Syftet med denna studie var att undersöka om Aktivitetsbaserad matematik förekommer i förskoleklasen. Undersökningen genomfördes i fem förskoleklasser, fyra av dessa i två småstadskommuner i södra Sverige och en på en svensk skola i Europa. Observationer användes som undersökningsmetod och observatörerna var okända för barnen i de observerade klasserna. Resultatet från undersökningen visade att Aktivitetsbaserad matematik användes i tre av de fem förskoleklasserna. I en av de två förskoleklasser som inte visade något exempel på Aktivitetsbaserad matematik, gav observationen information om att den fortsatta aktiviteten skulle innehålla matematik som var Aktivitetsbaserad.

Den här studien undersöker hur kontorets utveckling har sett ut under 1900-talet och går sedan in specifikt på en av de kontorstyper som utvecklingen har mynnat ut i: den Aktivitetsbaserade arbetsplatsen. Studien är baserad på fastighetsföretaget Vasakronan, som hösten 2012 bytte till en Aktivitetsbaserad arbetsplats på deras kontor Klara Zenit i Stockholm. På kontoret har sex intervjuer genomförts med anställda på företaget, samt en person ur ledningen som var drivande i etablerandet av kontorstypen, i syftet att ta del av de anställdas upplevelser kring förändringsprocessen, åsikter om arbetsplatsen och hur de har förändrat sitt beteende i och med bytet av kontor. Svaren från de anställda har jämförts med svaren från ledningspersonen för att se om företaget har lyckats få de effekter de strävat efter. Det har även undersökts hur det med rummets utformning går att styra och kontrollera anställda utifrån Foucaults teorier om övervakning och disciplin, samt om Klara Zenit utifrån Lars Zanderins arbetsmiljömodell uppfattas som en god arbetsmiljö.

Syftet med denna studie var att undersöka hur chefers ledarskap praktiseras och karaktäriseras i en Aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Genom att intervjua chefer som övergått till att arbeta i Aktivitetsbaserade kontor visade resultatet att kontorets utformning ställer nya krav på chefer att leda medarbetarna jämfört med tidigare kontorslösning. Kontorets design har lett till att medarbetarnas synlighet i relation till chefen minskat medan medarbetarnas individuella ansvarstagande ökat. Cheferna upplever en minskad kontroll i relation till medarbetarna som lett till att cheferna behövt anpassa sitt ledarskap för att minska distansen och bidra till ökad interaktion. Lyhördhet och tillgänglighet visade sig vara viktiga egenskaper för att bidra till ett gott ledarskapför medarbetarna.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Denna studie undersöker en it-organisation som idag är organiserad som en Aktivitetsbaserad arbetsplats. De två forskningsfrågor som lett den empiriska undersökningen är; ?Bidrar den Aktivitetsbaserade arbetsplatsen till en flexibel organisation?? och ?Hur upplever cheferna i den studerade it-organisationen att den Aktivitetsbaserade arbetsplatsen påverkar deras arbetsförhållanden och förmåga att sätta gränser i det dagliga arbetet?? Den Aktivitetsbaserade arbetsplatsen visar sig utifrån numerisk och funktionell flexibilitet bidra till en flexibel organisation. Vidare visar resultatet att cheferna på det Aktivitetsbaserade kontoret saknar socialt stöd som ett resultat av att arbeta på detta sätt och även att det blivit svårare att sätta gränser i arbetet. Denna studie bidrar till forskningen på området Aktivitetsbaserade arbetsplatser och hur det är för chefer att arbeta på dessa.

Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC) är en kalkyleringsmetod som blev populärt under slutet av 80-talet och har sedan dess engagerat många forskare och praktiker. Konceptet växte allteftersom konsultbolag sålde implementeringar, mjukvara togs fram och vetenskapliga artiklar publicerades. Metoden kom dock att kritiseras för att vara komplex och resurskrävande och det skapades en bild av att det endast var stora företag som var lämpade att använda sig av metoden. På senare tid har studier gjorts som visat att mindre företag framgångsrikt kunnat implementera och använda sig av ABC och rekommendationer och riktlinjer för dessa har tagits fram. Vi finner dock en avsaknad på studier riktade mot mikroföretags tillämpande av ABC.

Bakgrund:                   För att stärka sin position på marknaden önskar Staples Sweden AB utöka sitt artikelsortiment till att omfatta 1 000 000 artiklar. För att möjliggöra sortimentsexpansionen behövs beslutsunderlag rörande hantering och kostnadsstruktur identifieras.Syfte:                          Syftet med studien är att utveckla en modell vid val och utformning av distributionssätt för att föreslå en distributionsslösning. Syftet är också att genom en kostnadsanalys identifiera orderkostnadsstrukturen för den föreslagna distributionslösningen.Metod:                        Vid genomförandet av studien tillämpades en fallstudiedesign. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer utförda på Staples Sweden AB.Slutsats:                      Vid tillämpningen av modellen som utvecklades i studien framkom att distributionslösningen ska utgöras av direktleveranser, konsoliderade direkleveranser, ?cross-docking?, ?cross-docking? med buffert och traditionell lagerhållning.

Den allt hårdare konkurrensen på marknaden gör att det blir alltviktigare för mindre tjänsteföretag att utvärdera sitt val avproduktkalkyl.Syftet med denna uppsats är att undersöka El- Företaget AB:sproduktkalkylering samt ge förslag till eventuella förbättringar genomatt jämföra med befintliga och lämpliga produktkalkyler.Resultatet i denna undersökning visar att påläggskalkylen är den mestlämpade kalkylmetoden för El- Företaget AB. Företaget använder sig avdenna modell idag men i slutsatsen har vi konstaterat att det krävsförbättringar. Dessa förändringar bör genomföras för att företaget iframtiden ska kunna jämföra och kontrollera sina kostnader på ettbättre sätt.Because of the competition on the current service market it is moreimportant to minor service companies to evaluate there choice ofproduct calculation.The purpose is to examine El- Företaget Ab:s product calculation andsuggest possible improvements by comparing with existing andappropriate product calculating- methods.The result in this survey shows that absorption costing method is themost suitable one to use by El- Företaget AB. The company uses thismodel today but through the conclusion we have worked outimprovements. These changes will be made to compare and controltheir cost in a better way in the future..

Den traditionella påläggskalkylen har kritiserats för att ofta ge ett bristfälligt beslutsunderlag med schablonmässiga kostnadsfördelningar. ABC- kalkylen utvecklades för att ge mer detaljerade och rättvisande kalkyler och dess användningen har blivit omfattande bland företagen. Ofta används dock ABC-kalkylen som ett separat system utan att integreras med företagets andra system. Man fortsätter att använda den traditionella metoden till externa rapporter. Detta innebär att företaget måste administrera två parallella system, vilket ofta förvirrar och irriterar beslutsfattarna.

I mitt examensarbete har jag arbetat fram en glaskollektion med tema mens. Målet med mitt arbete var dels att höja mensen ur tabut, dels att ge bruksglaset en ny scen. Genom att göra en menskoppsbehållare i transparent glas vill jag ifrågasätta varför vi gömmer och smusslar med våra mensskydd men också varför mensen idag framställs som oren, äcklig och skamlig. Jag vill uppmuntra till att bryta det mönstret, ge den som menstruerar en möjlighet att hylla mensen, sätta den i fokus, på piedestal. Mitt arbete resulterade i ett mensaltare, en tolkning av hur jag tror mensen hade framställts om vi levt i ett matriarkat.

Läroplanerna talar om att en av skolans viktigaste uppgifter är att erbjuda överblick och sammanhang så att eleverna ska få möjlighet att ta ansvar och initiativ samt utvecklas. Utifrån elevernas olika intelligensprofiler ska pedagogen anpassa arbetssätet till varje elevs förutsättningar och behov samt främja varje elevs lärande och kunskapsutveckling. Utbildningspsykologer som exempelvis Bruner talar om olika inlärningsmodeller, olika arbetssätt, som hjälper pedagogen att uppnå detta mål men hur förhåller sig eleverna till allt detta? Jag har valt att undersöka vilka arbetssätt eleverna lyfter fram och se hur de motiverar sina svar. Jag har även valt att beskriva och på detta sätt utveckla kunskap om de olika formerna för undervisning? Utgångspunkten för denna undersökning är i aktuella medieprogram och debatter som har behandlat pedagogiska arbetssätt i relation till olika lärarroller, men också från egna frågeställningar så som; hur ser variationen ut mellan de olika formerna för undervisning? Resultatet kom att behandla både elevernas attityder till arbetssätt men även deras syn på läraren som ledare i klassrummet.

Bakgrund: Kontorens utformning påverkar hur organisationer upplevs internt och externt. Utformningen har förändrats genom tiden vilket till viss del beror på samhällsutvecklingen och moden. Aktivitetsbaserat arbetssätt är ett nytt sätt att utforma kontor på och allt fler organisationer väljer idag att implementera ett aktivitetsbaserat arbetssätt.Syfte: Att skapa förståelse för modets inverkan på organisationers utveckling genom att studera implementeringen av ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Metod: Studien bygger på en deduktiv forskningsansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Studien är en tvärsnittsstudie med datainsamling från mer än ett fall. Åtta kvalitativa intervjuer och två observationer har genomförts.

Det blir allt vanligare att effektivisera företag i syfte att uppnå en ökad flexibilitet och anpassning till samhället. I och med de förändringar som genomförs på företagen förväntas individen att vara flexibel och anpassa sig därefter. Skanska som är ett byggföretag har gjort en stor förändring i arbetssättet på sitt huvudkontor i Stockholm. Denna studie undersöker hur förändringen gått till, och hur medarbetarna på företaget upplever den psykosociala arbetsmiljön i samband med detta utifrån olika faktorer.Utgångspunkten i denna studie är den psykosociala arbetsmiljö och den förändring av arbetssätt som utförts på företaget. Det intressanta är att se hur dessa samverkar och hur individerna på företaget upplever sin nya arbetsplats.

Masshantering är en viktig beståndsdel av projekteringen för både entreprenören och beställaren vid infrastrukturprojekt, i form av väg- och järnvägsbyggen, samt vid byggnationer som involverar förflyttningar av stora schaktmassor. I dagsläget sker planering av masshantering i stor utsträckning traditionellt, vilket innebär omfattande handberäkningar och tillämpning av Aktivitetsbaserad planering. Utveckling av datorstödda planeringsprogram har bidragit till en förändring av masshanteringsprocessen. Huvudsyftet med detta examensarbete är att undersöka på vilka sätt masshanteringsprocessen potentiellt kan effektiviseras vid understöd av planeringsprogram som tillämpar lokalitetsbaserad planering. Vidare också redovisa skillnaden i transportkostnader mellan traditionell planering och planering som tillämpar planeringsprogram.Undersökningen utfördes genom en jämförelse mellan traditionell planeringsprocess vid masshantering och planeringsprocess vid masshantering med tillämpning av lokalitetsbaserat planeringsprogram.

Bakgrund och problem: Världen genomgår för närvarande dramatiska förändringar, framföralltfinansiellt och politiskt. Som ett resultat är ekonomistyrning ett högst aktuellt ämne i dagenssvenska storföretag. Ekonomistyrning sker ofta med välkända ekonomistyrningsmodeller.Anledningen till att företag väljer att adoptera ekonomistyrningsmodeller kan förklaras utifrånolika teorier. Ett flertal studier visar att det är sällan ekonomistyrningsmodeller enbart sprids pågrund av att företag efterfrågar nya styrmodeller, även utbudssidan spelar en avgörande roll.Forskare har dock indikerat att vetenskapen hade gynnats av en undersökning om spridning avekonomistyrningsmodeller ur ett efterfrågeperspektiv. Då det svenska företagsklimatet förnärvarande utsätts för ovannämnda omvärldsfaktorer bidrar en svensk infallsvinkel till att göradet ytterligare intressant.Syfte: Syftet med studien är att, ur ett efterfrågeperspektiv, undersöka vilkaekonomistyrningsmodeller som används i svenska storföretag, hur de sprids samt deras effekt.Vidare är syftet att komplettera den existerande forskningen genom att undersöka området urdelvis nya infallsvinklar, till exempel genom att undersökningen utförs ur ett efterfrågeperspektivsamt att det uteslutande är ekonomichefer på svenska storföretag som tillfrågas.Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ metod, i enlighet med en deduktivforskningsansats.