har sökts genom litteraturstudier och inhämtande av information från internet. Faktablad och pressbriefings från Vita Huset och Försvarsdepartementet i USA har legat till grund för min analys av USA och Bush-administrationens argument. Dessa källor har kompletterats med kommenterande material författat av forskare från olika juridiska högskolor och universitet i USA. Uppsatsen visar att USA skiljer på fångar som är Talibanska soldater, samt fångar som är medlemmar i Al-qaeda.

2001 störtades ett antal flygplan in i World Trade Center och Pentagon i USA, detta genomfördes av organisationen Al-qaeda med Usama Bin Laden som ledare. Påföljden av detta blev att USA inledde sitt krig mot terrorismen. Skådeplatsen för detta blev Afghanistan som sedan tidigare har varit krigshärjat av Sovjet på 80-talet. 2003 vann DynCorp sitt första kontrakt kopplat till Afghan NationalPolice, detta innebar att de ansvarade för att utbilda poliser som skulle arbeta på lägre nivåer. Då Tyskland ansvarade för utbildning av poliser på nivåerna commissioned och non-commissioned.