Uppsatsen unders?ker hur den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen p?verkar konflikter mellan aktiebolagslagen och aktie?garavtal, s?rskilt i privata bolag d?r alla aktie?gare ?r bundna av samma avtal. Separationsprincipen inneb?r att avtal mellan aktie?gare inte kan f? bolagsr?ttslig verkan utan st?d i lagen, vilket s?kerst?ller bolagsorganens autonomi. Men i praktiken anv?nds aktie?garavtal f?r att reglera relationer mellan ?gare och hantera fr?gor som aktiebolagslagen inte t?cker.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska koncerners resultat och nyckeltal påverkats av den standardändring som infördes i USA från och med årsskiftet 2001/2002, SFAS 142. Detta för att kunna generalisera resultatet till den svenska marknaden i och med att IFRS 3 implementeras under 2005. Vår undersökning, som genomförts med en jämförande ekonomisk utvärderingsmetod, visar att samtliga undersökta koncerner redovisar ett synbart högre resultat och en urskiljbar högre vinst per aktie. Vi kan konstatera att vid såväl ett positivt som ett negativt resultat är standardändringen gynnsam för koncernerna. Ju större goodwillposten är desto större förbättring av vinst per aktie på grund av den uteblivna avskrivningen..

Hyresbostadsfonder är en ny placeringsform i Sverige som erbjuder privatpersoner, företag och institutioner att äga hyresfastigheter och erhålla avkastning från förvaltningsöverskott och värdeökning. I denna studie jämförs aktie- och obligationsfonder med en simulerad hyresbostadsfond ur ett risk kontra avkastningsperspektiv. Fonden baseras på data över den svenska fastighetsmarknaden från Svenskt Fastighetsindex och Investment Property Database, därför att placeringsformen är ny och det råder brist på historisk data från verkliga aktörer.Målet med studien är att besvara om hyresbostadsfonder är ett konkurrenskraftigt alternativ till aktie- och obligationsfonder. Utöver finansiella jämförelser redogör författarna eventuella dolda risker och nackdelar med placeringsformen.Resultatet från studien visar att hyresbostadsfonden har presterat bättre än både aktie- och obligationsfonderna under perioden 1988-2008. Bidragande faktorer till denna utveckling har identifierats och redovisats.

Den 15 april 2013 presenterade regeringen ett fo?rslag till nya regler ga?llande beskattning av utdelning och kapitalvinst pa? kvalificerade andelar i fa?mansfo?retag. Dessa regler a?terfinns i IL 57 kap. och kallas fo?r 3:12-reglerna.

Uppsatsen belyser frågan om det finns demografiska skillnader som påverkar personer när de ska välja en aktie att investera i. Utgångspunkten för uppsatsen är en enkätundersökning som genomfördes under två olika aktiviteter anordnade av Aktiespararna under våren 2009 i Värmland. Utifrån tidigare forskning undersöker jag i min uppsats om de demografiska skillnaderna: kön, ålder, månadsinkomst och utbildningsbakgrund påverkar personer inför deras val av aktier att investera i. För att undersöka om det finns några demografiska skillnader, så använde jag mig av en enkät med fasta svarsalternativ som deltagarna på de båda aktiviteterna fick besvara. Enkäten var utformad så att respondenterna även hade möjlighet att på sista frågan, om varför de väljer att investera i en viss aktie förutom de sju redan fasta svarsalternativen kunna välja ett åttonde eget svarsalternativ: ?Annat?. Där kunde respondenterna välja att själva beskriva deras egna motiv till att de valde att investera i just en viss aktie. Resultatet av min enkätundersökning visar att de demografiska skillnaderna i viss mån påverkar personers val av aktier.

Användbarheten av RPA har varit tvivelaktig i och med minskad användning, vilket beror på att begripligheten och jämförbarheten av nyckeltalet har varit bristfällig. Tillförlitligheten till RPA kan öka efter RR 18:s ikraftträdande, eftersom kraven på en enhetlig beräkningsstandard ökar jämförbarheten. Utvecklingen av RPA har påverkats av olika resultat- och skattebegrepp, vilket har lett till att det inte har funnits någon enhetlig redovisningspraxis. RR 18:s klassificering som en upplysningsrekommendation påverkar dess genomslagskraft. Upplysningskravens begränsade genomslagskraft kan bero på tidigare redovisningstraditioner i företagen, internationell påverkan och avsaknaden av en debatt om nyckeltalets betydelse och användning..

Ma?nga fo?retag i Sverige a?gs och kontrolleras av familjer. Familjer som a?gare skiljer sig fra?n andra a?gare och har ett mer la?ngsiktigt synsa?tt samt ett mindre risktagande. Syftet med arbetet a?r att underso?ka om och i sa? fall hur familjea?gda fo?retag skiljer sig mot icke familjea?gda fo?retag vad ga?ller internationaliseringsgrad och geografisk diversifiering.

Familjea?gda fo?retag har oftast en styrelse besta?ende av a?gare och i vissa fall, na?gon eller na?gra familjemedlemmar till a?garen. Detta kan bidra till att styrelsen inte na?r sin fulla potential. Ett flertal forskare inom verksamhetsstyrning och familjefo?retag argumenterar fo?r vikten av att tillsa?tta externa ledamo?ter till familjefo?retags styrelser.

Datum: 2010-06-03Kurs: Kandidatuppsats i FöretagsekonomiLärosäte: Mälardalens högskola, VästeråsInstitution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutvecklingTitel: Företagsvärdering med Fundamental analysFörfattare: Sebastian Järvinen och Slavisa StupicHandledare: Riitta LehtisaloExaminator: Cecilia LindhFrågeställningar: Vilka värderingsmetoder och modeller är mest lämpliga för en värdering av Eolus Vind AB?Är Eolus aktie över- eller undervärderad?Vilken påverkan har avvikelser gentemot prognos i värderingen av Eolus?Syfte: Syftet med studien är att utföra en företagsvärdering av Eolus för att fastställa om dess aktie är över- eller undervärderad samt behandla osäkerheten kring en värdering.Metod: I studien har en deduktiv metod tillämpats då vi valt att utgå från redan befintlig teori. Vidare har kvalitativa och kvantitativa metoder tillämpats för att få en djupare förståelse för hur värderingsmetoderna och modellerna används i praktiken som sedan ligger till grund för värderingen av Eolus.Slutsats: Lämpligaste metoden för en värdering av Eolus är en så kallad DCF analys, där en fundamental analys ligger till grund för de prognostiserade antaganden. Det innebär att bolaget, marknaden och dess bransch studeras för att sedan ligga till grund för de prognoser och antaganden som krävs i en DCF analys. En multipelvärdering är att föredra då den anses göra DCF analysen komplett.

Denna uppsats unders?ker de f?reslagna f?r?ndringarna av 3:12-reglerna i SOU 2024:36 och deras p?verkan p? beskattningen av f?mansf?retag. Reformf?rslaget syftar till att f?renkla regelverket och minska m?jligheterna till inkomstomvandling, men v?cker samtidigt fr?gor om vilka f?retagare som gynnas eller missgynnas av f?r?ndringarna. Analysen fokuserar p? hur reglerna p?verkar ?gare av sm?, medelstora och stora f?mansf?retag, med s?rskilt fokus p? gr?nsbeloppets ber?kning, utomst?enderegeln, karenstider och definitionen av n?rst?ende. Genom en granskning av lagstiftning, praxis och f?rarbeten identifierar uppsatsen reformens potentiella effekter. Resultaten visar att reformen kan leda till f?rdelar f?r b?de sm? och stora f?retag, medan ?gare av medelstora f?retag riskerar att hamna i en skattem?ssig mellanposition.

Value at Risk (VaR) är en finansiell metod för att skatta risker och som används i stor utsträckning av banker och företag. VaR beräknar att en eventuell förlust inte skall överstiga ett visst belopp med 95/99 procents konfidens. Denna uppsats syfte är att undersöka om VaR kan appliceras på en svensk aktie när Riskmetrics-modellen (IGARCH) skattar volatiliteten på aktien trots oro på den finansiella marknaden. Undersökningen genomfördes på Volvos B-aktie med data från perioden 2003-01-01 till 201 2-12-31. Vi genererade enstegsprognoser över den potentiella förlusten (VaR) givet en fiktiv investering av 10 000 000 SEK.

Om den effektiva marknadshypotesen inte gäller skulle varje aktie handlas över eller under aktiens verkliga värde. Om så är fallet skulle alla index som är viktade efter börsvärde automatiskt överexponeras när en aktie handlas över dess verkliga värde och underexponera när en aktie handlas under dess verkliga värde. Det här betyder att kapitalviktade index är fundamentalt och strukturellt bristfälliga och kommer kontinuerligt övervikta alla aktier som handlas över verkligt värde och undervikta all aktier som handlas under verkligt värde. Efter att läst Robert Arnotts forskningsartikel ?Redefining Indexation? väcktes intresset av att utföra studien på den svenska aktiemarknaden.

A?gare av aktier i privata bolag har sa?mre mo?jlighet att avyttra sina aktier a?n a?gare av aktier i publika bolag, allt annat lika. Da?rfo?r anva?nds en generell rabatt vid va?rdering av privata bolag, en privat bolagsrabatt, fo?r att kompensera ko?pare fo?r den reducerade mo?jligheten att avyttra sina aktier i ett senare skede. Underso?kningen a?mnade da?rfo?r underso?ka huruvida en generell rabatt a?r applicerbar pa? samtliga bolag genom att underso?ka skillnader i den privata bolagsrabatten mellan olika branscher i Norden.Genom att anva?nda publika aktietransaktioner skapades publika referensportfo?ljer som kunde ja?mfo?ras med privata bolagstransaktioner i Norden under perioden 2006- 2013.

De sto?rsta affa?rsjuridiska advokatbyra?erna i Sverige har genomga?tt stora fo?ra?ndringar de senaste decennierna och advokatens yrkesroll a?r i fo?ra?ndring. Byra?erna har blivit mer professionella i strukturen, men dess a?gandeform har la?nge fo?rblivit ofo?ra?ndrad. A?gandeformen besta?r av ett dela?garskap vilket inneba?r att advokatbyra?n a?gs av ett antal advokater som a?ven a?r ansta?llda pa? samma byra?.

På en perfekt marknad bör en investerare vara likgiltig till om en aktie ger avkastning i form av kapitaltillväxt eller utdelning. Emellertid existerar skatter och transaktionskostnader på marknaden, det vill säga marknaden är inte perfekt. Med tillgång till unik data som visar aktieplacerares innehav hos bolag på Stockholmsbörsen är studiens syfte att finna klientel i form av ålders-, köns- och inkomstgrupper. Vi finner att investerare inte är likgiltiga till utdelning. Äldre individer, kvinnor och låginkomsttagare utgör en större andel av aktieplacerarna i bolag som lämnade utdelning vilket indikerar att dessa har preferenser för aktier med utdelning.