Tidigare forskning från USA fastslår att P/E-talet och direktavkastningen fungerar som indikatorer för framtida Aktieutveckling. Denna forskning sträcker sig fram till år 2000. Tanken med detta arbete är att applicera föregående forskares tankar på den svenska marknaden för åren efter 2000. Tanken med uppsatsen är att utreda ifall historiska värden på direktavkastning och P/E-tal kan leda en investerare till ett bättre investeringsbeslut under perioden 2000- 2008.Arbetet består av två delar, en utförlig kvantitativ del och en något enklare kvalitativ del. I den kvantitativa delen genomförs tester på den datamängd som samlats in i form av regressionsanalyser.

Uppsatsen grundas kring teorier om att aktiemarknadens aktörer är relativt dåliga på att förutspå aktiers utveckling. Den helt rationelle investeraren som är en av grundstenarna för teorin om den effektiva marknadsportföljen verkar ej existera. Den effektiva marknadsportföljen, praktiskt uttryckt som ett marknadsvärdeviktat index, blir då en olämplig förebild att följa vid investeringsförfarande. Vidare grundas undersökningen på teori vilken antyder att historiska resultat ger en god indikation om företags framtida utveckling. Vi har studerat en stor mängd företag noterade på den svenska börsen under perioden 1992-2003.

Tillväxtteori är ett centralt inslag i nationalekonomiska studier. Lika centralt i finansiella studier är frågan om vad som förklarar aktiekursers utveckling. Ett eventuellt samband mellan dessa är av intresse att undersöka. Om tillväxt visar sig förklara en del av kursutvecklingen hos aktier är detta mycket användbart vid val av investeringsstrategier. För att undersöka om ett samband föreligger används en modifierad modell av teknologispridningsmodellen till grund för att skapa ett index som visar hur nära man befinner sig sitt steady state (det jämviktsläge en ekonomi rör sig mot på lång sikt).

Världen står idag inför många miljömässiga utmaningar och kapitalbehovet för attmildra effekterna av klimatförändringarna är stort. För att möta det stora kapitalbehovetmåste de globala finansmarknaderna involveras. Gröna obligationer är ett nyttfinansiellt instrument vars likvid är ämnad att gå till finansieringen av projekt sombidrar till en minskad klimatpåverkan. Finansieringsformen har växt i popularitet blandsvenska organisationer sedan introduktionen på den svenska marknaden trots att dessaffärsnytta för den utförande enheten inte är övertygande. Syftet med uppsatsen ärdärför att undersöka drivkrafterna bakom emitteringen av gröna obligationer samt omdessa drivkrafter är tillräckligt starka för att öka investeringarna i klimatrelateradeprojekt och på så sätt bidra till en hållbar utveckling.Baserat på uppsatsens syfte användes en kvalitativ metod vid genomfördet av denempiriska datainsamlingen utifrån emittenternas perspektiv.

När ett företag skall introduceras på börsen sker en så kallad Initial Public Offering. Det innebär att företaget får en marknadsplats där handel av företagets aktier kan ske på någon av Stockholmbörsens handelslistor, vilket innebär att allmänheten erbjuds att teckna aktier i bolaget. Det vanligaste skälet till att introduceras på börsen anses vara att få tillgång till expansionskapital. Intresset för nyintroduktioner och antalet nyintroduktioner har ökat de senaste åren. Tidigare studier har visat på att underprissättning föreligger vid prissättningen på aktien vid nyintroduktionen på världens alla börser.

År 2003 var företaget Skandia i hetluften då det i maj samma år beslutades att en oberoende utredningsgrupp skulle granska vissa förhållanden i Skandiakoncernen. Det visade sig att mellan åren 1997-2002 hade Skandia betalat ut fyra miljarder till personer i ledandebefattningar genom bonusprogram. Belöningssystem är någonting som de flesta företagen på Stockholmsbörsen erbjuder till sina anställda. Att stimulera de anställda till att prestera enastående resultat samt motivera anställda till att åstadkomma uppsatta mål kan vara syftetmed bonusprogram. Det är vanligt att benämna bonus som ett mått på prestation men ofta är det konjunkturen eller yttre faktorer som påverkar hur väl ett företag presterar.