Bakgrund: Forskning har visat att det finns ett samband mellan psykisk och fysisk hälsa och affekter och att affektmedvetenhet och Affektreglering har betydelse för upplevelsen av negativa affekter och psykiska symtom. Få som söker vård för psykisk ohälsa erbjuds psykoterapi och det är intressant att undersöka andra psykologiska behandlingsmodeller för affektintegrering. Känsloskola är en något modifierad variant av Affektskola, som är en manualbaserad pedagogisk gruppbehandlingsmetod för affektintegrering. Mycket lite är känt hur den metoden fungerar i ett psykiatriskt sammanhang. Syfte: Att undersöka om psykiatriska öppenvårdspatienters deltagande i Känsloskola hade en positiv effekt på psykiska symtom (SCL-90), alexityma drag (TAS-20) och funktionsförmåga (GAF-självskattning), direkt efter avslutad Känsloskola och sex månader senare, samt om den subjektiva upplevelsen av Känsloskola var ökad affektmedvetenhet och förmåga att uppfatta och uttrycka affekter och förbättrad Affektreglering. Metod: 37 psykiatriska öppenvårdspatienter inkluderades för deltagande i Känsloskola. Patienterna fyllde i självskattningsformulär SCL-90, TAS-20 och GAF-självskattning före, direkt efter och sex månader efter avslut.

Affektreglering är ett begrepp som inom modern anknytningsteori används för att beskriva förälderns följsamhet, lyhördhet och stöd för barnet att reglera och organisera affekter, upphetsningsnivå och erfarenheter. Förälderns förmåga avseende detta antas kunna påverka barnets förmåga till självreglering. I syfte att studera om faktorer som att föda ett prematurt riskbarn och paritet påverkar mammans förmåga till Affektreglering har en teoretiskt grundad skala skapats utifrån variabler som ingår i The Parent-Child Early Relational Assessment (ERA), ett kvantitativt bedömningsinstrument av samspelskvalitéer. I jämförelse mellan 17 mammor till prematurfödda riskbarn (VLBW/ELBW) och en matchad kontrollgrupp, videofilmade i samspelssituationer då barnen varit 3, 18 och 24 månader (korr. för prematurfödda), framkommer en signifikant lägre affektreglerande förmåga hos förstföderskor som har ett prematurt riskbarn.

Inledning: Trauma påverkar drömmar och dess bearbetningsförmåga av innehåll. En viktig punkt är att etiologin av PTSD anses vara en traumatisk upplevelse som kan leda till återkommande mardrömmar. Idag finns det många personer i samhället som lider av trauma och traumarelaterade problem vilket gör att utveckling av traumateorin får en central betydelse för att erbjuda bra behandlingsmetoder.Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur traumatiska upplevelser bearbetas i drömmarna med fokus på affekter och interaktioner med andra människor som kan leda till vidareutveckling av psykodynamisk traumateori.Frågeställningar:? Vad finns det för skillnader i drömmarna mellan grupperna i avseende på affekter?? Vilka centrala teman förekommer i båda gruppernas drömmar och hur ser det ut i jämförelse mellan grupperna?Metod: Den metod som använts är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats där 60 drömmar från tidigare krigsveteraner studeras och jämförs i två grupper.Resultat: Studiens resultat visar traumats negativa effekter på Affektregleringsförmåga och relationer. Det lyfter också fram drömmens betydelse som en ingång till det psykiska livet för att få inblick i hur traumatiska händelser och affekter hanteras, samt drömmandets funktion i Affektreglering som är en viktig bearbetande faktor för trauma.Diskussion: Studiens resultat är i många avseenden i linje med tidigare forskning och teoribildning, men särskilt två aspekter av resultatet förtjänar att lyftas fram: Drömmen som en scen för det psykiska livet: 1.

Syftet med denna studie är att undersöka om en möjlighet att prata ut ger upphov till skillnader i självskattad psykisk och fysisk hälsa mellan två grupper kvinnliga undersköterskor vid ett svenskt sjukhus. Den ena gruppen på 25 personer har vid en arbetsomställning fått behålla sin tjänst och den andra gruppen på tio personer har blivit omplacerad på andra avdelningar inom organisationen. Vad som också skiljer grupperna åt är att lämnargruppen har fått en möjlighet att tala ut om vad de känner i samband med omställningen. Följande självskattningsformulär har använts: Forsman & Johnsons test om självkänsla (SES), Pennebaker Inventory of Limbid Languidness (PILL), KASAM och Levels of Emotional Awarenness (LEAS). Inga signifikanta skillnader mellan grupperna framkommer vad det gäller självskattad psykisk och fysisk hälsa.

Vad är det som gör att människor i dagens samhälle pressar sig så hårt att de tillslut försätter sig i stress och utmattningssituationer?Syftet med studien är att undersöka vad det är som gör att vissa människor inte kan identifiera och/eller lyssna på egna varningssignaler, samt deras tankar om utmattningsdepressionens orsaker.Frågeställningarna är: Hur beskriver de människor som själva fått diagnosen utmattningsdepression sina egna tankar om orsakerna till stress och/eller utmattningssymptomen? Har de blivit hjälpta genom psykoterapi och i så fall vad har de uppfattat som det terapeutiskt verksamma?Studiens metod baseras på kvalitativa djupintervjuer med fem personer som själva fått diagnosen utmattningsdepression och som har gått eller fortfarande går i terapi.Resultatet visar att intervjupersonernas egna tankar om orsaker främst handlar om olika livskriser som de har varit med om. Upprepande påfrestande kriser har bidragit till extra sårbarhet för att senare utveckla stress och/eller utmattningssyndrom. Otrygg anknytning och dålig självkänsla framkom som bakomliggande orsaker till dessa kriser.Slutsatserna blir att otrygg anknytning i kombination med individuella kriser senare i livet kan vara en viktig orsak till stress- och/eller utmattningssyndrom. Brist på emotionell omsorg kan finnas i socialt välfungerade familjer.

Denna studie är ett kvalitetssäkringsprojekt inom BUP och syftet med studien är att undersöka och få fördjupad kunskap om tonårsflickors upplevelser av att ha gått i uttryckande konstterapibehandling i grupp. Uttryckande konstterapi är en psykoterapimetod, som förutom det verbala språket använder sig av olika konstnärliga icke-verbala språk såsom bild, musik, dans/rörelse, samt poesi, psykodrama och saga/myt i behandlingsprocessen. Metoden finns inom Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP) inom Landstinget i Värmland (LiV).   Deltagare i studien är tonårsflickor mellan 15 och 19 år, som deltagit i uttryckande konstterapi i grupp inom BUP. De tillfrågades om det varit hjälpsamt och i så fall vad var det som var hjälpsamt? Åtta forskningsintervjuer med öppna frågor har genomförts och materialet har sedan bearbetats utifrån Tematisk analys. Resultatet som framkom ur intervjustudien visar på att behandlingen har haft positiva effekter både på kort och lång sikt.

Inledning: Ett psykiskt trauma kan ibland medföra utveckling av dissociativa symtom. Syfte: Studien undersökte vad som varit betydelsefullt för psykoterapeuten i det psykoterapeutiska arbetet med patienter med trauma och dissociation. Metod: En kvalitativ studie valdes. Fem legitimerade psykoterapeuter intervjuades, alla med lång erfarenhet av traumaterapi och psykodynamisk terapi. Resultat: I denna studie menar informanterna att trauma och dissociation är ett underskattat forskningsområde och betonar vikten av diagnosen, enkel PTSD och dissociativa störningar.

När det gäller vuxna patienter, visar studier att Davanloos Intensiv dynamisk korttidsterapi(ISTDP) är evidensbaserad och effektiv vid flera sjukdomstillstånd. Medan det finns få bevisvarken för eller emot tillämpningen av ISTDP på barn och ungdomar, har en artikel skriven avLinda Gilbert (2004) fått författaren till föreliggande litteraturstudie att tro att det inte finns ettbättre val än att börja forska om tillämpningen av ISTDP tekniker på barn och ungdomar ochför att visa hur dessa tekniker skiljer sig från dem som används med vuxna. Dennalitteraturstudie är ett teoretiskt förslag för att använda ISTDP med fokus påmentaliseringsteorin inom ramen för BUP. När det gäller KBT leder internationellaforskningsresultat till nödvändigheten att fästa blicken på andra evidensbaserade metoderockså när det gäller behandlingar för barn och ungdomar med psykiska och psykosocialaproblem. Davanloos ISTDP är en sådan evidensbaserad metod.