syftet med studien var att beskriva faktorer som har betydelse vid interaktiva kommunikativa omvårdnadshandlingar vid rehabilitering avseende patienter som har Afasi/dysfasi..

syftet med studien var att beskriva faktorer som har betydelse vid interaktiva kommunikativa omvårdnadshandlingar vid rehabilitering avseende patienter som har Afasi/dysfasi..

Det framkommer i bakgrunden att årligen drabbas cirka 30 000 människor av stroke och en tredjedel av dessa får Afasi. Kommunikativt samspel är basen för ömsesidig förståelse inom vården och det är detta samspel Afasidrabbade har svårt att få ta del av. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med Afasi upplever sin situation i vården. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie och baserades på skönlitterära böcker författade av personer som har överlevt stroke och drabbats av Afasi. Analysen genomfördes enligt Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.

För att anhöriga och personer med Afasi ska kunna etablera en fungerande vardag harkunskap om och förståelse för Afasi visat sig viktig. I tidigare studier har anhöriga tillpersoner med Afasi visat sig sakna relevant kunskap om och förståelse för Afasi som debehöver för att etablera en fungerande vardag. Logopediska insatser som är riktadedirekt till anhöriga är relativt ovanliga i Sverige. Syftet med denna studie är att utifråndata från litteratur och intervjuer utforma frågor, så kallade item, som på ett tillförlitligtsätt kan mäta kunskap om och förståelse för Afasi hos anhöriga till personer med Afasi.Tre fokusgrupper bestående av anhöriga till personer med Afasi, personer med Afasi ochlogopeder användes för insamlande av intervjudata. Intervjudatan analyserades genomkvalitativ innehållsanalys.

Att drabbas av Afasi efter stroke är omtumlande och har en stor inverkan på det dagliga livet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur personer med Afasi upplever sin vardag. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i tre kategorier: Att tappa sitt egna språk, Att känna sig dum, osäker, utanför och missförstådd, Att livsrytmen och relationer förändras. Studien visade att personer som drabbats av Afasi känner sig isolerade, de har inte längre förmågan att göra det de tidigare gjort, de känner sig missförstådda av samhället.

Kommunikation finns alltid närvarande i mellanmänskliga möten. Afasi innebär att språkförmågan är nedsatt på flera sätt och kan påverka hörförståelse, läsning, muntlig kommunikation, språk och skrivande. Personer med Afasi är en sårbar grupp och svårigheter att kommunicera har en betydande påverkan på deras livskvalitet, varför ökad förståelse är viktig. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av kommunikation hos personer med Afasi. Den systematiska litteratursökningen resulterade i nio vetenskapliga studier som kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Det framkommer i bakgrunden att årligen drabbas cirka 30 000 människor av stroke och en tredjedel av dessa får Afasi. Kommunikativt samspel är basen för ömsesidig förståelse inom vården och det är detta samspel Afasidrabbade har svårt att få ta del av. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med Afasi upplever sin situation i vården. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie och baserades på skönlitterära böcker författade av personer som har överlevt stroke och drabbats av Afasi. Analysen genomfördes enligt Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.

För att språket ska fungera normalt krävs ett samspel mellan uttrycksförmåga och förståelse av språk. Afasi är en språkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjärnan som påverkar språket. Att få Afasi kan innebära en stor omställning i livet och ofta uppstår ett behov av anpassning av kommunikationen både för personen som fått Afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar även den vårdpersonal som arbetar nära personen med Afasi. För att nå förståelse och kunna ge vård och omsorg av god kvalitet, måste tillräcklig kunskap om Afasi finnas hos vårdpersonalen.

BAKGRUND: Afasi är en komplikation efter stroke som kan drabba människor i allaåldrar men främst i hög ålder. Afasin finns av olika typer och har många olikasvårighetsgrader detta beror på vilken del av hjärnan som skadas. Vid lindrig Afasi kanskadan läka eftersom hjärnan kan återfå sin funktion. En annan typ av Afasi genererar i merallvarliga komplikationer där patienterna förlorar det mesta av språket. När den verbalakommunikationen försvinner är det viktigt att sjuksköterskor ser till den icke-verbalakommunikationen istället, där kroppsspråk, tonfall samt ansiktsuttryck är viktiga delar.SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa kommunikationen mellanpatienter med Afasi och sjuksköterskor ur både ett patientperspektiv och ettsjuksköterskeperspektiv.METOD: Litteraturöversikt Femton artiklar från tidigare forskning med kvalitativ ochkvantitativ ansats har inkluderats och analyserats.RESULTAT: Resultatet visar på fem områden av kommunikation icke-verbalkommunikation, brister vid kommunikation, samspel vid kommunikation, stöd vidkommunikation och omgivningens påverkan på kommunikation.DISKUSSION: Patienter med Afasi upplever att sjuksköterskor saknar kunskap omkommunikation och vill ha mer stöd.

För att språket ska fungera normalt krävs ett samspel mellan uttrycksförmåga och förståelse av språk. Afasi är en språkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjärnan som påverkar språket. Att få Afasi kan innebära en stor omställning i livet och ofta uppstår ett behov av anpassning av kommunikationen både för personen som fått Afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar även den vårdpersonal som arbetar nära personen med Afasi. För att nå förståelse och kunna ge vård och omsorg av god kvalitet, måste tillräcklig kunskap om Afasi finnas hos vårdpersonalen.

För att språket ska fungera normalt krävs ett samspel mellan uttrycksförmåga och förståelse av språk. Afasi är en språkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjärnan som påverkar språket. Att få Afasi kan innebära en stor omställning i livet och ofta uppstår ett behov av anpassning av kommunikationen både för personen som fått Afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar även den vårdpersonal som arbetar nära personen med Afasi. För att nå förståelse och kunna ge vård och omsorg av god kvalitet, måste tillräcklig kunskap om Afasi finnas hos vårdpersonalen.

För att språket ska fungera normalt krävs ett samspel mellan uttrycksförmåga och förståelse av språk. Afasi är en språkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjärnan som påverkar språket. Att få Afasi kan innebära en stor omställning i livet och ofta uppstår ett behov av anpassning av kommunikationen både för personen som fått Afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar även den vårdpersonal som arbetar nära personen med Afasi. För att nå förståelse och kunna ge vård och omsorg av god kvalitet, måste tillräcklig kunskap om Afasi finnas hos vårdpersonalen.

BakgrundCirka 12 000 personer drabbas av Afasi i Sverige varje år. Även om Afasi är vanligast bland äldre är det ungefär 35 procent av alla med Afasi som är yngre än 65 år. Den vanligaste orsaken till Afasi är stroke. Cirka 33 procent av alla strokefall resulterar i Afasi. Trauman, trafikolyckor samt hjärntumör är andra orsaker till Afasi.

Personer med Afasi får sin språkförmåga nedsatt på flera olika sätt vilket kan försvåra för dem att delta i samtal. De kan då använda sig av olika strategier för att hantera dessa problem. En sådan strategi är skratt. Denna uppsats syftar till att studera hur personer med Afasi använder sig av skratt vid vardaglig interaktion. Föreliggande studie har utgått från videofilmer där en kvinna med Afasi interagerar med olika personer i olika miljöer.

För att språket ska fungera normalt krävs ett samspel mellan uttrycksförmåga och förståelse av språk. Afasi är en språkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjärnan som påverkar språket. Att få Afasi kan innebära en stor omställning i livet och ofta uppstår ett behov av anpassning av kommunikationen både för personen som fått Afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar även den vårdpersonal som arbetar nära personen med Afasi. För att nå förståelse och kunna ge vård och omsorg av god kvalitet, måste tillräcklig kunskap om Afasi finnas hos vårdpersonalen.