Syftet med studien är att identifiera vilken effekt övergången till IFRS 3 och dess förändring från historiskt anskaffningsvärde till verkligt värde har haft på aktiemarknadens Aktiepris och utdelningsnivå, för svenska företag noterade på NASDAQ OMX Nordic Stockholm. Redovisningens syfte är att förse företagets intressenter med information som är användbar för beslutfattande. Värdering av goodwill är problematisk då tydligt beräkningssätt saknas. EU implementerade IFRS 3 för att förbättra redovisning av goodwill genom värdering till verkligt värde istället för historiskt anskaffningsvärde. Verkligt värde leder dock till att företag gör subjektiva bedömningar av goodwillpostens värde, vilket innebär att möjligheter att påverka resultat skapas. Detta leder i sin tur till påverkan på Aktiepris och utdelningsnivå. Studien har en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ undersökningsmetod.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur marknadseffektiviteten på Stockholmsbörsen har blivit påverkat av finanskrisen 2008, vilket genomförs genom att undersöka om bolag får avvikande avkastning vid publicering av kvartalsrapporter.Teori: Teorikapitlet utgår från den effektiva marknadshypotesen, där dess tre olika komponenter samt anomalier tas upp.Metod: Undersökningen genomförs med hjälp av en event studie och en hypotesprövning för att kontrollera hur effektiviteten på NasdaqOMX har blivit påverkad av finanskrisen. Undersökningen utgår ifrån en period på tre år, 2009-2011, och omfattar aktierna på index OMXS30. En insamling av kursdata från de 29 bolag som ingick i OMXS30 har skett, med hänsyn till datum för publicering av kvartalsrapporter. Detta ger totalt 261 observationer under dessa tre år.Empiri: Hypotesprövningen tillsammans med övrig empiri har visat att det kan finnas ett samband mellan publicering av kvartalsrapporter och bolagens Aktiepris. Dock visar empirin att finanskrisens påverkan på effektiviteten har varit mycket liten.Analys: Analys av empirin tyder på att det finns tydliga tecken på att bolagens Aktiepris påverkas vid publicering av kvartalsrapporter.

Hur värderar man ett företag som står inför en börsintroduktion? Vilka faktorer skall inkluderas respektive exkluderas vid prissättningen av ett företag? Dessa frågor spelar en central roll i detta arbete.För att på ett så pedagogiskt och korrekt sätt som möjligt kunna urskilja denna verklighet har vi valt att följa ett företag som i skrivande stund står inför en börsintroduktion på den amerikanska börsmarknaden. Detta företag är Fisker Automotive, ett bilmärke som tillverkar miljömedvetna fordon som lämnar minimalt miljöavtryck och som levererar maximal prestanda.Med hjälp av en avkastningsvärdering har vi kommit fram till ett värde på företaget och dess aktie, $42,32. Vi har i arbetet inte spekulerat i huruvida detta är ett över- eller undervärde, utan arbetets fokus har legat på processen att ta fram de variabler som är centrala vid en värdering av företag som inte är börsnoterade..

Nasdaq OMX Stockholms stadigvarande positiva utveckling kan resultera i ett dyrare, mindre attraktivt, Aktiepris och fo?rorsaka beslut om att genomfo?ra en aktiesplit. I den ha?r uppsatsen underso?ks, genom en eventstudie, om annonsering och genomfo?rande av aktiesplit ger upphov till o?veravkastning fo?r bolag noterade pa? Nasdaq OMX Stockholm mellan a?ren 2004- 2014. I fo?ljande eventstudie har bolag kategoriserats efter bo?rsva?rde fo?r att a?ska?dliggo?ra om det fo?religger skillnader i o?veravkastning beroende pa? bolagsstorlek.

Goodwill har under senare år blivit en allt viktigare post i företags balansräkning. Rapporteringen av goodwill har fått större fokus sedan implementeringen av IAS 36 år 2005, då den nya regleringen medfört att viss subjektivitet kan tillämpas vid värdering av goodwill och dess nedskrivningsbehov. Denna studie syftar därför till att undersöka hur Aktiepriser påverkas av annonseringar om goodwillnedskrivningar, genom att undersöka svenska aktiemarknadens goodwillnedskrivningar från år 2005 till 2014. Genomförandet av undersökningen sker med hjälp av en eventstudie där 59 företag ingår i materialet. Studien söker finna mönster i hur företag påverkas av annonseringar om goodwillnedskrivningar.

Med inspiration från tidigare forskning vill vi utreda om det är som IASB anger, att resultatet är ett bättre mått på att estimera ett framtida Aktiepris än dagens kassaflöde. En anledning till att resultatet anses vara ett bättre mått är att det även innehåller periodiseringar vilka är tänkta att minska timing- och matchningsproblem. Det andra alternativet är att kassaflödet är ett mått med högre värderelevans eftersom periodiseringarna ger möjlighet till earnings management och därför kan ge en skev bild av företagets prestation. Syftet med denna studie är att undersöka hur mycket värderelevans periodiseringarna innehåller. Studien testar ett flertal olika mått av kassaflöden mot Aktiepriset nästkommande år och kommer fram till att kassaflödet från den löpande verksamheten har den högsta värderelevansen följt av årets resultat, kassaflöde vid årets slut och det fria kassaflödet när vi undersöker den svenska marknaden mellan 2001-2010..

Titel: Marknadssignalering genom utdelningar och aktieåterköp: En studie av svenska företagBakgrund: Investerarskydd och lagstiftning skiljer mellan olika länder och förekomsten avagentkostnader och asymmetrisk information varierar. Det krävs olika kontrollmekanismer föratt minimera problem och skapa en rättvis och effektiv marknadsplats, varför distribution avöverskottkapital introduceras genom utdelningar och aktieåterköp. Hur de kombineras ochsepareras avgörs av marknadens uppfattning av de olika signalerna företagen sänder ochvilken intention företaget har till distributionen av överskottslikviditeten.Syfte: Att skapa en förståelse för signalvärdet och informationsinnehållet i utdelningar ochaktieåterköpMetod: Studien har genomförts utifrån en deduktiv metodologi. Hypoteserna har grundatsutifrån viktiga teorier som berör utdelningar och återköp samt dess signaler. Viktiga teorierinom området är; Information content theory, Signalteorin, Agentteorin och Teorin omasymmetrisk information.

Från år 1996 och fram till 2006 ökade huspriserna med ca 130 procent, fritidshuspriserna med ca 141 procent, hyreshuspriserna med ca 90 procent, bostadsrättspriserna med ca 260 procent och Aktieprisindexet AFGX (affärsvärldens generalindex) med ca 200 procent. Det har således skett en värdestegring på tillgångar i Sverige med i genomsnitt närmare 165 procent på 10 år.Vår frågeställning är: Bör Riksbanken motverka dessa tillgångsprisökningar eller ej? Riksbanken har kortfattat två explicita mål där den ena är att upprätthålla stabilt penningvärde, och det andra att upprätthålla finansiell stabilitet. Tillgångsprisökningar kan påverka möjligheten att klara båda dessa mål. Det första målet genom att KPI (inflationen) påverkas direkt via ökad konsumtion på grund av förmögenhetseffekter.

SYFTE: Syftet med denna uppsats är att utreda hur ersättningen till verkställande direktörer i börsbolag har förändrats över en tidsperiod på sju år samt klargöra om företagen ändrat sina upplysningar till följd av de ökade regleringar som uppkommit under samma period.PROBLEM: Höga bonusutbetalningar till ledande befattningshavare kan anses som kontroversiella när de sker i samband med till exempel ökad arbetslöshet. När de makroekonomiska variabler som är prestationsdrivande är oförutsägbara kommer en stor del av förändringarna i företagens kompensation grundas på faktorer helt utanför företagsledningens kontroll. Mellan 2001 och 2005 var 60 procent av de bonusar som betalades ut till chefer vid svenska börsnoterade bolag baserade på förändringar i makroekonomiska variabler. När belöningssystem ansluts för mycket till mätbara variabler som Aktiepris och kvartalsresultat uppkommer problem gällande ersättningar till ledande befattningshavare.METOD: Den hypotetisk-deduktiva ansatsen är det tillvägagångssätt som använts vid utformandet av denna uppsats då vi låtit pröva den befintliga teorin gällande belöningssystem empiriskt. Vi har även tillämpat den kvantitativa metoden då vi samlat in information via företagens årsredovisningar och därmed använt flera undersökningsenheter.