Sök:

Sökresultat:

111 Uppsatser om Aktiećterköp - Sida 1 av 8

STOR PÅVERKAN PÅ VINST PER AKTIE MED NY REDOVISNINGSSTANDARD?

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om svenska koncerners resultat och nyckeltal pÄverkats av den standardÀndring som infördes i USA frÄn och med Ärsskiftet 2001/2002, SFAS 142. Detta för att kunna generalisera resultatet till den svenska marknaden i och med att IFRS 3 implementeras under 2005. VÄr undersökning, som genomförts med en jÀmförande ekonomisk utvÀrderingsmetod, visar att samtliga undersökta koncerner redovisar ett synbart högre resultat och en urskiljbar högre vinst per aktie. Vi kan konstatera att vid sÄvÀl ett positivt som ett negativt resultat Àr standardÀndringen gynnsam för koncernerna. Ju större goodwillposten Àr desto större förbÀttring av vinst per aktie pÄ grund av den uteblivna avskrivningen..

Hyresbostadsfonder - ett placeringsalternativ för vÀlbÀrgade?

Hyresbostadsfonder Àr en ny placeringsform i Sverige som erbjuder privatpersoner, företag och institutioner att Àga hyresfastigheter och erhÄlla avkastning frÄn förvaltningsöverskott och vÀrdeökning. I denna studie jÀmförs aktie- och obligationsfonder med en simulerad hyresbostadsfond ur ett risk kontra avkastningsperspektiv. Fonden baseras pÄ data över den svenska fastighetsmarknaden frÄn Svenskt Fastighetsindex och Investment Property Database, dÀrför att placeringsformen Àr ny och det rÄder brist pÄ historisk data frÄn verkliga aktörer.MÄlet med studien Àr att besvara om hyresbostadsfonder Àr ett konkurrenskraftigt alternativ till aktie- och obligationsfonder. Utöver finansiella jÀmförelser redogör författarna eventuella dolda risker och nackdelar med placeringsformen.Resultatet frÄn studien visar att hyresbostadsfonden har presterat bÀttre Àn bÄde aktie- och obligationsfonderna under perioden 1988-2008. Bidragande faktorer till denna utveckling har identifierats och redovisats.

Demografiska skillnader vid aktieplaceringar : En studie om eventuella demografiska skillnader vid aktieplaceringar

Uppsatsen belyser frÄgan om det finns demografiska skillnader som pÄverkar personer nÀr de ska vÀlja en aktie att investera i. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr en enkÀtundersökning som genomfördes under tvÄ olika aktiviteter anordnade av Aktiespararna under vÄren 2009 i VÀrmland. UtifrÄn tidigare forskning undersöker jag i min uppsats om de demografiska skillnaderna: kön, Älder, mÄnadsinkomst och utbildningsbakgrund pÄverkar personer inför deras val av aktier att investera i. För att undersöka om det finns nÄgra demografiska skillnader, sÄ anvÀnde jag mig av en enkÀt med fasta svarsalternativ som deltagarna pÄ de bÄda aktiviteterna fick besvara. EnkÀten var utformad sÄ att respondenterna Àven hade möjlighet att pÄ sista frÄgan, om varför de vÀljer att investera i en viss aktie förutom de sju redan fasta svarsalternativen kunna vÀlja ett Ättonde eget svarsalternativ: ?Annat?. DÀr kunde respondenterna vÀlja att sjÀlva beskriva deras egna motiv till att de valde att investera i just en viss aktie. Resultatet av min enkÀtundersökning visar att de demografiska skillnaderna i viss mÄn pÄverkar personers val av aktier.

RR 18: Resultat per aktie - en studie av 20 börsnoterade företag

AnvÀndbarheten av RPA har varit tvivelaktig i och med minskad anvÀndning, vilket beror pÄ att begripligheten och jÀmförbarheten av nyckeltalet har varit bristfÀllig. Tillförlitligheten till RPA kan öka efter RR 18:s ikrafttrÀdande, eftersom kraven pÄ en enhetlig berÀkningsstandard ökar jÀmförbarheten. Utvecklingen av RPA har pÄverkats av olika resultat- och skattebegrepp, vilket har lett till att det inte har funnits nÄgon enhetlig redovisningspraxis. RR 18:s klassificering som en upplysningsrekommendation pÄverkar dess genomslagskraft. Upplysningskravens begrÀnsade genomslagskraft kan bero pÄ tidigare redovisningstraditioner i företagen, internationell pÄverkan och avsaknaden av en debatt om nyckeltalets betydelse och anvÀndning..

FöretagsvĂ€rdering med Fundamental analys : Är Eolus aktie över- eller undervĂ€rderad?

Datum: 2010-06-03Kurs: Kandidatuppsats i FöretagsekonomiLĂ€rosĂ€te: MĂ€lardalens högskola, VĂ€sterĂ„sInstitution: Akademin för hĂ„llbar samhĂ€lls- och teknikutvecklingTitel: FöretagsvĂ€rdering med Fundamental analysFörfattare: Sebastian JĂ€rvinen och Slavisa StupicHandledare: Riitta LehtisaloExaminator: Cecilia LindhFrĂ„gestĂ€llningar: Vilka vĂ€rderingsmetoder och modeller Ă€r mest lĂ€mpliga för en vĂ€rdering av Eolus Vind AB?Är Eolus aktie över- eller undervĂ€rderad?Vilken pĂ„verkan har avvikelser gentemot prognos i vĂ€rderingen av Eolus?Syfte: Syftet med studien Ă€r att utföra en företagsvĂ€rdering av Eolus för att faststĂ€lla om dess aktie Ă€r över- eller undervĂ€rderad samt behandla osĂ€kerheten kring en vĂ€rdering.Metod: I studien har en deduktiv metod tillĂ€mpats dĂ„ vi valt att utgĂ„ frĂ„n redan befintlig teori. Vidare har kvalitativa och kvantitativa metoder tillĂ€mpats för att fĂ„ en djupare förstĂ„else för hur vĂ€rderingsmetoderna och modellerna anvĂ€nds i praktiken som sedan ligger till grund för vĂ€rderingen av Eolus.Slutsats: LĂ€mpligaste metoden för en vĂ€rdering av Eolus Ă€r en sĂ„ kallad DCF analys, dĂ€r en fundamental analys ligger till grund för de prognostiserade antaganden. Det innebĂ€r att bolaget, marknaden och dess bransch studeras för att sedan ligga till grund för de prognoser och antaganden som krĂ€vs i en DCF analys. En multipelvĂ€rdering Ă€r att föredra dĂ„ den anses göra DCF analysen komplett.

Value at Risk med Riskmetrics-metoden : Fungerar VaR pÄ den svenska aktiemarkanden?

Value at Risk (VaR) Àr en finansiell metod för att skatta risker och som anvÀnds i stor utstrÀckning av banker och företag. VaR berÀknar att en eventuell förlust inte skall överstiga ett visst belopp med 95/99 procents konfidens. Denna uppsats syfte Àr att undersöka om VaR kan appliceras pÄ en svensk aktie nÀr Riskmetrics-modellen (IGARCH) skattar volatiliteten pÄ aktien trots oro pÄ den finansiella marknaden. Undersökningen genomfördes pÄ Volvos B-aktie med data frÄn perioden 2003-01-01 till 201 2-12-31. Vi genererade enstegsprognoser över den potentiella förlusten (VaR) givet en fiktiv investering av 10 000 000 SEK.

Index viktat efter omsÀttning : Presterar ett index viktat efter omsÀttning bÀttre Àn ett index viktat efter börsvÀrde?

Om den effektiva marknadshypotesen inte gÀller skulle varje aktie handlas över eller under aktiens verkliga vÀrde. Om sÄ Àr fallet skulle alla index som Àr viktade efter börsvÀrde automatiskt överexponeras nÀr en aktie handlas över dess verkliga vÀrde och underexponera nÀr en aktie handlas under dess verkliga vÀrde. Det hÀr betyder att kapitalviktade index Àr fundamentalt och strukturellt bristfÀlliga och kommer kontinuerligt övervikta alla aktier som handlas över verkligt vÀrde och undervikta all aktier som handlas under verkligt vÀrde. Efter att lÀst Robert Arnotts forskningsartikel ?Redefining Indexation? vÀcktes intresset av att utföra studien pÄ den svenska aktiemarknaden.

Utdelningspreferenser vid aktieplaceringar hos individer : En studie ur ett bolagsperspektiv

PĂ„ en perfekt marknad bör en investerare vara likgiltig till om en aktie ger avkastning i form av kapitaltillvĂ€xt eller utdelning. Emellertid existerar skatter och transaktionskostnader pĂ„ marknaden, det vill sĂ€ga marknaden Ă€r inte perfekt. Med tillgĂ„ng till unik data som visar aktieplacerares innehav hos bolag pĂ„ Stockholmsbörsen Ă€r studiens syfte att finna klientel i form av Ă„lders-, köns- och inkomstgrupper. Vi finner att investerare inte Ă€r likgiltiga till utdelning. Äldre individer, kvinnor och lĂ„ginkomsttagare utgör en större andel av aktieplacerarna i bolag som lĂ€mnade utdelning vilket indikerar att dessa har preferenser för aktier med utdelning.

SCANIA – - Analys och vĂ€rdering

Scania grundades Är 1891 och idag spÀnner sig verksamheten över hundramarknader. Tillverkningen bestÄr av tunga lastbilar, bussar samt industriochmarinmotorer, fokus ligger pÄ segmentet tunga transporter. Scania harfortsatt att visa goda intÀkter Àven under perioder av stagnation pÄmarknaden. Det har gjort Scania till ett attraktivt förvÀrvsobjekt för andrabolag i samma bransch. Volvo har gjort tvÄ försök till förvÀrv av Scania ochMAN har gjort ett.Volvo gjorde tvÄ försök till förvÀrv först Är 1979 och sedan igen Är 1999men hindrades dÄ av EU-kommissionen eftersom företagen tillsammansskulle dominera den nordiska marknaden.

UtvÀrdering av svenska aktie- och aktieindexfonder : En empirisk studie av Sharpekvot, Treynorkvot och M-kvadrat, Är 1998-2008

My essay is on the subject of teachers work environment with focus on noise and communication. In the essay questions are raised on how a teacher can influence his or hers noisy work environment. A school is a large work place with many employees and is owned and administered by the county municipality which is an even bigger workplace. How big an acting space does a teacher have in such a large organization?My methods of research on these questions have been to conduct interviews and analyzing documentation from The Swedish Work Environment Authority.

Finns det ett samband mellan omsÀttningen av aktier och deras betavÀrden?

Titel: Finns det ett samband mellan omsÀttningen av aktier och deras betavÀrden? Seminaridatum: 3. Februari 2006 UppsatsÀmne: Finansiell ekonomi, kandidatuppsats, 10 p Författare: Helén Dybing Handledare: Hossein Asgharian Sökord: Aktie, Beta, OmsÀttning, Konjunktur, Bransch Syfte: Syfte med denna uppsats Àr att faststÀlla om det finns nÄgot samband mellan omsÀttningen av aktier och deras betavÀrde. Vidare Àr syftet att se hur sambandet ser ut beroende pÄ vilken bransch aktierna tillhör och hur det förhÄller sig ur ett konjunkturperspektiv. Metod: Jag valde ut 30 aktier som under min valda tidsperiod, 1990-01-31 till 2003-06-30, fanns registrerade pÄ A-listan.

Är Stockholmsbörsen predicerbar?

I den hÀr uppsatsen testas huruvida Stockholmsbörsen Àr predicerbar, i motsats till den icke-predicerbara teorin ? Random Walk theory. Till skillnad frÄn majoriteten av tidigare studier, undersöker jag predicerbarhet för enskilda aktier, och inte bara som ett aggregerat fenomen i form av ett index. Resultatet av studien visar att Stochholmsbörsen som en homogen grupp inte gÄ att predicera. DÀremot, dÄ varje aktie undersökts i isolerad form, uppvisar majoriteten av aktierna ett predicerbarat beteende ? i form av Mean Reversion, alternativt Mean Aversion..

Warrantintroduktion : En studie om prispÄverkan pÄ den underliggande aktien vid en warrantintroduktion

Den svenska ekonomin gÄr bra vilket har lett till att svenska folket har mer pengar att investera. Det finns en mÀngd olika investeringsalternativ pÄ marknaden, bland annat obligationer, aktier, fonder och derivat. Till kategorin derivat hör warranter och optioner. Warranter kan ses som en lÄng option och Àr ett relativt nytt instrument pÄ marknaden. Handeln med warranter startade pÄ den svenska marknaden 1995.

Är fastighetsaktier en sĂ€ker investering? : En jĂ€mförelsestudie dĂ€r fastighetsaktier analyseras

Uppsatsen syfte Àr att undersöka om fastighetsaktier Àr en sÀker investering eller inte samt kan det vara ett alternativt sparande, istÀllet för statsobligationer nÀr en sÀker lÄngsiktig investering efterfrÄgas. För att avgöra om fastighetsaktierna Àr sÀkra aktier anvÀnds marknadsportföljen som referens pÄ vad som ska anses vara en sÀker aktie. Genom att anvÀnda CAPM ansatsen kunde tillgÄngarna jÀmföras Ät. Resultaten frÄn analysen tyder pÄ att det inte gÄr att sÀga att fastighetsaktierna Àr sÀkrare Àn marknadsportföljen samt att de inte tycks vara ett bÀttre alternativ Àn statsobligationer pÄ lÄngsikt..

Slumpens betydelse pÄ aktie- respektive spelmarknaden

MÄnga berÀttar om de ekonomiska vinster de gjort pÄ börsen under senaste Ären, och hur lÀtt pengarna rullat in pÄ deras konton. Med en liten inblick i finansmarknaden och genom att titta pÄ A-ekonomi dÄ och dÄ sÄ blir i stort sett alla aktieaffÀrer lyckade. Vi hör dock sÀllan nÄgon berÀtta om folks dÄliga aktieaffÀrer. Börsen verkar med andra ord vara en guldgruva för dem som investerar dÀr. Med hjÀlp av dyra aktierekommendationer kan man göra Ànnu större vinster enligt en rad olika fondkommissionÀr.

1 NĂ€sta sida ->