Det saknas en beskrivning i den svenska grammatiken över hur Adjektiv förstärks med hjälp av förled. Forskning visar att fenomenet med förstärkningar, även kallade intensifierare, uppmärksammats mer i andra språk. Syftet med denna undersökning var att beskriva och kartlägga användandet av förledsförstärkningar, samt se om det fanns några hittills oskrivna regler och mönster. Här gjordes en kvantitativ undersöking där frågeställningarna analyserades utifrån statistiska data insamlade ur två korpusar bestående av bloggtext. Adjektiv inom sinnelag, stabila egenskaper, och sinnesstäming, temporära egenskaper, samt parametrarna positiva och negativa Adjektiv undersöktes.

Studien är en korpusbaserad undersökning av hur bloggare vanligen förstärker Adjektiv på svenska, och om förstärkningen varierar utifrån vilka Adjektiv och/eller substantiv som modifieras. Tidigare litteratur belyser exempelvis hur Adjektivförstärkning kan styras av semantiska och kontextuella faktorer samt hur förstärkare ofta grammatikaliseras. Undersökningen ämnar deskriptivt komplettera tidigare observationer, genom analys av större datamängder än motsvarande studier av svenska. Datan hämtades ur korpusen Swedish Blog Sentences (>6 miljarder tokens). Alla sammansatta Adjektiv, adverb följda av Adjektiv samt liknelser (?ADJ som en/ett N?) extraherades automatiskt.

Denna uppsats behandlar ordningen på Adjektiv i nominalfrasen. Ett antal faktorer som i tidigare litteratur hävdats vara relevanta undersöks: generell frekvens, semantisk närhet med det substantiv som modifieras, grad av absoluthet och Dixons semantiska Adjektivklasser. Undersökning är baserad på material från Språkbanken, främst talspråkskorpusen Gothenburg Dialogue Corpus. Slutsatsen som nås är att det finns definitiva preferenser för vissa ordningar: de mest frekventa Adjektiven kommer först, de Adjektiv som är semantiskt närmare substantiven och som är mer absoluta placeras närmare substantivet. Detta stämmer med vad som sagts i litteraturen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur och i vilken mån gymnasieelever använder Adjektiv i sin skriftliga produktion. Huvud- syftet är att utröna om det finns några tydliga kopplingar mellan specifika drag i Adjektivbruket och texters betyg, samt om det finns några tydliga könsrelaterade skillnader i användningen av Adjektiv. Studiematerialet utgörs av 145 texter skrivna av gymnasieelever från Stockholm, Göteborg och Malmö inom ramen för de nationella proven i Svenska B eller motsvarande för Svenska som andraspråk. Under- sökningen består av en övergripande studie av materialet i sin helhet samt en närstudie av ett mindre antal texter, och utförs med hjälp av grammatiska och stilistiska verktyg. Studien tyder på att det finns ett visst samband mellan hög Adjektiv- täthet och höga betyg, och fynden visar också på tydliga skillnader vad gäller språklig variation, stilnivå och intensionsdjup i elevtexter med höga respektive låga betyg.

Syftet med denna uppsats är att undersöka två fantasyromaners användning av personbeskrivande Adjektiv och adverb utifrån ett genusperspektiv. Materialet är David Eddings (1997) bok Stenens väktare och Christopher Paolinis (2006) bok Eragon.               Metoden är en kvalitativ närläsning utifrån ett genusperspektiv av dessa två verks första 100 sidor. I materialet analyseras åtta karaktärer för att urskilja vilka Adjektiv och adverb som beskriver de kvinnliga respektive manliga karaktärerna. Analysen går över till en kvantitativ och kvalitativ undersökning, då de utvalda Adjektiven och adverben sätts in i tabeller och räknas ut i procent som sedan tolkas.Resultatet visar att det finns skillnader i valet av de personbeskrivande Adjektiven och adverben mellan de manliga och kvinnliga karaktärerna. Vilket är förväntat, men det finns även likheter som antyder på en samhällsutveckling, en utveckling i riktning mot mer jämställt.

 Denna uppsats handlar om huruvida det har skett en förändring i svenskans Adjektivkomparation under de senaste årtiondena. Undersökningen består av två moment. I moment ett har jag jämfört korpusarna Talbanken, som innehåller presstexter från 1960-talet och 1970-talet, och SUC (Stockholm-Umeå Corpus), som innehåller presstexter från 1990-talet, med fokus på förekomsten av suffixkomparation och perifrastisk komparation. Moment två har bestått av att undersöka hur 50 utvalda Adjektiv kompareras i Språkbankens konkordanser Press 65 och Press 98. Resultaten av undersökningen visar att den perifrastiska komparationen har ökat i användning, men även att suffixkomparation har ökat bland vissa Adjektiv.

Som i många andra dialekter och språkvarieteter har det vokabulär som är specifikt skånskt förändrats under årens lopp och det befaras att dialekten kommer att förändras för att bli mer lik rikssvenska. I föreliggande uppsats studeras betydelseutveckling hos Adjektiv i den skånska dialekten.Omkring femtio ord har undersökts med avsikt att beskriva förändring av betydelse i förhållande till bland annat ålder. Valet av Adjektiv gjordes med hänsyn till det faktum att betydelse hos denna ordgrupp i vissa avseenden kan anpassas och följa med tiden på ett annat sätt än ord ur andra ordklasser. Undersökningen visar att förändring i relation till betydelse har ägt rum under den tidsperiod som behandlas. Tidsomfånget är hundrafemtio år, med avstamp i 1800-talets mitt och med ändpunkt bland dagens skånska talare..

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka typer av miljöbeskrivande Adjektiv och stilistiska figurer som används för att ge en bild av de olika miljöerna i Frances Hodgson Burnetts berättelse Den hemliga trädgården. De miljöer som analyseras är huset Misselthwaite Manor, heden, trädgårdarna och den hemliga trädgården. Metoden som används i uppsatsarbetet är en stilistisk metod som innebär en närläsande intensivanalys av den enskilda texten. Även kvantitativa och kvalitativa aspekter inkluderas i metoden.Analysen visar att följande typer av Adjektiv förekommer i samtliga miljöskildringar: Adjektiv som beskriver dimension, värdering, tillstånd och färg. Adjektiv som beskriver ålder hittas i miljöerna huset Misselthwaite Manor, trädgårdarna och den hemliga trädgården och de som beskriver sinnesstämning hittas i skildringarna av trädgårdarna och den hemliga trädgården.

 Denna uppsats handlar om huruvida det har skett en förändring i svenskans Adjektivkomparation under de senaste årtiondena. Undersökningen består av två moment. I moment ett har jag jämfört korpusarna Talbanken, som innehåller presstexter från 1960-talet och 1970-talet, och SUC (Stockholm-Umeå Corpus), som innehåller presstexter från 1990-talet, med fokus på förekomsten av suffixkomparation och perifrastisk komparation. Moment två har bestått av att undersöka hur 50 utvalda Adjektiv kompareras i Språkbankens konkordanser Press 65 och Press 98. Resultaten av undersökningen visar att den perifrastiska komparationen har ökat i användning, men även att suffixkomparation har ökat bland vissa Adjektiv.

 Denna uppsats handlar om huruvida det har skett en förändring i svenskans Adjektivkomparation under de senaste årtiondena. Undersökningen består av två moment. I moment ett har jag jämfört korpusarna Talbanken, som innehåller presstexter från 1960-talet och 1970-talet, och SUC (Stockholm-Umeå Corpus), som innehåller presstexter från 1990-talet, med fokus på förekomsten av suffixkomparation och perifrastisk komparation. Moment två har bestått av att undersöka hur 50 utvalda Adjektiv kompareras i Språkbankens konkordanser Press 65 och Press 98. Resultaten av undersökningen visar att den perifrastiska komparationen har ökat i användning, men även att suffixkomparation har ökat bland vissa Adjektiv.

Denna uppsats presenterar en undersökning baserad på ett ordassociationstest och jämför hur en- och flerspråkiga associerar till substantiv och Adjektiv. Syftet med undersökningen är att se om skillnader i att associera finns mellan en- och flerspråkiga som alla läser modersmålssvenska. Informanterna är hämtade från sex olika klasser i tre olika skolor och alla går i årskurs nio.Resultaten visar att skillnader mellan hur en- och flerspråkiga associerar till både substantiv och Adjektiv finns. Spridningen av svaren är för substantiv större hos de flerspråkiga än hos de enspråkiga. För Adjektiv är spridningen större hos de enspråkiga.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka Adjektiv som används för att beskriva flickor respektive pojkar i barnlitteratur, samt hur flickor och pojkar i lågstadiet väljer att beskriva sig själva. Jag har utgått från fem barnböcker, samtliga skrivna av Astrid Lindgren, och utifrån dem gjort en kompletterande enkätundersökning med en grupp lågstadiebarn.I de utvalda böckerna plockades samtliga personbeskrivande Adjektiv ut, för att därefter kategoriseras semantiskt efter sin betydelse. Med ett urval av de utplockade orden skapades därefter enkäten.Den semantiska kategoriseringen visar att flickor och pojkar beskrivs med delvis skilda ord, samt att pojkar totalt sett beskrivs med en större variation av ord. Enkätundersökningen visar att när barnen beskriver sig själva så verkar de inte vara så bundna till könsföreställningar, men när de däremot ska knyta ord till ett specifikt kön är de väldigt samstämmiga och målar upp motsatsbilder av exempelvis den svaga flickan och den starka pojken..

The purpose of this study was to examine six girls and boys in grade 4 use of adjectives in narrative texts and examine students' perception and experience of writing from a gender perspective. The methods used were text analysis and an interview. The results showed that girls write more adjectives than boys, but no further significant difference in their use of adjectives was found. There was a certain stereotypical difference in which adjectives they wrote and their attitudes toward writing. Girls are more positive to writing and see writing primarily important for school, while boys think writing is important to succeed in life..

Genom att undersöka aspekterna kongruensböjning av Adjektiv efter naturligt genus, yrkestitlar och generisk användning av han vill jag med denna uppsats utreda om svenskan är på väg mot könsneutralitet under en tidsperiod på cirka 40 år. Mer specifikt kan sägas att jag med mina undersökningar ville kontrollera om kongruensböjning av Adjektiv efter naturligt genus verkar avta, om yrkestitlar i mindre omfattning än tidigare inkluderar kön och om generisk användning av han ser ut att ersättas av den i svenska lagtexter.Jag har använt mig av korpusar som finns att tillgå på Språkbanken på Göteborgs universitets hemsida för mina undersökningar, där materialet i den äldsta korpusen är från 1965.Min hypotes är att svenskan är på väg mot könsneutralitet, vilket i stort sett verkar stämma överrens med mina resultat. Det jag har fått fram för kongruensböjning av Adjektiv efter naturligt genus är ändelsen ?a används allt oftare, även i kombination med maskulinum, medan bruket av ändelsen ?e verkar minska. För yrkestitlar visar mina undersökningar att det ursprungligen "inbyggda" könet i stort sett blir mindre betydande.

Under min utbildning till lärare i svenska som andraspråk kom jag i kontaktmed en undersökning som hävdade att flerspråkiga elevers texter iblandupplevs som tunna därför att de beskrivande partierna är få, och delvisinnehållsligt annorlunda jämfört med de beskrivande partierna i enspråkigaelevers texter.I scheman över utvecklingsgången i ett andraspråk framstår mängdenAdjektiv i elevernas språk som en parameter med vilken man kan avläsa hurlångt eleverna kommit i sin språkutveckling. Jag ville därför undersöka omdet är bristen på Adjektiv som gör att de flerspråkiga eleverna har färre ochmer glest spridda beskrivande partier i sina texter, vilket i så fall skullekunnat avhjälpas med adekvat undervisning om Adjektivens betydelse fören text.Resultatet av min undersökning visar på, att det för de flerspråkigaelevernas del inte tycks vara så att Adjektiven saknas i ordförrådet. Det ärvidare tveksamt om vi enbart med ledning av antalet Adjektiv i en text kanavgöra hur tunn texten är.Min undersökning visar dock på ganska stora skillnader i andelenAdjektiv i förhållande till antalet löpord i texten, jämfört med elevtexterskrivna på 1970- talet, vilket kan tyda på att det antingen har hänt någotmed det svenska skriftspråket eller, att det har hänt något med de svenskagymnasisterna..