Syftet med denna studie var att undersöka reliabiliteten i en metod för att observera affektuttryck, Stålforsmetoden. Stålforsmetoden fokuserar primärt på affektuttryck i ansiktet, och mer specifikt den första affekten som en patient uttrycker under en psykoterapisession (?överföringsaffekt?). Den teoretiska grunden är Affektteori som utvecklats av Silvan Tomkins och Paul Ekman. Data har samlats in med strukturerad observation och analyseras kvantitativt.

Undersökningens syfte är att undersöka förekomsten av känslor av skuld och skam i arbetslivet. Ambitionen är att med hjälp av en kvalitativ metod få ökad förståelse av hur anställda upplever, hanterar och påverkas av dessa känslor. Den teoretiska grunden bygger på Lewis och Tangneys Affektteori. Teorin behandlar bland annat känslan av att inte leva upp till omgivningens mål, normer och förväntningar. Individens attribuering påverkar i hög grad om hon upplever skuld eller skam.

The aim of this study is to explore the fundaments of all psychoanalytic interpretative models, and especially the psychoanalytic literary criticism. Drawing from different fields as affect theory, neuropsychology and Lacan's structural psychoanalysis, strong evidence is found that language in itself contains and transmits affects.The empiric study indicates that different readers of a text, regardless of their interpretation of the text, show similar changes in mood as a function of the text. This seems to be possible as an effect of the separation of the sign between the signifier and the signification. And this supports that the signifier has some kind of direct access to the affects. This is due to the fact that the signifier belongs to the imaginary protolinguistic level while the signification belongs to the symbolic and linguistic level of a higher order.

I denna kvalitativa studie intervjuades tre kvinnor som lämnat relationer där de utsattes förvåld. Syftet med studien var att få en fördjupad kunskap kring kvinnornas känslomässigaprocess kring relationen där de utsatts för våld med fokus på ilskan. Frågeställningen var omdet kan finnas en positiv kraft i ilskan som hjälper kvinnorna i relationen ochuppbrottsprocessen. Studien kopplades till ilskans funktion utifrån Affektteori.De tre kvinnorna i studien berättade om relationer som präglats av våld. De beskrev sinakänslor och reaktioner under relationen, i separationsprocessen och utvecklingen efterseparationen.

Studien behandlar ämnet socialsekreterares perspektiv på självskadebeteendet skärande. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare verksamma i tre städer. De frågeställningar som styrt arbetet lyder: Hur arbetar socialtjänsten med individer som skär sig? Hur beskriver socialsekreteraren fenomenet skärande? Vilka tankar och känslor väcker skärandet hos socialsekreteraren? Hur hanterar socialsekreteraren sina upplevelser?Studien befinner sig inom ramen för den fenomenologiska forskningstraditionen. Som teoretiska utgångspunkter har det psykodynamiska perspektivet med dess Affektteori samt begreppet ?det upplevande subjektet? använts för att analysera resultaten.

Den här uppsatsen undersöker mentalisering och dess betydelse vid starten av ett föräldraskap, bildandet av en familj.? Studien utgår ifrån Affektteori och anknytningsteori som en grund för mentaliseringsförmågans framväxande.? Via en kvalitativ studie undersöks hur föräldrar uttrycker mentalisering över sig själva och sina barn i ett redan genomfört intervjumaterial med 4 föräldrapar under graviditet och fyra veckor efter barnets födelse. Intervjuerna genomfördes för 15 år sedan av Monica Hedenbro. Studien visar att det är möjligt att avläsa föräldrars försök till mentalisering över sina barn men att mentalisering också uppstår i den dialog som paret har med varandra. Studien visar också att det går att se en skillnad mellan olika familjer.När en förälder har möjlighet att dela sina egna tankar/farhågor och bli lyssnade på av den andra föräldern ev. även få bekräftelse så ökar antalet kommentarer om mentalisering.Kommentarer om reglering av barnets fysiska behov föregår kommentarer om mentala tillstånd/mentalisering . Forskning visar på sambandet mellan trygg anknytning och att föräldrar tillskriver sina barn egna känslor, tankar och intentioner och kommenterar barnets inre värld i ?mental states?. Studien som helhet visar på vikten av att stödja föräldrars kommunikation med varandra och med sitt barn tidigt i blivandet av en familj, redan under graviditeten. .

Fakulteten för lärande och samhälle Institutionen för skolutveckling och ledarskap Therese Traneborn 2010 Sångstunden i förskolan - pedagogers uppfattningar ur ett specialpedagogiskt perspektiv While singing in preschool - pedagogues views from a special educational perspective Sammanfattning Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger uppfattar sångstunden i dagens förskoleverksamhet ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Genom att välja ett kvantitativ metod, enkätundersökning, har jag valt att undersöka ämnesområdet med så liten påverkan som möjligt från mina egna uppfattningar och värderingar. Jag har haft en positivistisk ansats att spegla verkligheten genom att kvantifiera och bearbeta empirin med statistiska metoder. Resultatet visar att pedagoger i förskolan arbetar i en kvinnodominerande verksamhet med jämlik organisation där arbetslagen beslutar om verksamheten ska genomföra sångstund eller inte på sina avdelningar. 91 procent av de 43 pedagogerna uppger att de har sångstund varje vecka på sin avdelning, 58 procent har det varje dag.

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie om destruktiv sexualitet - hypersexualitet. Syftet medstudien är att undersöka hur unga personer i åldern 18 ? 30 år med ångestdriven och tvångsmässigsexualitet upplever sin problematik. Studien tar sin början i ett terapifall. Huvuddelen av uppsatsenutgörs av tre djupintervjuer med unga vuxna i åldern 21 ? 28 år.

Affektens händelseförlopp är automatisk och är den biologiska delen av en känsla, som till exempel rädsla och skam. De positiva affekterna innehåller ett metabudskap av ?fortsätt?, de negativa affekterna ett metabudskap av att ?ändra på någonting?. Affekten skam sätter igång olika försvarsmekanismer, som är till för att reducera denna negativa kraft. De försvarsmekanismer som studien diskuterar är Nathanson´s teoretiska konstruktion som konceptuellt kan liknas vid en kompass (the Compass of Shame).

Affektens händelseförlopp är automatisk och är den biologiska delen av en känsla, som till exempel rädsla och skam. De positiva affekterna innehåller ett metabudskap av ?fortsätt?, de negativa affekterna ett metabudskap av att ?ändra på någonting?. Affekten skam sätter igång olika försvarsmekanismer, som är till för att reducera denna negativa kraft. De försvarsmekanismer som studien diskuterar är Nathanson´s teoretiska konstruktion som konceptuellt kan liknas vid en kompass (the Compass of Shame).