För att språket ska fungera normalt krävs ett samspel mellan uttrycksförmåga och förståelse av språk. Afasi är en språkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjärnan som påverkar språket. Att få Afasi kan innebära en stor omställning i livet och ofta uppstår ett behov av anpassning av kommunikationen både för personen som fått Afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar även den vårdpersonal som arbetar nära personen med Afasi. För att nå förståelse och kunna ge vård och omsorg av god kvalitet, måste tillräcklig kunskap om Afasi finnas hos vårdpersonalen.

För att språket ska fungera normalt krävs ett samspel mellan uttrycksförmåga och förståelse av språk. Afasi är en språkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjärnan som påverkar språket. Att få Afasi kan innebära en stor omställning i livet och ofta uppstår ett behov av anpassning av kommunikationen både för personen som fått Afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar även den vårdpersonal som arbetar nära personen med Afasi. För att nå förståelse och kunna ge vård och omsorg av god kvalitet, måste tillräcklig kunskap om Afasi finnas hos vårdpersonalen.

Afasi är ett samlingsnamn för språkliga skador som kan uppkomma vid skador på hjärnan som till exempel efter stroke som är den mest förekommande typen av hjärnskada. Afasi till följd av stroke drabbar årligen omkring 12 000 personer i Sverige. Symtomen på Afasi kan vara av varierande karaktär beroende på var i hjärnan skadan sitter men gemensamt för skadorna är att språkfunktionen på ett eller annat sätt drabbas. Personer som drabbas av Afasi kan få svårt att uttrycka sig, förstå talat språk, läsa och skriva. Då personer med Afasi lider av nedsatt kommunikationsförmåga kan det innebära att de får svårigheter med att förmedla sina känslor och det kan finnas en viss risk att afatikerns vårdbehov inte blir tillfredsställt fullt ut.

Jönsson, J & Persson, T Afasi. En litteraturstudie om kommunikation vid Afasi orsakad av stroke. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2007. Afasi är ett samlingsnamn för språkliga skador och kan drabba människor i alla åldrar. Cirka 12 000 personer drabbas årligen i Sverige av Afasi vilket är en vanlig åkomma efter stroke. Individen med Afasi och dennes anhöriga känner en frustration då de inte kan kommunicera med varandra, sjuksköterskan går här in och stöttar både patient och anhöriga.

Vid Afasi påverkas förmågan att samtala och interagera med andra människor i varierande grad. Omgivningen kan utgöra en stor skillnad för hur personen med Afasi lyckas interagera med hjälp av olika slags stöd, t ex med skrivet material som förstärkning till samtalsinnehållet. Aura Kagan har inom ramen för samtalsmodellen SCA (Supported Conversation for Adults with Aphasia) utformat ett bedömningsmaterial för konversationsförmåga hos personer med Afasi och deras konversationspartners. Detta bedömningsmaterial har i den här studien använts som utgångspunkt för utformningen av ett svenskt bedömningsmaterial för konversationsförmåga som är ämnat att användas vid vårdinrättningar som rehabiliterar personer med Afasi. Sex logopeder använde det framtagna materialet för att bedöma konversationsförmågan dels hos tio personer med varierande karaktär och svårighetsgrad av Afasi, dels hos deras konversationspartners.

I föreliggande studie undersöktes interaktionen mellan en person med Afasi och hennes närstående. Syftet var att identifiera möjliga resurser som används av personen med Afasi för att optimera delaktigheten i samtal, dels som aktiv lyssnare men också i situationer där missförstånd uppstår, samt se hur prosodi används som resurs i interaktionen. Datamaterialet som studerades var en två timmar lång videoinspelning i hemmet hos personen med Afasi, där samtal med hennes man samt väninna förekom. Materialet analyserades enligt Conversation Analysis för att identifiera mönster i samtalen. Tre olika mönster identifierades och analyserades; återkopplingar för att visa aktivt lyssnarskap, och repetitioner som en begäran om bekräftelse av förståelse, samt begäran om förtydligande då något är otydligt eller felaktigt i föregående yttrande.

I Sverige drabbas varje år ungefär 12 000 personer av Afasi och av dessa är cirka 35 % i yrkesverksam ålder. Afasi är en samlingsbeteckning för skador som drabbar språkförmågan. Dessa skador kan medföra olika konsekvenser för individen och de kan påverka kommunikationen i livet och vardagens aktiviteter. I arbetsterapeutens roll, ingår det att hjälpa den som har drabbats av Afasi att hitta strategier och möjligheter för att klara sig i vardagen, därför behövs kunskap om behandlingsmetoder för personer med Afasi. Generellt syftar behandling vid Afasi till att förbättra språkförmågan.

BakgrundCirka 12 000 personer drabbas av Afasi i Sverige varje år. Även om Afasi är vanligast bland äldre är det ungefär 35 procent av alla med Afasi som är yngre än 65 år. Den vanligaste orsaken till Afasi är stroke. Cirka 33 procent av alla strokefall resulterar i Afasi. Trauman, trafikolyckor samt hjärntumör är andra orsaker till Afasi.

I Sverige drabbas ca 35000 människor av stroke varje år, av dem får 8000 Afasi. Afasi ger talsvårigheter både i att förstå andra och att uttrycka sig. I vården möter sjuksköterskan ofta patienter med Afasi och kommunikationen blir då inte lika självklar. Sjuksköterskans uppgift är att ha en kommunikation där de kan förstå varandra. Vårdrelationen är nödvändig för kommunikationen och för att göra patienten delaktig.

På strokeenheten, Universitetssjukhuset i Linköping, ges strokeinformation till patienter och närstående i grupp. Gruppinformationen hålls en gång i veckan av personal som arbetar på strokeenheten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om denna gruppinformation var anpassad för personer med Afasi. Vidare var syftet att genom en litteraturstudie undersöka hur en strokeinformation i grupp bäst anpassas för personer med Afasi och sedan jämföra denna kunskap med strokeinformationen. Genom observation och fokusgruppsintervju med berörd personal undersöktes upplägg av strokeinfomationen samt personalens erfarenheter, åsikter och tankar kring Afasi och Afasi-vänlig kommunikation.

Bakgrunden till föreliggande studie är att stroke är en av Sveriges stora folksjukdomar och Afasi kan uppkomma som komplikation. Detta kan medföra problem vid kommunikationen och vårdrelationen kan bli lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vårdrelationen med strokedrabbad patient med Afasi ur ett vårdarperspektiv. Studien grundade sig på sex vetenskapliga artiklar som granskades genom innehållsanalys inspirerad av Burnards (1991) analysmetod. Analysen resulterade i tre huvudgrupper med undergrupper vilka belyser olika aspekter för att skapa en god vårdrelation.

Att inte kunna kommunicera med en patient med Afasi gör att svårigheter i omvårdnadssituationen kan uppkomma. Syftet med studien var att belysa faktorer som kunde underlätta kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter med Afasi. Litteraturstudien inkluderade elva vetenskapliga artiklar funna i databaserna Cinahl och Elin@kalmar. Dock var utbudet av studier begränsat och i många av studierna var det avsaknad av omvårdnadsperspektiv. Två omvårdnadsteorier användes i studien för att belysa det omvårdnadsteoretiska perspektivet på omvårdnadsproblemet.

Bakgrunden till föreliggande studie är att stroke är en av Sveriges stora folksjukdomar och Afasi kan uppkomma som komplikation. Detta kan medföra problem vid kommunikationen och vårdrelationen kan bli lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vårdrelationen med strokedrabbad patient med Afasi ur ett vårdarperspektiv. Studien grundade sig på sex vetenskapliga artiklar som granskades genom innehållsanalys inspirerad av Burnards (1991) analysmetod. Analysen resulterade i tre huvudgrupper med undergrupper vilka belyser olika aspekter för att skapa en god vårdrelation.

I föreliggande studie undersöktes kommunikativa resurser i samtal mellan tre personer med Afasi och deras respektive logoped/anhörig. Syftet var att identifiera och analysera resurser som samtalsdeltagarna gemensamt använde för att uppnå intersubjektivitet. Vidare undersöktes om det, utifrån vem personen med Afasi samtalade med, fanns någon inverkan på hur de kommunikativa resurserna användes. Sex dyader spelades in och samtalsanalys användes för att studera materialet. Samtalsämnen valdes fritt av samtalsdeltagarna.

Afasi orsakas av en skada på hjärnans talcentra, konsekvenserna blir svårigheter med att tala och förstå tal. Kommunikation är en viktig del av omvårdanden där patienten ska vara delaktig och få komma med egna önskemål. Afasidrabbade har svårt att förmedla sina tankar och behov, där kan det bli problem och patienten blir lidande. Syftet med denna uppsats är att beskriva Afasi ur ett patient perspektiv för att höja kunskapen hos vårdpersonalen. Uppsatsen är av en kvalitativ litteraturöversikt som bygger på Fribergs (2006) modell för litteraturstudier.